Det sägs att politiken är ett kulturkrig, men kulturen i sig lyfts sällan på agendan i valrörelsen, trots att den är starkt förknippad med vårt välmående.

Dels handlar det om hur kulturbranschen ska finansieras, dels om vilken kultur just du ska få ta del av. Med knappt två månader kvar till riksdagsvalet är det dags att placera kulturen i valdebatten.

Följ med vår direktsändning i kväll i samband med en kulturpolitisk afton på Luckan i Helsingfors med start klockan 17.45, där vi tar vi pulsen på några av kandidaternas kulturprioriteringar.

Här listar vi fyra viktiga frågor inför valet:

1. Mera pengar

Höj kulturanslaget till en procent av statsbudgeten. Det är kultursektorns viktigaste slogan inför riksdagsvalet. Det handlar om drygt 120 miljoner euro mer än nivån 2022.

Riksdagsvalet ser ändå ut att bli ett nedskärningsval. Förutom Samlingspartiet och Sannfinländarna, som flaggar för direkta nedskärningar, har också SDP, Centern och Vänstern talat om ”anpassningsbehov”.

Samtidigt skapar de kreativa branscherna också tillväxt, både ekonomisk och andlig, poängterar kulturbranschens intresseorganisation Kulta. Varje satsad euro ger mångfalt tillbaka –1,2 miljarder i statsbidrag skapar en vinst på 13 miljarder inom branschen, enligt Taloustutkimus.

Pandemin slog hårt mot kultursektorn och i synnerhet teatrarnas verksamhet och ekonomi. Man räknar med att spåren efter krisen kommer att synas i flera år till. Undervisningsminister Li Andersson (VF) ser den dåliga behandlingen av kulturbranschen under pandemin sompartiets största miss under den gångna perioden.

Reda pengar är alltså högst på kultursektorns lista till nästa regering. ”Återuppbyggnad, återhämtning och nya möten”, är ledorden för intresseorganisationen Finlands Teatrar inför valet. Man önskar mera pengar för att renovera teatrarna och andra kulturbyggnader, samt stöd för att sysselsätta unga konstnärer. Förbättrat socialskydd för konstnärer och kulturarbetare är också en fråga som lyfts fram.

Inom de närmsta åren hotar också nya orosmoln: Länge finansierades en stor del av kultursektorn med spelmonopolbolaget Veikkaus-vinstmedel. De minskar, och riksdagspartierna är överens om att Veikkaus-pengarna ska flyttas över till den allmänna stadsbudgeten.

Risken är ändå att den pott som varit öronmärkt för kulturen flyttas över på annat, beroende på vem som har makten. Reformen lär träda i kraft år 2024 och finansieringsnivån för de första tre åren är ändå tryggad.

2. Yle-finansieringen

En halv miljard euro i året – ska Yles finansiering hållas på nuvarande nivå eller ska potten delas ut på flera aktörer eller skäras ner? Den frågan har redan hunnit väcka diskussion bland partierna.

Av riksdagspartierna vill Samlingspartiet skära lite på 120 miljoner euro i Yles budget och Sannfinländarna 140 miljoner euro, medan det mindre partiet, Liberalpartiet skulle hyvla hela 450 miljoner.

Yle är en viktig finansiär inom hela den kreativa branschen. År 2021 betalade Yle till exempel nästan 23 miljoner euro i ersättningar till upphovsrättsorganisationer som representerar musiker, skivproducenter och artister.

3. Bildning

Efter Undervisnings- och kulturministeriets larmrapport nyligen, som pekar på ett bildningsras i Finland, kan frågan om stärkt bildning att segla upp som en valfråga.

Allt fler bibliotek förväntas ryka i framtiden och läskunnigheten har minskat i skolorna. Biblioteken hör visserligen till kommunernas bord, men staten bidrar med finansiering. Hur prioriterar nästa regering bildningsfrågan?

4. Barnens rätt till kultur

Alla finländska barn och unga, oavsett var de bor eller oberoende av föräldrarnas inkomster, ska ha rätt att både själv skapa och uppleva konst.Intresseorganisationen Kultavill också att alla barn och ungdomar i Finland ska omfattas av en kulturutbildningsplan, och att den grundläggande konstutbildningen ska stärkas som en del av utbildningen och daghemsverksamheten.

Hit hör också att stärka läsning och läskunnigheten i skolorna, i samarbete med andra branscher. Varje barn ska också få en kulturell hobby i anslutning till skoldagen.

Förutom barnen framhäver Kulta också rätten till jämlik kultur och konst för alla, oavsett ort – för funktionshindrade och som en del av integrationstjänster.

5. Kulturkanon?

I Sverige blev frågan om en nationell kulturkanon en het potatis.Det handlar alltså om en lista på den mest värdefulla kultur som skapats i landet genom århundradena, och det som gemene medborgare bör känna till i den egna kulturtraditionen. Frågan brukar drivas av högerpartierna.

I Finland har Sannfinländarna i alla fall tidigare flaggat för kultur som stärker den nationella identiteten. Blir frågan aktuell också i Finland om det blir ett maktskifte?

Rättelse 6.2.2023 klockan 16.22: Li Andersson är undervisningsminister, inte undervisnings- och kulturminister.