Det finns ett ökat utbud av växtbaserade proteinkällor – vi kollar hur lätt det är att hitta rätt i butikshyllorna
Butikerna har ofta ett stort urval växtbaserade produkter, men konsumtionsvanorna gör att de kan vara svåra att hitta. Samtidigt äter många vegansk mat utan att själv tänka på det, konstaterar näringsvetare Charlotta Hyttinen.
De växtbaserade alternativen till traditionella kött- och mjölkprodukter har blivit fler under de senaste åren. I samarbete medjubileumsfonden Sitra har Helsingfors universitet utfört en undersökning över vad den finländska konsumenten tycker om växtbaserade proteinkällor.
Pris, hälsa, hållbarhet och djurens rättigheter är några av de faktorer som konsumenten tänker på när hen väljer växtbaserade proteinkällor.
Men hur lätt är det att hitta produkterna i butiken? Svenska Yle gick och handlade i olika matbutiker i Helsingfors tillsammans med näringsvetare Charlotta Hyttinen för att kolla hur utbudet ser ut.
Hon konstaterar att det är många som äter veganskt utan att tänka på det.
– Snabbnudlar med smak av höna eller kött, många kex också. Det står inte på paketet att de är veganska men de är det.
Butikerna har makt
Allt oftare finns det också produkter som är öppet veganska i våra butiker.
Ibland kan produkter av det här slaget i och för sig vara lite svåra att hitta ifall man inte är insatt.
– Jag hoppas att folk i större utsträckning hittar till de här hyllorna, säger Charlotta Hyttinen medan vi vandrar omkring bland butikshyllorna.
I finländska matbutiker är oftast grönsaksavdelningen först. Därför är de flesta sedan barnsben bekanta med växtbaserade råvaror.
Juha Beurling-Pomoell, generalsekreterare på Konsumentförbundetkonstaterar i en tidigare intervju för Svenska Yle att steget att övergå till andra proteinkällor än det traditionella köttet därför kan kännas som en större förändring för att man inte är lika van att se långt förädlade växtbaserade proteinkällor.
– I många butiker finns växtbaserade proteinkällor på samma hylla eller avdelning som köttet, och många av de här växtprodukterna påminner väldigt mycket om de traditionella köttprodukterna, både till färg och utseende och ibland också nära i smak, säger Juha Beurling-Pomoell.
– Alla behöver ju inte bli veganer, men det räcker om blandätarna minskar på sin köttkonsumtion och ökar på det veganska. Det är bättre för hälsan och dessutom är vi inne i en klimatkris, säger Hyttinen.
Vilka är hälsoaspekterna?
– Mejeri- och köttprodukter har alltid mättade fetter, som inte är bra för hälsan. Genom att äta mer växtbaserat får vi i oss mera fibrer och det är bra för tarmfloran. För närvarande äter majoriteten inte tillräckligt mångsidigt.
Hon tillägger:
– Det finns baljväxtprodukter, torkade linser, ärtmjöl, sojakross och strimlor samt bönor som bondbönskross. Dessa innehåller inte salt eller socker eller annat tillsatt och passar för alla åldrar. Dessutom är de billiga. Idag talar många om vad maten kostar och att priset går uppåt.
Vi reder ut: Så här nyttig är vegetarisk processad mat
Ett paket sojakross kan ge åtta måltider
Soja är ett exempel på en ingrediens som är förmånligt jämfört med köttfärs, som ofta brukar användas i stället. Där ett paket köttfärs idag brukar kosta minst 5 euro, kan en konsument genom att köpa sojakross komma undan med dryga tre euro.
Skillnaderna tar inte slut där.
– Ett paket köttfärs räcker till en måltid för fyra men av lika mycket sojakross tillreder du mat åtta gånger, framhäver Charlotta Hyttinen.
Hyttinen passar också på att ge ett praktiskt råd för att tillverka en bolognesesås.
– Gör tvärtom mot vad som sägs på paketet, ifall vi börjar med att koka sojakrosset i vatten blir den kanske bara lite äcklig, säger hon och skrattar.
Charlotta Hyttinens tips på sojabolognese
1. Stek löken i olja.
2. Lägg kryddorna i oljan. Kryddorna innehåller mycket aromatiska ämnen och de flesta av dem är fettlösliga. Genom att lägga dem på pannan med oljan fås det mesta ut av dem.
3. Nu är oljan väldigt aromatisk och den har smak av både lök och kryddor.
4. Tillägg det torra sojakrosset direkt från förpackningen.
5. Sojakrosset suger i sig den smakrika oljan.
6. Rosta blandningen för att få fram umami. Rostning är en väldigt bra metod att få fram det.
– Umami är en smakrik smak som det finns mycket av i till exempel kött, beskriver Hyttinen.
7. Tillsätt våta ingredienser, som tomatpuré och liknande.
8. Vattnet till sist. Då får såsen mycket smak och bra konsistens.
Så instruktionerna på paketet ska inte följas?
– Nä, inte i det här fallet, säger Charlotta Hyttinen och skrattar ännu lite.
– Men med till exempel bönor och ärter är det viktigt att följa instruktionerna så att man blir av med eventuella skadliga ämnen, betonar hon.
”Att äta soja förstör inte regnskog”
Hyttinen vill ta tillfället i akt för att reda ut myter och fördomar kring soja.
– Det sägs att man förstör regnskogen om man äter soja eller tofu – men det stämmer inte alls!
Är det klimatsmart att äta soja i stället för kött?
Hon betonar skillnaden mellan livsmedels- och fodersoja.
– Hela 95 procent av den soja som Finland importerar matas till produktionsdjuren, bara 5 procent går till livsmedlen, säger Charlotta Hyttinen.
– Den soja som produktionsdjuren äter produceras främst i Sydamerika och andra före detta regnskogsområden. All livsmedelssoja i Finland är producerad i Europa, plus en pytteliten del som kommer från Kanada, tillägger hon.
– Dessutom går livsmedelssojan bra att spåra, fodersojan däremot är lite knepigare
En märkbar skillnad är också att livsmedelssojan inte är genmanipulerad, medan 60 procent av den soja som går till boskapsdjuren är det.
– Med tanke på klimatavtryck är broiler och ljust kött ett bättre alternativ. Men då glöms det bort att det är broiler, grisar och odlad fisk som matas med regnskogssoja.
– Det är lätt hänt att man glömmer helheten. Äter du tofu i stället för till exempel broiler gör du bra för regnskogen, slår näringsvetare Charlotta Hyttinen fast.