Vad skulle du säga om priset på teaterbiljetter plötsligt steg jättemycket? Ska marknaden styra kulturutbudet eller ska staten pumpa in mer pengar till kulturhusen? Eller ska politikerna begränsa innehållet i Yles kanaler, en fråga som varit aktuell medSverigedemokraterna och public service bolagen i Sverige?

Kultur är också politik. Men ändå får den inte plats i de stora valkompasserna:Yle har33 frågor och tidningenHelsingin Sanomat har 30 frågor i sin valkompass, men ingen kulturrelaterad fråga.

Dags att hitta din kandidat! Här hittar du Yles valkompass

Rosa Meriläinen, generalsekreterare vid kulturbranschens intresseorganisation Kulta är överraskad över att Yle, som är en stor kulturorganisation och viktig arbetsgivare för kulturlivet i Finland, inte har med någon kulturfråga.

– Det gör mig lite ledsen. Det berättar att kulturpolitiken just nu inte är en fråga där partierna kan profilera sig och göra skillnad.

De flesta av kandidaterna stödjer kultur och konst, och villtill exempel att kulturens budget ska höjas till en procent, alla utom Sannfinländarna.

– Det kan hända att man redan har glömt bort coronatiden, trots att kultursektorn fortfarande lider av de skador som uppstod under pandemin. Nu borde man satsa på kulturens och konstens återuppbyggnad. Kulturen är dessutom en viktig fråga som är förknippad med barns och ungas välmående, där det fortfarande finns problem efter pandemin, säger Meriläinen.

Öppna bildvisare

I Frankrike ingår kulturen i valdebatter

Rosa Meriläinen säger att hon kontaktat flera mediehus, bland annat Yle och HS kring kulturpolitiska frågor hon tycker borde diskuteras, och där kandidaterna kan profilera sig.

– Till exempel: hur mycket tycker man att folk själva ska betala för kulturen? Vi vet att alla inte har råd med höjda biljettpriser. Det finns politiker som tycker att vi kunde ha en mera marknadsorienterad kulturpolitik. Det här kunde vara en fråga där man kan sticka ut.

Meriläinen lyfter fram Frankrike som exempel där det inte kan föras en valdebatt utan att kulturen är med.

– I Frankrike är kulturen basen för hela samhället. Hos oss får den inte rum i valdebatterna, kanske för att politikerna och medierna tar kulturen för givet. Man förstår inte att vi måste göra en bra kulturpolitik för att kunna ha ett rikt och mångsidigt kulturliv.

Meriläinen får medhåll av Ann-Luise Bertell, teaterchef för Wasa teater och medlem i konstrådet. Hon är ”förstummad” över att kulturen saknas i valkompasserna.

– Det här visar att man inte ser på kulturen som den samhällskraft den de facto är. Det är ganska föraktfullt mot alla oss som arbetar inom kulturfältet, och mot dem som älskar kultur och konst, säger Bertell och fortsätter:

– Jag tycker det är jättekonstigt att vi inte inser hur betydelsefull vår kultur och konst är för människor. Det finns så mycket forskning och kunskap om vad kulturen och konsten betyder för människors välmående, för kreativiteten, för innovationer och för demokratin.

”Minnet är kort”

För två år sedan demonstreradekulturbranschen utanför riksdagshuset mot en orättvis behandling under pandemin. Då stod representanter från alla riksdagspartier på trappan och bedyrade att en förändring måste ske och man bad om ursäkt för hur illa kulturbranschen har behandlats under pandemin.

– Minnet verkar verkligt kort. Vi vill leva i ett samhälle som skapar innovationer och som hittar nya lösningar. När det gäller framtidsfrågor är kreativiteten i centrum, kreativa blir vi av konst och kultur på alla nivåer, från skolorna upp till ålderdomen. Att det här inte på något sätt går hem gör mig nästan ilsken.

Också Bertell lyfter liksom Meriläinen fram kulturens betydelse för barns och ungas välmående.

– Att barn och unga får vara kreativa, får uttrycka sig själva och hitta ord för sina känslor för att bearbeta sina känslor. Alla människor mår bra av att göra någonting kreativt och av att ta del av konst. Att den kopplingen fortfarande inte görs idag tycker jag är jättemärkligt.

Öppna bildvisare

”Kulturkrigsfrågor passar inte i valdebatter”

Författaren och journalisten Philip Teir säger å sin sida att det ofta är de så kallade kulturkrigsfrågorna som får plats i offentligheten, som till exempeldiskussionen om man ska censurera ord i författaren Roald Dahls böcker. Sådana frågor kan vara svårare att göra politik på.

– Det mäter kanske nivån av konservatism eller liberalism, eller någon slags nivå av konstförståelse.

Teir tycker det är svårt att definiera hur en kulturfråga i en valkompass borde se ut. Bland kulturfolk finns också en idé om att man vill hålla politikerna borta från kulturen, åtminstone innehållet.

– Frågar man till exempel om Nationaloperan borde få mer statligt stöd kan man åtminstone utesluta de politiker som tycker att man inte borde göra det. Det är ändå svårt att formulera sådana kulturfrågor så att de går in på innehåll utan att vara väldigt svartvita.

Teir säger också att en del aktuella kulturfrågor kan vara svåra för vanliga väljare att sätta sig in i, som till exempel huruvida författare ska får ersättning för lån av e-böcker.

– Det handlar inte så mycket om kultur, utan om att positionera sig kring var man befinner sig i samhällsdebatten. Är man för eller emot woke-frågor eller cancelkultur? Det blir väldigt förenklat. Jag tycker det vore bättre om det handlade om kulturbudgeten, hur mycket värde politikerna sätter i kulturen som samhällskostnad.

Svenska Yle svarar: ”Kulturen överskuggas av annat”

Malin Ekholm är projektledare för Svenska Yle data och har suttit med i arbetsgruppen som har utformat valkompassen. Hon säger att Yles valkompass ska handla om de stora frågorna i samhället inför valet.

– Det här valet är inget kulturval. Även om kulturen var på agendan under coronapandemin har samhällsdiskussionen under det senaste året dominerats av stora frågor som säkerhet, miljö, oro för ekonomin, utbildning och hur social- och hälsovården ska organiseras. Det återspeglas också i valkompassen. Även om enskilda politiker lyfter upp kulturfrågor är det inte en fråga något av de stora partierna går till val med.

Artikeln har uppdaterats måndagen 6.3 klo 10.30 med Malin Ekholms svar samt att frågorna i Yles valkompass är 33. I det ursprungliga 125 siffran var också alla regionala frågor och partikompassen medräknade.