– Det är mycket nervöst bakom Kremls murar i dessa dagar, säger den ryska statsvetaren Jekaterina Schulmann på blixtbesök i Helsingfors.

Förra helgens lokalval i Ryssland var en generalrepetition inför presidentvalet i mars nästa år – ett fuskval som ska se till att förlänga Putins mandat.

Enligt Schulmann kommer Kreml att organisera valet så att ingen seriös motkandidat ställer upp. Man måste undvika ett scenario med en kandidat som folket skulle kunna se som ett reellt alternativ till Putin.

Därför kommer enbart gamla och patetiska aktörer att väljas ut som motkandidater.

– Den här formeln går under namnet Snövit och de sju dvärgarna, säger Schulmann.

Kultomsusad politisk kommentator

Jekaterina Schulmann är en av Rysslands mest kända och respekterade statsvetare.

När Ryssland invaderade Ukraina stämplade regimen henne som ”utländsk agent” och hon flydde till Berlin.

I dagens läge analyserar hon Ryssland tack vare en egen kanal på Youtube med över en miljon prenumeranter.

Idag menar Schulmann att Putins främsta mål på hemmaplan är att undvika massiva protester för att kunna säkra sitt envälde.

Belarus visade vägen

Enligt Schulmann är perioden före politiska val alltid riskabel för Putins regim. Men den här gången inför presidentvalet är trycket större än tidigare: anfallskriget föder missnöje och apati bland det ryska folket.

– Regimen gör allt den kan för att förhindra att en proteströrelse lik folkupproret i Belarus för tre år sedan skulle kunna bryta ut i Ryssland, säger Schulmann.

Efter det orättvisa presidentvalet i Belarus år 2020 protesterade det belarusiska folket på ett aldrig tidigare skådat sätt mot landets ledare Aleksandr Lukasjenko. Det var protester som brutalt slogs ned.

Öppna bildvisare

Ryska folket vill pausa

Enligt Schulmann har regimen i Belarus överlevt enbart tack vare Moskvas militära och ekonomiska stöd.

– Men i Ryssland finns det inget annat Moskva som skyndar till undsättning ifall folket drar ut på gatorna för att protestera, säger Schulmann. Det är lönlöst att förvänta sig hjälp från Kina. Putins regim är inte så nyttig för Kina som många verkar tro.

Inför presidentvalet kommer Kreml att försöka hålla folket nöjt genom att dela ut pengar och hålla tyst om dåliga nyheter från krigsfronten.

När Putins nya period som president har säkerställts är Kremls händer inte längre bundna.

– Då kan regimen mycket väl stänga gränserna och utlysa allmän mobilisering, säger Schulmann.

Prigozjins död var en signal

De ryska myndigheterna har inte gett någon officiell förklaring till flygkraschen i slutet av augusti där Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin omkom.

EnligtThe New York Timeshade president Putin personligen gett order om att spränga planet.

Schulmann tror inte att Prigozjins död är ett startskott för utrensningar inom eliten nära presidenten. I stället handlade fallet mer om att göra sig av med en lycksökare som hade gått för långt.

Statsvetaren tror i stället att Prigozjins död var en signal om att regimen värnar om sina egna.

– Budskapet låter som så att 'den här mannen talade illa om er och vågade göra uppror, men titta hur resolut vi försvarar era intressen', säger Schulmann.

Öppna bildvisare

Folkets stöd vacklar

Schulmann anser att man bör ha en kritisk inställning till opinionsundersökningar som pejlar folks relation till anfallskriget.

Förra veckan uppgav det oberoendeLevada-institutetatt 70 procent av ryssarna stöder anfallskriget i Ukraina.

– Vi kan inte kartlägga folkopinionen med bara ett verktyg när det råder krigscensur, politiskt förtryck och framför allt en total brist av yttrandefrihet, säger hon.

Själv kombinerar hon information från många olika källor och utnyttjar till exempel statistik om konsumentbeteende när hon utvärderar ryssarnas inställning till kriget.

Enligt Schulmann råder det ingen entusiasm i det ryska samhället över kriget.

Hon uppskattar att 20 procent av ryssarna är emot kriget, medan omkring 15 procent står bakom det. Majoriteten av folket är konformister som tvekar.

Ett Ryssland i kris

Det ryska samhället befinner sig i ett trött, oroligt och depressivt tillstånd. Något som massflykten från landet det senaste året bevisar.

Särskilt många unga män har övergett sitt hemland för att undvika att bli skickade till fronten. Det exakta antalet är inte känt, men Schulmann uppskattar att för varje man som värvats har tre andra lämnat landet.

Ett annat tecken är att alkoholkonsumtionen ökar.

– Något som kan ses som ett sätt att passivt kritisera kriget, säger Schulmann.

Enligt statsvetaren kan unga män också medvetet skada sin hälsa genom att börja supa.

– Ligger du hemma full duger du inte längre till någonting, säger Schulmann. Det här är också ett sätt att undvika militären.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel ”Venäläistutkija: Putinia uhkaa kansan nouseminen kapinaan ennen kuin hän ehtii varmistaa jatkonsa presidenttinä” skriven av Erkka Mikkonen. Översättningen är gjord av Anders Mård.