Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har skrivit en rapport om Finlands ekonomi. Regelbundna granskningar av medlemsländernas ekonomi är en del av OECD:s normala verksamhet.
Senast granskades Finland i december 2020, och nu var det dags igen.
OECD har till största delen samma uppfattningar om Finlands ekonomi som våra egna ekonomiska institutioner, men till en del verkar OECD betona mera marknadsliberala synpunkter.
Bostadslånen oroar
OECD lyfter fram att hushållens privata skulder gör våra banker och andra finansiella institutioner sårbara.
Hushållens skulder motsvarar 150 procent av deras inkomster. Största delen av dessa skulder är bostadslån. Det här gör hushållen sårbara för stigande bolåneräntor.
Även om våra myndigheter har vidtagit åtgärder för att begränsa risken tycker OECD att myndigheterna borde göra mera. Bland annat borde Finansinspektionen få större befogenheter att kräva att låntagares lån bättre anpassas till deras återbetalningsförmåga.
Det offentliga underskottet
Inte överraskande fäster OECD, på samma sätt som Finansministeriet, vikt vid Finlands strukturella underskott. Ett underskott som årligen motsvarar 2,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP) är för stort.
OECD lyfter fram att åldersrelaterade utgifter väntas stiga med en summa som motsvarar 4,5 procent av BNP fram till år 2070. Den största delen av dessa pengar kommer att gå till hälso- och åldringsvård.
OECD citerar Finansministeriet i att de åtgärder som nu vidtas för att minska arbetslösheten inte kommer att räcka för att täcka underskottet. Om ingenting annat görs bedömer OECD att statsskulden kommer att öka från 72 procent av BNP år 2021 till 131 procent år 2070.
OECD vill att vi satsar mer på forskning och utbildning
Precis som Finansministeriet kritiserar också OECD pensionsslussen och vill höja kraven för att erbjuda socialstöd till över 60-åringar. OECD tycker också att Finland borde minska på hemvårdsstödet för att locka småbarnsmammor ut i arbetslivet.
OECD efterlyser reformer som ökar arbetsrelaterad invandring och satsningar på forskning och utveckling. Också dessa rekommendationer är bekanta från Finansministeriets rapporter.
Finland har redan en parlamentarisk överenskommelse om att öka satsningarna på forskning och utveckling till fyra procent av BNP fram till år 2030.
OECD tycker ändå att Finland borde göra mera och oroar sig för att vårt strikta uppsägningsskydd och våra kollektivavtal kan leda till att innovativa företag inte vågar öka sin produktion genom att öka sin personal och investera. Här hoppas OECD på ökad flexibilitet i lokala löneavtal.
OECD tycker också att Finland borde bereda sig på att förbättra skattelättnaderna för innovativa företag.
Utbilda invandrare!
OECD oroar sig också för bristen på utbildad arbetskraft och tycker att staten kunde göra mera för att göra det enklare för studerande att flexibelt välja sina studieämnen, och öka antalet studieplatser vid sådana utbildningslinjer som lär ut kunskaper som är efterfrågade i företagsvärlden.
När det gäller högt utbildade invandrare noterar OECD att deras karriärutsikter är sämre i Finland än i många andra OECD-länder. Därför borde Finland bli bättre på att identifiera de kunskaper och färdigheter som utlänningar har, och effektivare än nu erbjuda sådan utbildning som de behöver för att få den kompetens som vi kräver i Finland.
Med dessa åtgärder hoppas OECD att statsskulden skulle kunna begränsas till 114 procent av BNP.
På samma sätt som Finansministeriet oroar sig också OECD för att de nya vårdområdena inte ska bli tillräckligt ekonomiskt effektiva. Här tycker OECD att vårdområdena kunde ta modell från Nederländerna och granska sina utgifter regelbundet.
Också OECD föreslår att Finland ska slopa de sänkta omsättningsskatterna för vissa typer av varor och tjänster.
Mera satsningar behövs för att få ner koldioxidutsläppen
I sin rapport konstaterar OECD också att Finland i stort sett har kommit bra igång med att minska sina koldioxidutsläpp som planerat, men att vi inte verkar kunna nå våra mål när det gäller skogsbruk och markanvändning.
OECD tycker att Finland borde sänka kraven på andelen biobränslen i bensin och diesel och i stället öka skatten på koldioxidutsläpp. Torv som används till uppvärmning borde beskattas på samma sätt som andra fossila bränslen.
Finland borde utveckla kollektivtrafiken i städer och öka andelen bilar med låga koldioxidutsläpp utanför dem.
