BUDAPEST Det var sammanbitna europeiska ledare som spanade in i den politiska framtiden en dag efter att det amerikanska presidentvalet hade avgjorts.

Europa är villigt att samarbeta med USA om gemensamma intressen om också USA vill det.

Men Europa kommer inte att tumma på sina egna intressen och kontinentens framtid ligger i de egna händerna, poängterade man om och om igen.

För värdenViktor Orbán var ändå tidpunkten för den Europeiska politiska gemenskapens möte i Budapest en fullträff.

Orbán skulle gärna ta en framträdande roll i den transatlantiska relationen, ochDonald Trumps comeback i USA kan överlag gynna de nationalkonservativa partierna och ytterhögern i Europa.

Men den ungerske ledaren kan få konkurrens i tävlan om Trumps gunst.

Ungerns Kinakopplingar kan få konsekvenser

– Vi har stora planer för framtiden!

Det var Orbáns utrop på plattformen X då han på torsdagen hade ringt till sin amerikanske själsfrände i Mar-a-Lago.

Deras relation fick en början redan innan Trump valdes till Vita Huset för första gången.

Men det är först under den senaste tiden som Trump själv har offentligt hyllat Orbán, och kontakterna var täta genom hela valkampanjen.

Ungernsöverraskande stora roll i den republikanska ledarens utspel ifrågasätts ändå av de som undrar hur ett litet centraleuropeiskt land på knappt 10 miljoner skulle ha någon betydelse för stormakten USA.

Speciellt inte när Ungern också har starka handelsband till Kina, ett rött skynke för Trump.

Meloni är en känd Trumpbeundrare

Orbán kan istället få konkurrens av den italienska premiärministernGiorgia Meloni, som inte heller har dolt sin förtjusning i Trump även om hon inför valet pragmatiskt balanserade mellan de två amerikanska presidentkandidaterna.

Om den tillträdande amerikanska presidenten behöver stödtrupper i EU, kan ytterhögerledaren och premiärministern för ett G7-land med närmare 60 miljoner invånare vara ett bättre val.

Meloni är också till skillnad från Orbán en insider i EU-kretsarna, och hon har fått inflytande genom att ha visat upp en pragmatisk sida i flera frågor.

Men när det gäller de satsningar på försvaret som Trump har krävt ligger Natolandet Italien illa till, och verkar drivaallt längre bort från det uppsatta målet på 2 procent av bruttonationalprodukten.

Polen träder fram som ett alternativ

Det är när de starka EU-makterna Frankrike och Tyskland kämpar med inrikespolitiska problem som blickarna vänds mot eventuella nya drivkrafter inom unionen.

Polen nämns allt oftare som det land som skulle kunna stärka den europeiska resiliensen, och det är något som också utrikesministernRadoslaw Sikorskihar fört fram.

Med en försvarsbudget på över 4 procent av bnp har Polen en alldeles speciell trovärdighet, också på den andra sidan Atlanten där man betraktar landet som en god allierad.

Men med eller utan USA är Sikorskis budskap ändå det samma som hos många andra EU-ledare:

– Europa måste i snabb takt ta mera ansvar för sin säkerhet, säger han.

Mette Nordström är Svenska Yles Europakorrespondent och bevakar både EU- och Natofrågor.