Svårt att avstå från torven i växthusodling: "Vi måste komma ihåg att alternativen också har utsläpp"
Odlingen av grönsaker i växthus har med åren blivit allt mer klimatsmart. På 20 år har koldioxidavtrycket minskat med åtminstone 50 procent, men torven är en svår nöt att knäcka för branschen.
Stefan Gulin är tomatodlare i Närpes. Han odlar både små och stora tomater året runt på 1,3 hektar.
För snart 20 år sedan gjordes en generationsväxling, då han tog över faderns växthus. Sedan dess har utvecklingen varit enorm, säger Gulin.
– Belysningen har gått enormt mycket framåt med LED och energisnålare lampor. Och på värmesidan har oljan fallit bort och och fast bränsle kommit som ersättare.
Med fast bränsle menar Gulin flis och torv, som han själv använder 50/50 av för att värma upp växthusen.
Skogsflis och trä- och åkerenergi på frammarsch
Som Gulin säger har utvecklingen varit enorm inom växthusbranschen. Det kan man också se i graferna nedanför. Användningen av brännolja för uppvärmning har nästan försvunnit, och istället har elektricitetens och flisens betydelse ökat.
Allt det här har lett till attväxthusodlingen av grönsaker i Finland blivit mycket mera klimatsmart med åren.
"Torven är livsviktig för växthusnäringen"
Torven har ett stort klimatavtryck. Men att byta ut den, det är en utmaning inom växthusbranschen.
– Torven är helt livsviktig för växthusnäringen. Inte främst för energi, det används i någon mån. Men det som är ännu viktigare och som man lätt glömmer i den här diskussionen är torven som odlingsunderlag.
Det säger David Pettersson, trädgårdsombudsman på Österbottens Svenska Producentförbund, ÖSP. Han säger att det är utmanande att hitta ersättande material för odlingstorven.
Det finns alternativa odlingsunderlag, såsom stenull och kokosfiber, och forskning pågår med rörflen, bladvass och trä. Till exempel Stefan Gulin använder stenull i sina odlingar. Men det köps utifrån, medan torven ändå är inhemsk. Torven bevarar också fuktigheten bättre, säger Gulin.
– Frågar du mig så har inga alternativ lika bra egenskaper som torven har, säger Pettersson. Och även om torven orsakar stora utsläpp och är problematisk, så behöver man komma ihåg att alternativen också har sina utsläpp.
Även om torven orsakar stora utsläpp och är problematisk, så behöver man komma ihåg att alternativen också har sina utsläpp
David Pettersson, trädgårdsombudsman på ÖSP
Och att byta ut bränntorven mot till exempel mera träflis går inte heller alla gånger, säger Stefan Gulin.
– Dels avgör priset, men den är också svårt att få tag på i vissa perioder. Den finns inte att köpas helt enkelt och värre blev det med sanktionerna mot Ryssland.
Fem olika röster om torv – Finlands omtvistade naturrikedom
"Smärtgränsen på energipriset är nådd"
Men det är inte torvens utmaningar som oroar branschfolket mest just nu. Det är energipriserna. Det märks då man tittar på elräkningen, säger Gulin.
– Det finns en smärtgräns och den har vi uppnått. Framtiden med vinterodlingen är därför enligt min mening väldigt oviss när man inte vet vartåt det bär.
David Pettersson på ÖSP, håller med.
– Det vi brottas allra mest med är energipriserna, som stigit till helt orimliga nivåer. Får vi liknande vintrar igen med de här elpriserna och inte får ut mervärdet från marknaden, så kommer det inte vara lönsamt med vinterodling.
Vad är lösningen då? Mera vindkraft, säger Gulin. Mera solenergi är också bra att satsa på. Inte kanske för vinterodlingen men för annat. Gulin ska snart installera solpaneler, som ska räcka till bevattningen, cirkulationspumpar och liknande.
För att försöka minska användningen av kvävegödsel finns det projekt för att ta tillvara överrinningsvattnet, säger både Gulin och Pettersson.
Dessutom, påpekar Gulin, tar många växthusodlare tillvara koldioxid från industrin, vilket kanske inte alla vet om.
– Vi köper överbliven koldioxid och doserar in det i växthusen som gödsling till plantorna. Där får vi det reglerat på grammet hur mycket vi sätter ut i husen och hur mycket plantorna fordrar, så det är en sak som inte kanske så många tänker på.
Finns framtidstro: "Grönsaker är en hälsoprodukt"
Trots energipriserna ser Gulin ändå positivt på framtiden.
– Visst har man en framtidstro. Grönsaker är en hälsoprodukt som vi ska äta mycket av, så det gäller ju för oss att få fram dem odlat på ett så hållbart sätt som möjligt.
Både Pettersson och Gulin påpekar också att den finländska växthusodlingen är väldigt effektiv. Det är bland annat stor skillnad på hur mycket vatten som krävs för en odling i Finland i växthus och på friland i till exempel Spanien.
– Vattenåtgången här hos oss ligger på ungefär 20 liter vatten per producerat kilo tomat, och i Spanien ligger det på över 3000 liter. Det är en fruktansvärt stor skillnad, säger Stefan Gulin.
– Och om vi tänker på gurkodlingen så ligger medelskörden i Finland på cirka 90 kilo per kvadratmeter och år och i Spanien är det cirka nio kilo per kvadratmeter och år, fortsätter Gulin.
"De privilegierade kommer lättare undan i klimatarbetet"
Klimatarbetet fortsätter hela tiden, säger David Pettersson på ÖSP.
Han känner sig ändå ibland frustrerad över att jordbruket, som bidrar med mat åt alla, ska försöka minska sina utsläpp så snabbt, medan till exempel flygbranschen inte alls stått inför liknande hårda utsläppsminskningskrav.
Det här trots att det bara är några procent av världens befolkning som flyger.
– Det betyder att de som är privilegierade idag och har möjlighet att flyga och leva ett ganska bra liv på många områden inte behöver vara med och bidra speciellt mycket per person, medan de som äter och kanske inte har råd med mycket annat än mat, boendekostnader och så vidare ska vara med och bidra enormt mycket.
– Om vi ska minska på koldioxidutsläppen så tycker jag att det är rimligt att alla är med och bidrar. Men den här uppdelningen tycker jag att är väldigt skev.