Miljöorganisationen Återställ Våtmarkervill slänga ut finska statsägda Neova ur Sverige. På onsdagsmorgonen genomförde de en aktion i samarbete med miljöaktivister i Elokapina där de sprejade de mittersta pelarna i Riksdagshuset röda.

Finska statsägda Neova står för 73 procent av den odlingstorv som säljs i svenska trädgårdsbutiker. När energitorven fasas ut har produktionen av odlingstorv i stället nått rekordmängder i Sverige. Torv som mullersättning i trädgårdsodling är populärare i Sverige än i Finland.

När torven fasas ut som bränsle, och energitorven i Sverige minskat kraftigt, riktar torvproducenterna in sig på nya marknader, nämligen blomjordssäckar.

Produktionen av odlingstorv i Sverige sker genom Neova Oy:s svenska dotterbolag Neova AB och Hasselfors Garden.Ahti Martikainen, Neovas pr-ansvariga, säger tillHelsingin Sanomat att Neovas torvproduktion i Sverige är på nedåtgående.

Neova hette tidigare Vapo och ägs till 50,1 procent av den finska staten.

Den här sommaren har Återställ Våtmarker försökt hindra Neova från att bryta torv på Grimsås mosse i Tranås kommun. Debatten går het mellan företaget och boende och Återställ Våtmarker har stöd av lokala invånare i kampen mot Neova.

Bränslekontoret blev torvbolag

Vapo, en förkortning av Valtion polttoainetoimisto (Statens bränslekontor), är ett aktiebolag som sedan 1940-talet har växt till att bli en av världens ledande inom torvindustrin, och en av Finlands största inom sågverksindustrin.

I dag är företaget även en betydande producent av el, värme, vindkraft, odlingstorv, växtunderlag och strötorv för liggunderlag i djurhållning. I maj 2021 bytte Vapo namn till Neova.

Neovas dotterbolag Vapo Terra svarar för produktionen och försäljningen av energipellets samt, vind- och solkraftsprojekt.

Odlingstorv lika illa som energitorv

Torvbrytning ger upphov till stora utsläpp av koldioxid. Att använda torv för odling släpper ut lika mycket koldioxid som att bränna den för energi. Utsläpp uppstår både när mossar och torvmarker grävs upp och det kol som finns i marken kommer ut i atmosfären, och när den koldioxid som finns i blomjorden långsamt läcker ut.

I Finland talar vi om att bryta torv. Men enligtRita Larsson, vice ordförande för Svensk torv, låter det för negativt. I stället ska man tala om att producera eller skörda torv. Det framkommer i SVT:s Uppdrag gransknings programKlimatbov i ny förpackning.

Men torv växer ungefär en millimeter om året, så en meter torv är tusen år gammal.

Torvanvändningen minskar kraftigt i Finland

I Finland minskade användningen av torv för energi med drygt 37 procent i fjol och utgjorde bara 1,7 procent av energiproduktionen. Fortfarande är 30 000 hektar i torvproduktion. Torv kan brytas i genomsnitt under 40–50 dygn en normal sommar.

Torvens utsläpp kan jämföras med stenkolets utsläpp. I Finland blir förbränning av stenkol förbjudet år 2029 och regeringsprogrammet säger att energianvändningen av torv ska halveras till 2030.

Rösterna för att minska torvanvändningen är många. Att återställa utdikade torvmarker är en av de snabbaste klimatåtgärderna som finns, enligt FN:s klimatpanel.

EU har bestämt att energitorven ska fasas ut. Förbränning av torv släpper ut mer koldioxid per utvunnen kilowattimme än förbränning av både olja och stenkol.

Torvens tid som bränsle är förbi – vad händer nu?

Publicerad 2024

2024