Handelstullar är skatt på importerade produkter. Det här ekonomiska instrumentet som nu dominerar amerikansk finanspolitik hör till det förgångna enligt många experter, men inte enligt USA:s presidentDonald Trump.

Vi reder ut vad det handlar om.

Vi kan ta skor som exempel. Nästan hälften av alla skor som importeras till USAkommer från Kina.

När skorna har tillverkats i fabriken i Kina skeppas de över till USA. När de når en amerikansk hamn betalar företaget som importerar skorna en tullavgift till USA:s gränsmyndighet.

Det är alltså inte Kina, Mexiko och Kanada som betalar USA för produkten utan köparen. Dessutom inför länderna sannolikt tullar på amerikanska varor som svar.

När Trump införde handelstullar mot Kina under sin tidigare mandatperiod ledde det till att företagen som importerade produkter överförde merparten av kostnaderna på konsumenten.

Det gjordes genom en höjning av priset på produkterna för att skydda företagens vinstmarginaler.

De utländska företagen kan välja att sänka sina priser som svar på tullarna, men då accepterar de också att själva tjäna mindre pengar på försäljningen.

Länder som drabbas av tullarna kan välja att devalvera, vilket betyder att de sänker värdet på sin egen valuta för att på det sättet motverka tullarnas effekt och stöda sin export. Det har till exempel Kina tidigare gjort, ochöverväger att göra igen.

Hur kommer amerikanerna märka av tullarna?

Effekten av tullarna märks gradvis av hos den vanliga amerikanska konsumenten.

Först kommer antagligen amerikanerna märka av en prishöjning på färskvaror. Mycket av färskvarorna, som tomater, avokador och jordgubbar, importeras från Mexiko.

Trumps kritik mot höga levnadskostnader var en avgörande del av hans valkampanj. Frågan är hur väljarna kommer att reagera när de redan höga matpriserna blir högre.

Under sitttal till kongressen bad Trump ändå amerikanerna om tålamod. Han medgav att åtgärderna kommer att gå ut över vanliga amerikaner, men vidhöll att det är värt det med tanke på resultatet.

– Det blir mindre störningar, men vi är okej med det. Det blir inte mycket, sa han.

De flesta experter håller inte med Trump. I allmänhet anses tullar vara ett ineffektivt sätt att öka statens inkomster.

Var kommer Trumps idéer från?

Enligt Trump är tullarna nödvändiga för att skydda amerikansk industri som är viktig för exempelvis försvaret. Trump hoppas också att fabriker ska flytta till USA från grannländerna.

Han har länge talat om hur andra länder, som till exempel Kina, utnyttjar USA och har en negativ inverkan på den inhemska ekonomin.

Tullarna är också ettpolitiskt verktyg för att sätta press på länderna USA importerar från.

– Handelstullar är det bästa som någonsin har uppfunnits, sa Trump under sin presidentvalskampanj.

Den amerikanska presidenten har historiska förebilder för den här typen av ekonomisk politik, särskilt USA:s 25:e presidentWilliam McKinley – som Trump döpt om USA:s högsta berg efter.

Öppna bildvisare

McKinley är känd för sin imperialistiska utrikes- och tullpolitik som skulle främja den amerikanska industrin. I någon mån lyckades han, till exempel i fråga om import av socker och export av amerikanskt griskött till Europa.

Men det finns ett krux. McKinley var president mellan år 1897 och 1899. Senare försök på amerikanska handelstullar har inte varit lika lyckade.

Innan USA införde systemet med federal inkomstskatt år 1913 var handelstullar den främsta inkomstkällan för landet.

Mellan 1790 och 1860 stod tullarna för 90 procent av den federala inkomsten, enligt ekonomenDouglas Irwin vid Darthmout College i enintervju för PBS. Han har forskat i handelshistoria.

Vad har handelstullar lett till i modern historia?

På 1930-talet försökte USA och andra industrialiserade länderinföra höga handelstullar för att gynna sina egna ekonomier och industrier.

Det skulle vara ett sätt att mildra effekterna av den stora depressionen och komma på grön kvist.

Men försöket gick i stöpet. Handelstullarna ledde till strafftullar runt om i världen vilket förvärrade det världsekonomiska läget.

Tullkriget ledde till att USA skars av från exportmarknaden och arbetslösheten ökade.

Efter 1945 gick USA i bräschen för ett globalt ekonomiskt system med sänkta tullavgifter och gemensamma spelregler.

Resultatet? Den största ekonomiska uppgången i historien. De rika länderna blev rikare, medan de fattiga länderna plötsligt fick en medelklass till följd av den ekonomiska tillväxten.

Antalet arbetstillfällen blev fler i USA, trots att en del av produktionskedjorna flyttade utomlands till fattigare eller mindre utvecklade länder.

I en essä av ekonomenMatthew Rooney på George W. Bush Institute som skrevs under Trumps första mandatperiod argumenterar han för att handelstullar slår hårt mot den amerikanska medelklassen.

”På kort sikt höjer de konsumentpriserna. På medelsikt sänker de tillverkningsindustrins konkurrenskraft och underminerar medelklassens jobb. På lång sikt hämmar de innovation och uppkomsten av nästa generations medelklassjobb, försvagar våra barns fotfäste i medelklassen och undergräver nationens framgång över tid.”