Konststudenter är hoppfulla inför framtiden trots krisläge på kulturfältet: "Vi måste tänka om"
Arbetsmarknaden inom kulturbranschen tyngs av både pandemin och kommande nedskärningar, men konststudenterna är ändå hoppfulla inför framtiden. "Det är viktigt att kommunerna och institutionerna nu ger dem jobb", säger Rosa Meriläinen på Kulta.
Livet börjar sakta återgå till det normala på Konstuniversitetets Teaterhögskola i Helsingfors. Åtminstone ser man betydligt fler studenter på plats på campuset i Sörnäs än ett år tidigare. Men pandemin har varit särskilt krävande för de som studerar konstämnen.
– Det har varit svårt. Studerande har inte mått bra under pandemitiden. Många har oroat sig för framtiden och att studera konst på distans är svårt, säger Lauri Grünthal, generalsekreterare för Konstuniversitetets studentkår.
Enligt honom har en del studerande bytt ämne och många har tagit mellanår för att tänka på vad de vill göra i framtiden.
– De studerande vid Konstuniversitetet blev färdiga i mindre grad än till exempel vid Helsingfors universitet. Det finns så få ämnen vid Konstuniversitetet som man kan studera på distans och de skriftliga arbetena är få.
Utmaningar blir möjligheter
Men många konststudenter är också hoppfulla inför framtiden. En av dem är Sara Pirhonen, fjärde årets magisterstuderande vid Teaterhögskolans skådespelarlinje och medlem i studentkårsstyrelsen. Hon hör till dem som har kunnat studera på plats, om än i mindre grupper och ofta med munskydd.
– Det är absolut en kritisk situation men jag skulle säga att många av oss ändå är hoppfulla inför framtiden trots att arbetsmarknadssituationen är svår.
De nyexaminerade blir färdiga i ett läge där teatrarna har tvingats hålla stängt under stora delar av pandemin. Inom fältet har en femtedel bytt eller har avvägt att byta bransch, enligt forskningscentret Cupores färskaste barometer. Arbetsplatserna hotar dessutom bli färre i framtidennär miljonnedskärningar väntar kultursektorn under de kommande åren.
Men Pirhonen är inte den som kastar in handduken.
– Vi måste tänka om så att vi inte bara fastnar vid vissa färdiga arbetstillfällen när vi blir färdiga, utan bygger egna kollektiv och bli våra egna arbetsgivare. Det är en stor möjlighet och det är ju därför frilansfältet växer.
För tillfället gör hon sin praktik på Lahtis stadsteater och får yrkeserfarenhet den vägen.
"Jag är jättehoppfull att publiken hittar tillbaka"
Sveriges Radio rapporterade nyligen om att rekordmånga nykomlingar kommer att ta plats på de svenska kulturscenerna efter pandemin då många lämnat branschen. Pirhonen tror att vi kan se det fenomenet också här i Finland.
– När samhället börjar öppna upp igen är jag jättehoppfull att publiken också ska hitta tillbaka. På det viset finns det användning för skådisar.
– Jag skulle ändå vilja se det som en chans hellre än att folk byter yrke. Vi behöver stödja varandra och ha empati för varandra inom yrket istället för att strida mellan yrkeskategorier, för alla har svårt.
Finland är ett av de teatertätaste länderna i Europa och vi har många skådespelare. Finns det pengar och plats för alla?
– Jätteknepig fråga. De fastanställda blir allt färre och frilansarna ökar. Här ställer jag frågan till teatrarna: varför händer det här och hur kan vi upprätthålla yrkesplatser för skådisar som är villiga att jobba hårt? Jag tror att konstnärerna i hela världen är i samma situation.
– För mig är det här ett passionsyrke och då tänker jag att vi måste hitta lösningar för att kunna jobba med det istället för att ge upp.
Pirhonen betonar vikten av att konstfältet och Konstuniversitetet håller kontakt redan i ett tidigt skede, att det finns olika praktikmöjligheter och att teatrarna öppnar sina dörrar för nya konstnärer och skådespelare.
– Prio ett är att att dialogen är öppen, att vi känner att vi är välkomna och vice versa att fältet är välkommen till utbildningen. Och att vi inte skulle leva i så olika bubblor som det ibland kan uppfattas.
Inför det senaste riksdagsvalet körde kultursektorn på initiativ av Konstuniversitetets studentkår en kampanj för att höja kulturbudjeten till en procent av statsbudgeten. Det skulle innebära en ökning på 122 miljoner euro, enligt Undervisnings- och kulturministeriet. Den frågan är fortfarande aktuell, i synnerhet som branschens tvärtom kan tvingas på sparkur.
– Det är viktigt att kulturfinansieringen säkerställs för att öka kulturbranschens tilltro till framtiden, säger Lauri Grünthal.
"Branschen kommer att växa"
Rosa Meriläinen, generalsekreterare för kulturbranschens intresseorganisation Kulta säger att de nyutexaminerades osäkra situation har varit ett av organisationens största bekymmer under pandemin.
– Många som blivit färdiga konstnärer under pandemin har kommit direkt till arbetslöshet. De är viktiga och vi behöver de nya rösterna till kultur- och konstfältet.
Ifjol somras samarbetade Kulta med Suomen kulttuurirahasto som finansierade sommarjobb åt över hundra nyutexaminerade konstnärer. Det var det första och enda arbetstillfället för många av dem. Men i år ordnas inget motsvarande.
Meriläinen betonar vikten av att kommunerna och arbetsgivarna inom kultur- och konstfältet kommer ihåg att ge nykomlingarna arbete.
– Det är förstås viktigare att arbetsgivarna och kommunerna kommer ihåg sitt ansvar. Men vi konsumenter kan köpa biljetter och böcker av unga och vara intresserade av vad unga konstnärer har att ge. Det är viktigt för framtiden.
Hon hoppas också att de unga i sin tur vågar se möjligheterna inom de kreativa branscherna, trots utmanande tider.
– Att branschen kommer att växa, att det kommer att finnas mera jobb, mera av allt i de kreativa branscherna och att vi behöver nya konstnärer hela tiden.