Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till huvudinnehåll
Start
Sök
Start
Artikeln är över 2 år gammal

Den biologiska mångfalden kan räddas – med ett annat tänk kan vi om tio år vara tillbaka på samma nivå som år 2000

En snabb övergång till en cirkulär ekonomi kan få den biologiska mångfalden att återhämta sig. Redan år 2035 kan vi nå samma nivå som år 2000, enligt en ny rapport av Sitra. Stora åtgärder behövs framförallt inom livsmedels- och jordbrukssektorn.

Händer som håller i bondbönor.
Bondbönor hör till framtidens proteinkällor. Växtprotein och andra alternativa proteinkällor behövs i större utsträckning för att minska belastningen på naturen. Bild: Jarkko Heikkinen / Yle

En cirkulär ekonomi har fördelar för klimatet. Nu har effekten av cirkulära åtgärder däremot för första gången undersökts i relation till den biologiska mångfalden,i en rapport från Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra och Vivid Economics.

Med hjälp av en övergång till en cirkulär ekonomi ska förlusten av biologisk mångfald inte bara kunna saktas av – vi kan vända på trenden.

Tim Forslund, som är huvudförfattare för rapporten, säger att vi genom ett cirkulärt tankesätt kan minska trycket på naturen.

Genom att vi använder mindre resurser behöver vi använda mindre landyta och kan därför minska trycket på naturen

Tim Forslund

– I en cirkulär ekonomi använder vi produkter under en längre tid och mer aktivt. Och genom att vi använder mindre resurser behöver vi använda mindre landyta och kan därför minska trycket på naturen. Då får naturen och arterna mer utrymme att leva på.

Forslund säger att det är ett misstag att tänka att det skulle räcka med att bara göra produktionen mer hållbar. Hållbarhetscertifieringar kan enligt honom i värsta fall leda till att produktionen bara flyttas från en plats till en annan. Det vi behöver är att minska den totala belastningen på naturen.

Genom cirkulär ekonomi återskapar vi också naturvärden, då jord- och skogsbruk idkas på ett sådant sätt att vi tillför näring och gynnar biodiversiteten.

Tim Forslund i röd tröja på Sitras kontor
Vi kan aktivt bidra till att artrikedomen ökar. Det har Sitras Tim Forslund visat i en ny rapport som undersöker sambandet mellan olika cirkulära åtgärder och den biologiska mångfalden. Bild: Sofia Wasastjerna / Yle

"Alternativa proteinkällor har störst effekt på biodiversiteten"

I studien undersöks effekten av cirkulära metoder i fyra sektorer: byggnads- och fastighetssektorn, textilindustrin, skogssektorn samt livsmedels- och jordbrukssektorn.

Störst potential till förändring finns det inom livsmedels- och jordbrukssektorn – enligt rapporten är förändringar i den här sektorn tillräckliga för att artrikedomen ska vara återställd om dryga tio år.

Den individuella åtgärd som har störst effekt är en övergång från animaliska proteiner till växtbaserade proteiner.

– Vi behöver hitta alternativ som inte kräver lika mycket landyta och minskar på avfallen och utsläppen, vilket i praktiken handlar om att ställa om till alternativa proteinkällor. Det här är faktiskt den åtgärd som på egen hand har potential att vända på utvecklingen av den biologiska mångfalden, säger Forslund.

Den åtgärd som har näst störst inverkan är enligt rapporten en minskning av matsvinnet i hela produktions- och konsumtionskedjan.

Den tredje åtgärden som förespråkas är regenerativa odlingsmetoder. Det här handlar enligt Forslund om samodling eller om att växelvis odla olika grödor eller så kan det handla om kolbindande jordbruk.

"Kolbindande jordbruk – en win-win-situation för alla"

Alla åtgärder är ändå inte tillämpbara överallt. I Finland har vi exempelvis inte de bästa förutsättningarna för att odla växtbaserade proteiner.

– Det är egentligen bara i södra och sydvästra Finland som vi har förutsättningarna att framgångsrikt odla proteingrödor för människor, säger Mats Nylund, ordförande för SLC.

Nylund säger också att jordbruksmarken i Finland är väldigt liten i förhållande till landytan, och att betande boskap här rentav bidrar till att bibehålla den biologiska mångfalden.

Det som vi enligt Nylund ändå kan göra är att börja odla fler växtarter och utnyttja exempelvis åkerkanter för att odla växter som är viktiga för pollinerarna. Vad gäller boskap är det också viktigt att upprätthålla ursprungsraserna, säger Nylund.

Regenerativt jordbruk är också något som allt fler blir nyfikna på, och SLC vill uppmuntra till kolbindande jordbruk. De har varit med om att tillsammans med ett antal organisationer ta framutbildningsmaterial för jordbrukare.

Mats Nylund från SLC i blå kavaj
SLC ivriga att utveckla lantbruket i Finland. Mats Nylund säger att Svenska lantbruksproducenternas centralförbund aktivt funderar på hur de kan bidra till biodiversiteten. Bild: Sofia Wasastjerna / Yle

– Kolbindande jordbruk gör att humushalten i marken ökar så att skördarna ökar och vattenförsörjningen blir bättre, samtidigt som näringsutsläppen och miljöpåverkan minskar – en win-win-situation för alla.

Sitras Forslund säger å sin sida att vi i Finland har två primära möjligheter att påverka det totala trycket på naturen. Dels kan vi se över vad vi importerar och sträva efter att bli så självförsörjande som möjligt, dels kan vi satsa på innovationer.

– Om vi utvecklar spännande alternativ här i Finland kan vi också påverka andra länder genom att erbjuda dem alternativa proteinkällor och lösningar som hjälper dem att minska matsvinnet i produktionskedjans alla led.

"Beslutsfattarna behöver möjliggöra förändringen"

Företagen är viktiga i utvecklingen mot en allt mer cirkulär ekonomi. Men det krävs att de faktiskt uppmuntras och att företagen också i praktiken ges möjlighet att satsa på produktutveckling och innovationer.

Forslund anser att beslutsfattarna har en viktig roll. Det behövs investeringar inom rätt områden och det behövs spelregler som styr utvecklingen åt rätt håll.

Det ska inte behöva kosta mer att köpa hållbara textilier eller proteinkällor

Tim Forslund

Det är också viktigt att de produkter som utvecklas är fullvärdiga alternativ. Till exempel när det handlar om alternativa proteinkällor får det inte bli en kompromiss – alternativen ska vara aptitliga och fylla näringskraven, säger Forslund.

Dessutom behöver prisnivån tilltala konsumenterna. Här behöver företagen och beslutsfattarna samspela.

– Till syvende och sist handlar det om att göra de hållbara alternativen intressanta för konsumenterna. Det ska inte behöva kosta mer att köpa hållbara textilier eller proteinkällor som inte har så stor inverkan på den biologiska mångfalden.


[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp