Ät mindre kött, för både hälsans och klimatets skull, rekommenderar regeringen i nytt matprogram
Formuleringen om att minska köttkonsumtionen med 30 procent har strukits ur regeringens program för klimatvänlig mat. Men huvudbudskapet är fortfarande det samma: finländarna behöver äta mindre kött.
Regeringens nya program för klimatsmart mat kan bli en av vårens snackisar. En central del i det är att i någon mån rekommendera att finländarna äter mindre rött kött. Det här brukar vara en känslig fråga.
Lanseringen av det nya matprogrammet har skjutits upp redan flera gånger, ochhar också väckt uppståndelse på grund av ändringar som gjort i det under behandlingen. Jämfört med den version som presenterades i maj har den text som nu är under politisk behandling annorlunda formuleringar kring målet för att minska köttkonsumtionen.
Många ger rådet att minska på köttet
- Att Finland ska fåett nytt program för klimatvänlig mat står i regeringsprogrammet. Programmet ska minska klimatavtrycket på maten finländarna äter, men också öka föreståelsen för livsmedelsproduktionen i Finland.
- I juni 2023 väntas ocksåen ny version av de nordiska näringsrekommendationerna som också de har fokus på vad som är bra för inte bara hälsan, utan också klimatet.
- Också Finlands klimatpanel har konstaterat att en minskning av köttkonsumtionen är bland det viktigaste enskilda konsumenter kan göra för klimatet. Att äta mindre kött minskar utsläppen ordentligt, och frigör också mycket odlingsmark som i dag används till djurfoder.
I en tidigare version fanns ett mål om att minska dagens köttkonsumtionen med en tredjedel fram till 2030. Texten innehöll också mål om att offentliga mattjänster ska ställa fram fritt tillgänglig vegetarisk mat först i serveringslinjen.
De här exakta formuleringarna finns inte längre kvar i programmet, men huvudmålet i programmet för klimatvänlig mat kvarstår: den totala konsumtionen av kött bör minska i Finland.
– Nu ska vi komma ihåg att det handlar om proportioner. Vi har en för stor köttkonsumtion i dag jämfört med tidigare, säger Camilla Sederholm, verksamhetsledare på Natur och miljö.
Miljöorganisationen Natur och Miljö ser fram emot regeringens nya program och har jobbat med liknande informationsarbete själv: att öka mängden grönsaker och speciellt baljväxter i kosten är både bra för hälsan och klimatet.
– Det är de som äter mycket kött som behöver minska. Vi behöver inte sluta äta kött helt och hållet, men de gånger vi väljer kött ska vi förstås äta möjligast närproducerat och ekologiskt.
Finländarna äter för lite grönsaker
- Naturresursinstitutet Luke har utrettkonsekvenserna av ett program för klimatvänlig mat och listar många fördelar med att minska på köttkonsumtionen.
- Luke påminner om THL:s undersökning om matvanor som visar att många finländare äter mer kött än de 500 gram per vecka som rekommenderas. Kvinnor äter i medeltal 392 gram kött per vecka, och var fjärde kvinna äter mer än den rekommenderade mängden. Män äter i medeltal 762 gram kött per vecka, och hela 79 procent äter mer än den rekommenderade mängden.
- Bara 14 procent av männen och 22 procent av kvinnorna äter tillräckligt med grönsaker. Finländarna äter inte heller så mycket fisk som kostråden rekommenderar.
- Luke påpekar också att minskad köttkonsumtion skulle minska på inte bara jordbrukets utsläpp, utan också på jordbrukets belastning av vattendragen. 77 procent av det finska jordbrukets åkermark används för djurfoder.
Medkampanjen Bättre med bönor har Natur och miljö försökt påminna att baljväxter är ett hälsosamt och billigt alternativ till kött, och också bra för jordmånen. Finländarna äter i medeltal en matsked baljväxter per dag i dag när det rekommenderade är en deciliter, kring 75 gram per baljväxter per dag.
– Det centrala är att ersätta kött med växtproteiner. Då kommer baljväxterna in som en väldigt viktig del, vi talar om linser, bönor och ärter. Det finns många olika sorter och de är proteinmässigt likvärdiga med köttet, säger Sederholm.
Nötkött orsakar klart mest utsläpp
- Det finns många proteinkällor med betydligt mindre klimatavtryck än vad nötköttet har.
- 100 gram köttfärs innehåller 22 gram proteiner, 100 gram fisk innehåller 25 gram proteiner. 100 gram kidneybönor innehåller omkring 22 gram proteiner som torkade och 9 gram proteiner som kokta.
- Klimatpåverkan för ett kilo nötkött är 14–42 kg koldioxidekvivalenter, enligt Luke. Motsvarande siffra för gris är 3,9–10 kg, för broiler 3,7–6,9 kg, för naturfisk 0,8–3,6 kg och för tofu 0,9–3,9 kg.
Källor: Luke och THL
Regeringens program för klimatsmart mat ska minska matens klimatavtryck genom hela kedjan. Där har storköken en viktig roll i att göra goda, hälsosamma vegetariska alternativ lättillgängliga.
På restaurangen Helsinki i Helsingfors stadshus har Palmia tänkt precis så: den vegetariska maten serveras först i linjen, sedan fisk och till sist kött för den som vill.
Just sådant är viktigt, säger Sederholm, och förstås att den vegetariska maten är god och ser smakfull ut och uppfyller näringsrekommendationerna.
– Men det är också viktigt att maten finns tillgänglig, så man ser den och väljer den.
Det ska vara lätt att börja med den vegetariska maten och sen fylla på med små mängder kött vid behov. Det vegetariska alternativet får inte vara undangömt nånstans, säger Sederholm.
– Det är viktigt att man inte behöver göra det där valet att antingen äta kött eller vegetariskt, utan det ska vara en naturlig del av måltiden att äta mycket vegetariskt.
Matens klimatavtryck är större än du tror – så här äter du mera klimatsmart