OBS! På grund av ett tekniskt fel har inga kommentarer på denna artikel nått oss under dagen. Vi har nu hittat och kunnat publicera de uteblivna kommentarerna under artikeln. Vi ber om ursäkt för trasslet

Drömmarna var stora när rörelsen var ny och entusiastisk 2019. Målet var att få fem till tio riksdagsledamöter. Valet blev ändå inte alldeles lätt för Rörelse Nu.

Eftersom Rörelse Nu då ännu inte var ett parti, måste varje enskild kandidat samla en namnlista med hundra underskrifter för att få ställa upp. Kandidaten skulle sedan bilda sin egen valmansförening som gick in i valförbund med de andra kandidaterna för Rörelse Nu.

Resultatet blev ändå det som de mer skeptiska politiska analytikerna hade väntat sig: Harry Harkimo fick bilda en enmansgrupp i riksdagen.

Öppna bildvisare

Kort efter riksdagsvalet ansökte Rörelse Nu om att få bli ett parti. Detta trots att bland annat eldsjälen Mikael Jungner hade försäkrat att RN inte ska bli ett parti utan förbli en ”rörelse som främjar politik”. Harkimo själv hade snoppat av frågvisa journalister med att det redan ”finns tillräckligt med partier”.

Harry Harkimo, ni utmålade Rörelse Nu som ett alternativ till partipolitiken. Ändå ansökte ni om att få bli ett parti nästan genast efter att du blev invald, varför det?

– Det är omöjligt att fungera i politiken om man inte är ett parti. Vi märkte det redan under riksdagsvalet. Det var många potentiella kandidater som föll bort för att de inte lyckades samla ihop tillräckligt namn för sin kandidatur. Dessutom behöver vi partistödet. Vi får 180 000 euro i år, och därmed har vi råd att ha en heltidsanställd partisekreterare plus en annan anställd på deltid, och ett litet kontor. Jag kan ju inte hålla på att ensam finansiera det här partiet.

Var dina och Jungners uttalanden om en ny sorts politisk rörelse ett orealistiskt drömmande?

– För oss är grejen inte huruvida vi är parti eller inte, utan grejen är att vi lyssnar på folk mellan valen och hör deras åsikter. Det ändrar inte på saken om vi är ett parti.

Harkimo hänvisar till Rörelse Nus ”nätparlament” som partiet upprätthåller på sin webbplats. Där kan vem som helst registrera sig och lyfta upp frågor som man tycker att partiet borde driva, eller låta bli att driva. Man får ibland också rösta om vilken linje partiet ska ta.

När partiet grundades vill jag ändå minnas att meningen var att folket skulle få rösta om alla politiska riktlinjer, och om alla beslut som riksdagsledamöterna tar i plenisalen. Vad hände med den tanken?

– Inte handlar det om att få säga sitt i varje sak, vi röstar i de viktigaste frågorna. Till exempel när vi skrev vårt valprogram fick medlemmarna i nätparlamentet säga vad de ville ha för förändringar.

Finns det frågor i valprogrammet som nätparlamentet inte fått säga sitt om?

– Nej, folket fick säga sin åsikt om alla saker. Men sedan går frågan till styrelsen, och så godkänner styrelsen förändringen.

Öppna bildvisare

Vilka företagsstöd är överflödiga, Harry Harkimo?

Rörelse Nu har ett valprogram som i vissa frågor går in på detaljnivå, till exempel vill man bestämma hur mycket distansundervisning yrkesskolor ska få ordna och hur kommunalt ägda företag får fungera på marknaden.

Sparmålen, eller nedskärningslistan, är gedigen. RN har gemensamma sparmål med Sannfinländarna. Bland annat vill partiet ta bort 600 miljoner euro från biståndsutgifterna nästa år, och skära ned i statsförvaltningens utgifter med 300 miljoner.

Andra sparmål är allmänna och hittas i de flesta partiers program, till exempel höjningar av socker-, tobaks- och alkoholskatterna. RN hittar till och med gemensam linje med Vänsterförbundet. Båda vill nämligen att rätten för hyresvärdar att dra av räntor på husbolagslån från vinstskatten ska bort.

Som många andra partier vill också Rörelse Nu skära i företagsstöden utan att närmare precisera vilka det gäller. Allt som allt hittar partiet 400 miljoner lösa pengar.

Har du några exempel på vilka företagsstöd ni vill skära i?

– Vi har stöd till fartygstrafiken, Tallink och Viking Line får över 100 miljoner euro i stöd. Det finns energistöd till storbolagen, ja det finns massor stöd som man riktigt bra kan skära i.

Ni säger ändå på annat ställe i ert valprogram att nedskärningarna inte får riskera den ekonomiska tillväxten. Hur går det ihop?

– Nå jo, men om man tar bort sextio, sjuttio miljoner från något pappersbruk så inte riskerar man deras tillväxt.

Varför har alla de här företagsstöden uppkommit om det är så lätt att skära ned på dem?

– Det finns alltid något parti som inte vill skära i dem. Har man tillsatt till exempel en parlamentarisk grupp som ska komma överens i saken så är det ett säkert sätt att se till att det inte skärs ned på något.

Fast om man ser till partiernas valprogram så verkar det vara lätt att hitta onödiga företagsstöd.

– Det viktigaste är inte att man skär ned på stöden. Det viktigaste är att man riktar dem så att man får tillväxt. Det finns mycket man kan göra här, men det verkar som om de andra riksdagspartierna inte riktigt förstår sig på business.

Harkimo vill skaka systemet i grunderna

Harry Harkimo talar gärna om hur man borde ändra ”systemet” i grunden. Fokus ska ligga på att få upp den ekonomiska tillväxten. Radikala reformer i arbetslivet behövs.

Det måste bli lättare att både anställa och säga upp människor, tycker Harkimo, men betonar också behovet att få in löntagarrepresentanter i företagens styrelser.

Med sin kritik av centralorganisationerna på arbetsmarknaden för Rörelse Nu vidare en gammal tradition i finsk politik. EK och FFC tillsammans med lantbrukarnas MTK är de stora bovarna i Rörelse Nus idévärld. De samarbetar enligt RN med de tre gamla partierna SDP, Centern och Samlingspartiet och hindrar tillväxten genom att skapa en ”finländsk korporatism”.

Det höga antalet kommuner och välfärdsområden är ett annat systemfel i landet, tycker Harkimo. Välfärdsområdena borde inte vara fler än fem och antalet kommuner är ohållbart efter att de förlorade lejonparten av skatteinkomsterna i och med social- och hälsovårdsreformen.

– Kommunerna tvingas höja skatterna rejält efter 2024 för att klara sig. Därför måste de i stället slås samman. Det behövs inte en kommundirektör och ekonomichef och det ena med det andra i varje kommun som nu. Vi måste slå samman kommunerna, och det kommer att ske. Ingen vågar säga det innan valet, för då förlorar man röster. Men det är ett faktum och det vet alla. Inte kan man ha kvar samma organisation när nästan alla uppgifter har försvunnit från kommunen.

Men erfarenheten visar att det är svårt att på frivillig basis få till stånd kommunsammanslagningar.

– Då måste man fundera på hur man gör det. I Estland finns en lag om att för små kommuner måste slås ihop med grannen. Någonting måste vi göra åt saken, på frivillig basis eller så inte. I kommuner där det inte föds barn kan man inte ha skolor för alla klasser. Och vad är det för idé att ha sjukskötare i en kommun där du inte har möjlighet att ta röntgenbilder?

Vår grundlag ger kommunerna en långtgående självbestämmanderätt, vill du ändra på det?

– Det handlar inte om vad jag vill, det måste ske en förändring om kommunerna tänker klara sig.

Avreglering är rättesnöret för Rörelse Nu – utom när det gäller apotek

Partiets avregleringsiver gäller inte bara arbetsmarknaden. Också Veikkaus och Alkos monopol får stryka med om Rörelse Nu får bestämma. Däremot står det i valprogrammet att avregleringarna inte ska gälla apoteken. Det är lite överraskande, eftersom till exempel konkurrensmyndigheten KKV menar att det vore förnuftigt ur ekonomisk synvinkel attluckra upp apotekarsystemet.

Men Harry Harkimo vill inte höra på det örat.

– Systemet fungerar bra, det finns apotek överallt och människor får bra betjäning i dem. Vem skulle annars garantera att människor får sina läkemedel på små orter? Veikkaus och Alko är helt andra saker.

Alla behöver ju mat också, men vi behöver inte reglera den marknaden?

– Mediciner är helt annan sak. Om man tar bort de receptfria medicinerna så stänger apoteket. Det lönar sig inte att hålla öppet bara för receptmediciner. Vi kanske kan titta på det där i framtiden men för tillfället tycker jag inte vi ska bryta ner systemet.

Är ni inte lite selektiva när ni kräver avreglering? Kan man inte använda samma argument när det gäller andra monopol eller reglerade marknader?

– Nä, det kan man inte. Apoteket är det vi tycker är viktigt. Människor måste få sina mediciner av dem som vet vad de gör. Det måste också löna sig att inneha apoteket. Man måste använda huvudet också, inte kan man bara avreglera för avregleringens skull. För mig är det till exempel inte en så stor grej att få vin till butikerna, men det fungerar i nästan alla europeiska länder. Varför skulle det inte fungera här?

Vill ta upp kampen mot mobbning i rikspolitiken

I en fråga utmärker sig RN – man har ett särskilt stycke i valprogrammet om mobbning. Bland annat vill partiet skapa en nationell ungdomsrörelse där de unga själva får åtgärda mobbning i skolorna. Harry Harkimo säger att den mobbade oftast inte vågar söka stöd själv.

– Vårt program går ut på att hitta vettiga ungdomar i skolorna som själva ser problemet. De kan bäst hjälpa den mobbade.

Är mobbning ett samhällsproblem, en fråga för nationell politik?

– Det är ett samhällsproblem eftersom de som blivit mobbade ofta blir utslagna senare. Ingen har riktigt tagit i den här saken, det talas bara om mobbning. Jag tycker man skulle ha en anställd i skolorna vars enda uppgift är att arbeta mot mobbning. Det är en så stor sak, det påverkar människors psyke och sätter spår för resten av livet. Man kan bli mobbad i skolan, i armén och på arbetsplatser. Det är ett jätteproblem, men de som aldrig upplevt mobbning förstår inte hur stort det är.