Filmbranschen bävar inför budgetförhandlingarna – Rosa Meriläinen: "Kulturen kan få julklappspott senare"
Undervisnings- och kulturministeriet vill skära ner med miljontals euro i kulturanslagen, bland annat från filmen. Det känns orimligt eftersom branschen sköter sig alldeles utomordentligt, säger Filmstiftelsens direktör Lasse Saarinen.
På onsdagen inleds regeringens budgetförhandlingar. Vi börjar med de goda nyheterna: I våras kom riksdagspartierna parlamentariskt överens om att inte skära i kulturanslagen riktigt så mycket som planerat – 30 miljoner krympte till 14 miljoner euro.
Men kulturbudgeten ska slimmas, bakgrunden är bortfallet från spelmonopolbolaget Veikkaus intäkter. Filmbranschen hör till dem som står på slaktlistan.
– Det känns rent ut sagt orimligt. Det har gått bättre än någonsin för finländsk film och drama utomlands under de senaste två åren, och det här är tacken, säger Filmstiftelsens direktör Lasse Saarinen.
Tvärtom skulle man behöva extra stöd efter coronakrisen, påpekar han.
Budgetförhandlingarna
Tyst på teaterfältet
Filmbranschen hotar bli av med 3 procent eller ungefär 750 000 euro i anslag, också Nationaloperans anslag hotar minska.
Däremot har det varit ganska tyst på teaterfältet inför budgetförhandlingarna. Men till skillnad från i fjol vet man ännu inte hur ministeriet har tänkt att nedskärningarna ska riktas och fördelas inom kulturfältet, säger Kaisa Paavolainen, verksamhetsledare på Finlands Teatrar.
– För teatrarnas del vet man att det kommer en liten indexjustering i statsandelssystemet, och nedskärningarna borde inte riktas mot dem.
– Eftersom vi inte denna gång vet hur nedskärningarna fördelas har vi inte ett gemensamt maskineri från hela fältet som i fjol. Men fältet lider fortfarande av coronakrisen och har absolut inte godkänt nedskärningarna. Många tänker säkert att den här budgeten redan är spikad och lägger sitt krut på framtiden.
“Ingen vill skära i filmanslagen”
En stor del av kulturen har länge finansierats med Veikkausmedel medan andra kulturområden fått sitt stöd direkt från statsbudgeten. De planerade nedskärningarna riktar sig främst mot Veikkausförmånstagarna, som just operan och filmindustrin men också de som finansieras av Centret för konstfrämjande.
Filmstiftelsens Lasse Saarinen tycker det är orättvist att kulturfältet behandlas olika, det är främst Veikkausförmånstagarna som drabbas.
– Undervisnings- och kulturministeriet behandlar den delen av kulturfältet som redan tidigare finansierats direkt ur statsbudgeten olika. Varför behandlas kulturbranschen inte jämlikt?
Intressant är ändå att ingen av de ministrar eller riksdagsledamöter jag talat med vill skära i filmbranschens anslag, säger han.
– Politikerna anser att filmbranschen inte ska lida, budskapet har varit tydligt när jag pratat med dem.
Valtider skapar tryck
Rosa Meriläinen, generalsekreterare för kulturbranschens intresseorganisation Kulta säger att regeringen kan ha svårt att riva upp ett beslut man kommit överens om parlamentariskt i våras.
Däremot har hon en stark tilltro till att riksdagspartierna kan skjuta till mera pengar, då de ska godkänna regeringens budgetförslag senare i höst. Dessutom sätter det stundande riksdagsvalet press på politikerna, påpekar hon.
– Riksdagsledamöterna vet att det jobbar 100 000 personer inom kulturfältet. Och kulturarbetarna har varit ganska missnöjda med hur politikerna har behandlat kulturfältet under coronakrisen. Jag vet att de lyssnar på oss.
Det är alltid svårt att göra nedskärningar inför val, men den här gången är speciell eftersom branschen haft stora ekonomiska svårigheter, menar Meriläinen.
– Jag är ganska säker på att kulturen kommer att få “julklappspotten” i höst, säger Meriläinen och syftar på att riksdagen ännu kan justera budgetförslaget senare i höst när de ska godkänna regeringens förslag.