Regeringen oenig om nedskärningar inom social- och hälsovården inför vårens val
Social- och hälsovårdsministeriet förberedde ett sparpaket på över hundra miljoner euro, som skulle begränsa serviceutbudet. Men minister Kaisa Juuso (Sannf) beslöt att ta timeout.
Enligt finska Yles uppgifter har tjänstemän vid social- och hälsovårdsministeriet fått order om att avbryta förberedelserna av besvärliga sparåtgärder inom social- och hälsovården inför välfärdsområdes- och kommunalvalet.
Beslutet fattades av social- och hälsovårdsministerKaisa Juuso (Sannf).
Regeringen kom under vårens ramförhandlingar överens om att söka besparingar genom att begränsa utbudet av social- och specialistvårdstjänster. Det innebär i praktiken att man skär i tjänster för exempelvis äldre och för personer med funktionshinder eller inom den rehabiliterande arbetsverksamheten.
Genom att begränsa socialvårdstjänsterna siktar regeringen på besparingar på 100 miljoner euro. Inom specialiserad sjukvård skulle besparingarna uppgå till 10 miljoner euro år 2026, 30 miljoner euro år 2027 och 70 miljoner euro år 2028.
Regeringens förslag var avsedda att skickas ut på remiss under april–maj. Förslagen var tänkta att läggas fram för riksdagen som budgetlagar på hösten, för att träda i kraft i början av 2026.
Nya spar är oundvikliga
FinansministerRiikka Purra (Sannf) säger att det inte är fråga om att skjuta fram obekväma spar till efter valet. Hon säger att besluten togs redan på fjolårets sida.
– Vi kommer inte att backa från ett enda sparbeslut, vare sig från social- och hälsovårdssidan eller någon annan. Tvärtom är det ytterst sannolikt att vi kommer att besluta om ytterligare sparåtgärder under den här våren, säger Purra.
Hon tillägger att en del av åtgärderna har man blivit tvungen att rikta på nytt. Uppskattningarna om summor har varierat. Det är ett jobb som görs hela tiden som en process, så även i det här fallet.
På en fråga om det här kan ses som ett sätt att undgå diskussioner om spar inom hälsovård inför valet svarar Purra att spar som riktas till Social- och hälsovårdsministeriet inte senareläggs.
– Vi har ännu inte beslutat om nya sparåtgärder och helheten beror på Finansministeriets prognos. Vid ramförhandlingarna i april kommer vi förmodligen att tvingas till ytterligare sparåtgärder förutom de nuvarande. Eventuella val påverkar inte den här saken.
Sparåtgärderna skulle kräva radikala förändringar
EnligtAnna Cantell-Forsbom, avdelningschef vid Social- och hälsovårdsministeriet, upptäcktes det under tjänsteförberedelserna att radikala förändringar skulle behövas för att uppnå så stora besparingar.
– Ministern har beslutat att tjänsteförslaget inte kommer att drivas vidare som det är, utan att fokus i denna etapp ligger på administrativa lösningar. Inom socialvården undersöker man om det går att spara genom att till exempel minska skrivandet av utredningar och intyg, säger Cantell-Forsbom.
Cantell-Forsbom kan inte uppskatta vilka besparingar som kan uppnås genom administrativa lättnader.
Enligt henne påverkas också frågan av de förändringar inom den rehabiliterande arbetsverksamheten som för närvarande förbereds inom socialvården. Social- och hälsovårdsministeriet förbereder en omorganisering i samarbete med Arbets- och näringsministeriet.
Att skära ner på tjänsterna skulle vara ett besvärligt samtalsämne för regeringspartierna strax före valet. Välfärdsområdes- och kommunalvalet hålls den 13 april.
Cantell-Forsbom tar inte ställning till om närheten till valet har påverkat frågan.
Svenska Yle har inte lyckats nå minister Juuso för en kommentar.
Oro bland tjänstemännen över avbrott i förberedelserna
Enligt Yles uppgifter har avbrottet i förberedelserna väckt oro bland vissa tjänstemän vid Social- och hälsovårdsministeriet över att sparförslagen inte hinner förberedas tillräckligt väl inom den angivna tidsramen.
Cantell-Forsbom säger sig förstå oron, men tror att regeringens timeout tvärtom kommer att underlätta saken.
– Vi har strikta tidsramar för tjänsteförberedelserna och oron beror på att om vi inte håller tidsramen kan vi hamna i omöjliga situationer. Därför har man under ministerns ledning beslutat göra förberedelser som är så att säga från den lättare ändan.
Enligt Cantell-Forsbom är det meningen att regeringen ska komma överens om den fortsatta beredningen och riktlinjerna för social-och hälsovårdsbesparingarna under vårens ramförhandlingar. Men i sin ursprungliga omfattning hinner förslagen enligt hennes bedömning inte läggas fram för riksdagen på hösten.
Sparlagarna skulle alltså inte träda i kraft i början av 2026
Förberedelserna har redan tidigare beskrivits som svåra på ministeriet. Att spara på socialvårdstjänster är komplicerat eftersom en nedskärning av en tjänst kan öka antalet användare av en annan tjänst, vilket innebär att besparingar inte sker.
Under förberedelserna har man utrett bland annat ett avskaffande av rehabiliterande arbetsverksamhet, som en del av socialvårdstjänsterna. Enligt Cantell-Forsbom ansågs det i konsekvensbedömningarna vara mycket sannolikt att borttagandet av tjänsten skulle leda till ökade svårigheter att få jobb.
Besparingarna skulle ha gjorts i fel ordning
Vid Social- och hälsovårdsministeriet pågår också en reform enligt regeringsprogrammet om att fastställa principerna för utbudet av social- och hälsovårdstjänster.
I praktiken innebär detta en prioritering som experter har efterlyst, det vill säga att definiera vilka social- och hälsovårdstjänster välfärdsområdena i fortsättningen kan erbjuda och vilka de ska avstå från.
Tjänstemän vid Social- och hälsovårdsministeriet ansåg att det var fel ordning att besluta om konkreta besparingar innan principerna fastställts.
– Nu kommer vi att gå vidare i en ordning som totalt sett är betydligt mer förnuftig. Det fanns ju först en tanke om att man först skulle besluta om konkreta prioriteringar och sedan komma överens om principerna. Detta var en av anledningarna till att ministern ville ta en timeout, säger Cantell-Forsbom.
Tidigare i höstas beslutade regeringen också att skjuta upp reformen av kommunernas statsandelar till efter valet.
En stor förändring i de pengar som staten delar ut till kommunerna skulle ha varit ett annat svårt ämne strax före valet.
Regeringen motiverade fördröjningen med att det behövdes mer information om reformen.
Artikeln är översatt från finska Yles artikelYlen tiedot: Kaisa Juuso pysäytti hallitukselle kiusallisten sote-säästöjen valmistelun.Minister Purras kommentarer har lagts till senareavAnna Dönsberg.