Den kraftiga vänstersvängen i söndagens dubbelval medförde ingen större revolution i valdeltagarsiffrorna.

Märkbart är ändå att valdeltagandet gick åt olika håll i de två valen. I välfärdsområdesvalet syntes en tydlig ökande entusiasm för att rösta jämfört med det senaste valet 2022, medan ivern sjönk något i kommunalvalet.

I båda valen blev valdeltagandet klart lägre än i riksdagsvalet år 2023, då 71,9 av alla röstberättigade tog sig till urnorna.

Välfärdsområdesvalet: Från 47,5 till 51,7 procent

Valdeltagandet i välfärdsområdesvalet steg med 4,2 procentenheter till 51,7 procent. Ökningen är klar och iögonfallande såtillvida att den här gången deltog en majoritet av de röstberättigade i valet.

De flitigaste väljarna fanns i Österbotten, där valdeltagandet uppgick till 56,7 procent.

Valdeltagandet var över genomsnittet också i Mellersta Österbotten (54,9), Östra Nyland (54,7), Egentliga Finland (54,3) och Västra Nyland (53,7).

Det överlägset lägsta valdeltagandet hittar man i Vanda-Kervo, där bara 45,2 procent röstade.

Kommunalvalet: Allt färre röstar

En bakåtblick visar att valdeltagandet i kommunalval har dalat en längre tid.

I år blev valdeltagandet 54,2 procent, då det ännu år 2008 var 61,3. Frånsett en liten uppgång från 2012 och 2017 har väljarnas iver att rösta i kommunalval sjunkit stadigt.

Rikets högsta valdeltagande uppmättes den här gången i Larsmo (77,7 procent). Också Grankulla (73,1), Pedersöre (71,7), Ingå (71,1) och Korsnäs (68,8) röstade flitigt.

På botten hittar man Kajana med 45,3 procent och Vanda med 45,7 procent.