Skarvens påverkan på fisket varierar och lokalt kan den vara stor – men något större problem är skarven inte i Finland
Skarven ses som ett av hoten mot det finska fisket. Överlag verkar det inte vara så vanligt att skarven ger sig på fiskarnas ryssjor, men att den äter mycket abborre kan påverka.
Skarven bosätter sig allt längre in i den finländska skärgården. För fiskaren Börje Öhman i Nagu har skarvens flytt närmare större städer lett till att hans eget fiske påverkas mindre av skarven, men under sensommaren märker han av dem.
– Skarvarna bygger inte bon ute i havskanten för det finns inte mat där, så därför bygger de bon nära staden som i Nådendal till exempel. Men då de börjar flytta på sensommaren då patrullerar de i mina ryssjor så mycket de hinner, säger Öhman.
Ersättningssystemet är inte rättvist
Öhman konstaterar att det är svårt att veta exakt hur mycket fisk skarven verkligen tar från hans ryssjor.
– Det är svårt att säga hur mycket de äter. Men den fisk som de tar men inte äter, blir kluvna. De har en väldigt vass näbb. Om en sik har ett märke i mitten som ser ut som att den blivit skuren med kniv, då har skarven varit där och tappat fisken, säger Öhman.
Som yrkesfiskare har Öhman rätt att söka ersättning för skador som orsakas av säl och skarv. Att söka ersättning är lite byråkratiskt, men det går att få hjälp med ansökan av Åbolands fiskarförbund. Däremot är systemet för hur fiskare får ersättning inte helt rättvist.
– Den som har riktigt stora skarvproblem får kanske ingen fisk alls, men du måste komma över en gräns på 10 000 euro i det skattefria priset för att få ersättning. Ju mindre fisk du får, ju mindre stöd får du. Men får du mycket fisk och inte har haft någon skarv, då får du mera stöd. Det är lite bakvänt hela systemet, säger Öhman.
”Havet mår också dåligt, det syns”
Men även om säl och skarv är en orsak till att antalet fiskar i havet minskat, är det inte den enda orsaken till att mängden fiskar minskar, konstaterar Öhman.
– Havet mår också dåligt, det syns. Om du tittar ner från bryggkanten ser du att havsbottnen är täckt av alger. Salthalten påverkar säkert också, torsken försvann säkert då det blev så dåligt med salt och också flundran fodrar lite större salthalt. Utfiskat blir det i alla fall inte för vi yrkesfiskare som håller på med småskaligt fiske är så få, att vi kan inte ta upp en hel stam längre, säger Öhman.
”På fiskodlingar är gråhägern ett större problem än skarven”
Men hur mycket påverkar då skarven på fisket? I Naturresursinstitutet Lukes projekt ”Direkta effekter av skarv på det kustnära yrkesfisket och fiskodlingar i Finland” har en del av skarvens effekter på fisket undersökts.
Projektet som inleddes i april 2022 är ett samarbete med Åbo universitet och Yrkeshögskolan Novia och genomfördes som ett beställningsarbete från Miljöministeriet.
– Direkta effekter betyder det som händer i själva odlingen eller ryssjan. Vi ser inte på de indirekta effekterna av konkurrensen mellan fiskare och skarv, säger projektledaren Mats Westerbom, som är specialforskare på Naturresursinstitutet Luke.
Undersökningen har gjorts med hjälp av videoinspelningar med övervakningskameror som fästs i eller i närheten av ryssjan eller fiskodlingen. Förutom skarvens påverkan utreddes också gråhägerns påverkan på fiskodlingar.
– På fiskodlingar verkar gråhägern vara ett större problem än skarven. Skarven kan göra skada om fiskodlingen inte har ett skyddande nät ovanför buren, då hittar den och kommer åt fisken i fiskodlingen. Men finns det nät på, skyddar det i regel effektivt mot skarv. Gråhägern är mer problematisk för den står på nätet och fiskar genom det, säger Westerbom.
”Överlag har skarven en liten direkt effekt på fisket, men lokalt kan den vara stor”
Överlag verkar det vara så att odlingar som har problem med skarv inte har problem med gråhäger och tvärtom, konstaterar Westerbom. När det gäller yrkesfiskarnas ryssjor märktes liknande resultat.
– I öppna ryssjor, utan skyddade tak, kan skarven göra stor skada. Men på de ryssjor som är täckta och är på bottnen visar forskningen att skadorna är marginella. Överlag har skarven en liten direkt effekt på fisket, men lokalt kan effekten vara större. I områden där det finns stora skarvkolonier kan jag tänka mig att effekten kan vara märkbar, säger Westerbom.
Naturresursinstitutet har även samlat in data längs hela den finländska kusten där de undersökt hur mycket bitmärken av skarv som finns på den fisk som hittats i yrkesfiskarnas ryssjor. Även de skadorna är marginella, under en procent av den fångade fisken hade bitmärken efter skarv.
Projektet har tagits positivt emot både av fiskare och fiskodlare och samarbetet har fungerat bra.
– Inte är det för dem heller riktigt klart vad som faktiskt händer i odlingen och i ryssjan. Ett område kan ha mycket skarv, utan att det har någon större effekt eller så kan det finnas mindre skarv, men skarven kan ändå ha en större effekt på själva ryssjan eller odlingen, säger Westerbom.
Inom projektet gjordes också ett test på vilken inverkan skarven har på fiske med nät, men eftersom fisknät kan vara långa och därmed svåra att övervaka med kamera, går det inte att dra några större slutsatser av ett enkelt test.
Men även om skarven inte direkt påverkar fiskodlingar och ryssjor, påverkar de förstås hur mycket fisk det finns i vattnet i närheten av skarvkolonier. En skarv äter närmare ett halvt kilo fisk per dag och fisken kan också självmant söka sig bort från områden som har mycket skarv.
– Skarven äter den fisk som finns och det varierar vad den fångar. Den äter mycket abborre och det är kanske det största problemet i det kustnära fisket, säger Westerbom.
”Det finns plats för skarven i Finland också”
Westerbom tycker att skarven ger ett mervärde i den finländska naturen, men han förstår också att skarven väcker irritation och att stora skarvkolonier ses som ett problem.
På öar med skarvkolonier dör träden efter ett tag och undersökningar visar att näringsbelastningen i vattnet intill en skarvkoloni är sämre än i andra områden. Men även om skarvens spillning påverkar träden negativt, så har den också en positiv påverkan på en del växter och fjärilsarter.
– Vi har tusentals öar i Finland och skarvar häckar på 52 kolonier. Min egen åsikt är att det finns plats för skarven i den finländska skärgården och den har inte en stor effekt på helheten. Då skarven flyttar på sig så har det också en positiv effekt på fjärilar och andra arter, de får mycket näring från de öar som skarven har häckat på, säger Westerbom.
”Det verkliga problemet är att Östersjöns möjligheter att producera fisk försämrats”
Även om skarven och sälen påverkar fisket är övergödningen i Östersjön ändå ett större problem.
– Det handlar inte så mycket skarv och säl utan det handlar mer om att Östersjön mår dåligt och att Östersjöns möjligheter att producera fisk är mycket sämre nu än vad det var förut. Vi borde rikta blicken mer på de frågor som berör Östersjöns tillstånd, fiskarnas lekmiljö och att minska näringsbelastningen, säger Westerbom.
Under sommaren granskar Yle Åboland gråsälens och skarvens påverkan på fisket i Skärgårdshavet. Granskningen består av en serie på sex delar, varav de tre första delarna fokuserar på sälen och de tre senare på skarven. Det här är den femte delen.
Du hittar de andra delarna i serien här:
Del 2Säljakt kan minska på antalet gråsälar – men jakten är utmanande och kräver specialkunskap
Del 6Regeringen vill underlätta processen att ingripa vid skarvproblem: ”I dag är