När arbetskraftsservicen övergick från staten till kommunerna vid årsskiftet fick landets kommuner samtidigt med sig en betalningsskuld, det vill säga statens betalningar för fjolårets verksamhet.

För Borgå sysselsättningsområden betyder det här en summa på drygt 800 000 euro i obetalda fordringar som staten inte har betalat under sin ansvarsperiod 2024, även om de förfallit till betalning under perioden, och som nu ska betalas av sysselsättningsområdena.

Sysselsättningsområdet har i år en budget på knappt 2,8 miljoner euro varav drygt två miljoner är märkta för stöd för 2024 och 2025.

Kostnaderna gäller lönesubvention, startpeng, ersättning för kostnader enligt prövning, inkvarterings- och övernattningspenning samt att ordna anställningar. Utgifterna i sin helhet omfattar verksamhet för både fjolåret och detta år.

– På grund av att staten dröjer med sin betalning så ser det ut som att Borgå får vänta flera månader på att få de här pengarna, sägerHilding Mattsson (SFP), nämndordförande för sysselsättningsområdet.

Sysselsättningsområdet är därför i en prekär situation, då det dessutom saknas en säker betalningsplan för återbetalningarna. Den nuvarande uppskattningen är att pengarna kommer mellan maj och juli.

Öppna bildvisare

Enligt nuvarande plan kommer staten att återbetala cirka 90 procent av betalningsskulden. Arbets- och näringsministeriet kommer i sin tur att skära ned 7–8 procent av den överflyttade betalningsskulden på grund av social- och hälsovårdsministeriets minskade anslag.

– Man kan säga att vi har händerna bundna åtminstone tills vi får de här pengarna. Det har dessutom utlovats att det görs ett avdrag och att vi skulle få 90 procent av summan. Men så länge staten håller fast i pengarna så har vi ett minus här, säger Mattsson.

Därför beslöt nämnden torsdagen den 6 februari att nya beslut angående lönesubventionen och startpengen inte fattas tillsvidare. Nämnden återkommer till frågan på sitt möte i juni.

Statens sammanlagda skuld till kommunerna äromkring 80 miljoner euro, men Mattsson känner inte till varför staten dröjer med utbetalningen.

– Det borde vara självklart att staten betalar sin skuld, men också att skulden redan borde ha varit betald.

Också inom nämnden för sysselsättningsområdet ifrågasätts avtalspartens agerande, men medlemmarna tror att pengarna kommer då problemet gäller landets alla kommuner.

– Vi undrar om det nu riktigt är så här det ska gå till när man kom överens om att kommunerna tar över ansvaret. Vi får förstås leva med statens beslut och försöka se till att vi i alla fall får i stort sett det vi ska få i den här övergången, säger Mattsson.

Hitta jobb utan subventioner

Mattsson framhåller att det i sysselsättningsområdet finns personer som får stödpengar utifrån de beslut staten fattade ifjol och som verkställs på det här årets sida.

– När det gäller lönesubventionen försöker vi nu hitta jobb där folk kan anställas på normala villkor utan subvention. Det försöker vi vara speciellt bra på under våren så att de som är utan arbete inte blir lidande, säger Mattsson.

Eftersom de östnyländska kommunerna idag är uppdelade i två separata sysselsättningsområden är statistiken över hur många som har behov av lönesubventioner och startpeng inte riktigt jämförbar med uppgifterna från ifjol.

Hilding Mattson uppskattar att det årligen är sammanlagt omkring 100 företag och personer som beviljas startpeng och lönesubvention.

– Startpengen har ju varit ett förhållandevis litet stöd, men som förstås har kunnat vara nog så viktig för man ska kunna starta företag. Men det är ju fullt möjligt att starta företag utan den också om man tror att det lyckas, säger Mattsson.