Västvärlden satsar allt mindre på ny teknik som behövs för att stoppa klimatförändringen och bevara välfärdsstaten – den åldrande befolkningen kan vara en av orsakerna
Mänskligheten utvecklar inte nya, effektivare sätt att producera varor och tjänster i samma takt som förr. Investeringar i ny teknologi skulle behövas för att minska vårt beroende av fossila bränslen och trygga statens skatteinkomster. I Finland har antalet investeringar vuxit ännu långsammare än i andra länder.
Ända sedan industrialismens barndom i slutet av 1700-talet har satsningar på nya innovationer hjälpt oss att använda naturresurser och arbetsinsatser allt effektivare.
I tiden ersatte grävskopan spaden. Hundratals personer som förr grävt diken kunde söka sig till andra, ofta mera produktiva jobb.
I dag erövrar elbilen terräng från mera miljöskadliga bilar med förbränningsmotor.
Men en klimatsmart energiproduktion och trafik skulle ännu behöva många satsningar på nya innovationer.
Rapporter somIPCC:s senaste klimatrapport understryker vikten av att den här utvecklingen går snabbt.
Men redan under flera år har den varit svag.
Sämre sedan finanskrisen
Det är främst de rika länderna som har försett världen med nyttiga innovationer. Vi har haft råd att utbilda en stor del av vår befolkning och satsa stora pengar på utvecklingsarbete.
Det har också gett oss många sådana innovationer som har gjort vårt arbete effektivare.
Nationalekonomer mäter den här effektiviteten med produktivitet.
Den mäts som BNP per antal anställda. Ökad produktivitet innebär att fler och bättre varor och tjänster kan produceras med samma insatser.
Meri Obstbaum som är prognoschef på Finlands Bank säger att produktiviteten är den viktigaste faktorn som utgör ett lands levnadsstandard.
– Därför är det just så problematiskt att tillväxten har blivit så långsam. Det gör det svårare för att förbättra vårt ekonomiska välbefinnande och att finansiera välfärdssamhället. Levnadsstandarden har också en stark koppling till många andra välfärdsrelaterade faktorer som livslängd och hälsa.
Tomi Kortela, som är senior ekonom på OP-banken, säger att ekonomerna efter finanskrisen 2008 sakta vaknade till insikt om att något avgörande hänt med produktiviteten i världsekonomin.
– Det tog några år då BNP åkte upp och ner då man inte såg det så klart, men i det skedet då återhämtningen efter finanskrisen blev ganska dålig, och överraskande liten, började man undra om det fanns någon trend i att bruttonationalprodukterna ökade klart långsammare än tidigare. Under de senaste åren har vi fått en tydligare bild av att produktiviteten utvecklas långsammare, och att den troligen har gjort redan under en längre tid.
Under de senaste åren har vi fått en tydligare bild av att produktiviteten utvecklas långsammare, och att den troligen har gjort redan under en längre tid
Tomi Kortela, senior ekonom på OP
Den minskade produktiviteten har kommit som en överraskning för världens ekonomer.
Har världens alla uppfinnare plötsligt blivit lata? Väljer företagen hellre att bara betala ut pengar till sina aktieägare än att satsa på att utveckla sina produkter och förbättra sin produktion?
– Om vi ser på historien har produktivitetsökningen varierat också tidigare. Men nu har problemen varit mer överraskande och långvariga än vi har sett tidigare, säger Tomi Kortela.
Den åldrande befolkningen orsaken?
Ekonomer på Finlands Bank har undersökt om den allt långsammare produktivitetsökningen kan kopplas till den åldrande befolkningen i de utvecklade länderna.
Frågan är om den kan sakta ner den ekonomiska tillväxten och minska de produktiva investeringarna.
Meri Obstbaum säger att vi med en åldrande befolkning kommer att få allt färre kunniga och utbildade personer på arbetsmarknaden om vi inte lyckas vända trenderna i nativitet. Nationalekonomer talar om ett minskande mänskligt kapital.
– Företagen kanske inte vill investera lika mycket i en ekonomi med en åldrande befolkning. Framtidsutsikterna är bättre i en ekonomi där arbetskraften ännu växer.
Framtidsutsikterna är bättre i en ekonomi där arbetskraften ännu växer
Meri Obstbaum, prognoschef på Finlands Bank
Tomi Kortela lyfter fram att företagen redan nu har svårt att rekrytera.
– Gränserna för vår produktionsförmåga kommer emot. Vi skulle behöva mera arbetskraft och investeringar, eller så borde vi använda de resurser vi har effektivare så att produktiviteten skulle öka.
Läget extra dåligt i Finland
Läget i Finland är värre än i andra industrialiserade länder. Meri Obstbaum påpekar att internationell statistik visar att den genomsnittliga produktiviteten i Finland växte relativt snabbt ännu före finanskrisen.
– Men sedan krisen har tillväxten nästan stannat. Produktivitetstillväxten har förstås generellt varit mycket långsam i de utvecklade ekonomierna, men Finlands tillväxt har varit extra långsam.
En självklar orsak till försämringen är förstås Nokias fall.
I USA där produktiviteten inte minskat lika mycket som i Europa vilar produktivitetsökningen till stor del på de stora teknologibolagens axlar.
Tomi Kortela lyfter fram att Europa och Finland inte har många stora teknologibolag.
– Den tekniska utvecklingen har varit mest betydande inom vissa branscher som elektronikindustrin. Vi saknar bolag i de branscherna. Det förklarar till en del att vi hela tiden halkar allt mera efter de tekniskt mest avancerade länderna.
Men Meri Obstbaum påpekar att den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen också för andra industrier har varit jämförelsevis långsam sedan finanskrisen.
– I Finland har fenomenet också samband med företagens låga investeringar som har ökat relativt lite med tanke på hur bra förutsättningar det har funnits. Företagens balanser har varit relativt starka och finansieringskostnaderna låga.
– Vi vet också att investeringar i forskning och utveckling som ju stöder innovationer och därmed produktivitetstillväxt har minskat i Finland i förhållande till BNP under de senaste tio åren.
Befolkningen åldras dessutom snabbare i Finland än i många andra länder.
Meri Obstbaum säger att forskning visar att det mänskliga kapitalet förklarar en stor del av den historiska ekonomiska tillväxten i Finland.
– Den uppskattade mängden mänskligt kapital kommer att minska efter cirka 15 år. Det här är något som äter upp tillväxt och produktivitet. Det är också något som skiljer oss från de övriga nordiska länderna.
Utbildningsnivån sjunker i Finland
Meri Obstbaum säger dessutom att det finns orsak att fundera på arbetskraftens kompetens.
- Något som är oroväckande i Finland är att det ser ut att finnas en nedåtgående trend på den genomsnittliga utbildningsnivån för unga vuxna. Historiskt sett vet man att kompetens och kunnande i ekonomin är kopplad till snabb produktivitetstillväxt och ekonomisk tillväxt, säger Meri Obstbaum.
Följderna av den här trenden förvärras av att åldersklasserna minskar. Också den borde vändas om vi vill undvika att ett läge där allt färre kunniga och utbildade personer kommer ut på arbetsmarknaden.
Meri Obstbaum påpekar att en sjunkande utbildningsnivå inte är helt vanlig i utvecklade ekonomier.
– Därför har vi försökt ta reda på vad det kan bero på. En delförklaring kan vara att Finland satsat mera på lägre nivåer av utbildning, och inte så mycket på universitetsutbildning.
Det finns också ekonomer som anser att förutsättningarna för investeringar som kunde förbättra produktiviteten inte är de bästa i Finland.
– Det finns tecken på att vi i Finland i viss mån har problem med affärsmiljön eller åtminstone satsningar i forskning och utveckling, säger Meri Obstbaum.
Tomi Kortela säger att företagen allt mer talar om risktagning.
– Ofta är det nya företag som kommer på något nytt och förbättrar produktiviteten genom att investera mycket i det. Där är det relevant att fråga sig om vi har tillräckligt hög benägenhet att ta risker. Söker vi nya lösningar på tillräckligt bred front? Vågar vi satsa tillräckligt på nya goda idéer?
Bristen på investeringar är inte bara ett finländskt problem. Även om läget här är värre än i många andra länder är investeringstakten dålig i hela den industrialiserade världen.
Det bromsar också ibruktagandet av ny miljövänlig teknik.
Utvecklingen blir hela tiden dyrare
En möjlig förklaring är att det hela tiden har blivit svårare att komma på idéer som skulle förbättra produktiviteten. Utvecklingsarbetet kräver allt mera resurser.
Här kan man ändå inte skylla på lata uppfinnare. Skulle de inte göra sitt jobb skulle patentansökningarna minska, men det gör de inte. Faktum är att Finland har mest nya patent i förhållande till sin befolkning i världen.
Faktum är att Finland har mest nya patent i förhållande till sin befolkning i världen.
Tomi Kortela lyfter fram någonting som kallas för Moores lag inom elektronikindustrin. Enligt den fördubblas processorernas effekt i regel på två år. Det kan ge en bild av en stabil innovationstakt.
Men 2015 krävdes 18 gånger fler utvecklare för att upprätthålla den här utvecklingstakten än 1970.
I dag är antalet antagligen ännu högre.
– Det finns vissa branscher där man kan påvisa att det har gått så här. Vi känner inte till orsakerna och kan inte säga hur länge de här problemen kommer att ta.
– Vi kanske inte har förstått tillräckligt bra att det hela tiden kan kosta allt mera att komma på nya innovationer. Den privata och offentliga sektorn tillsammans har kanske inte tillräckligt väl insett att man hela tiden borde satsa allt mera för att kunna hålla samma innovationstakt som tidigare.
- Man har i stället hoppats få mera effekt av de nuvarande satsningarna, och det är förstås också möjligt, säger Tomi Kortela.
Finanskrisens långa skugga?
En del ekonomer hoppas att en del av problemen ännu beror på finanskrisen.
Meri Obstbaum tror att förklaringen är kopplad till att det till exempel i euroområdet har funnits problem med stora skulder.
– Därför var återhämtningen i euroområdet generellt ganska långsam. Internationell forskning visar att återhämtningen alltid är långsammare efter finanskriser och bankkriser än efter vanliga recessioner.
– På grund av stora skulder har konsumenterna inte så goda möjligheter att konsumera och företagen har inte möjligheter att investera.
Men Meri Obstbaum tror ändå mera på strukturella förklaringar.
– Det handlar inte bara om den långsamma återhämtningen efter finanskrisen utan det är mera långsiktiga trender som gör att produktivitetstillväxten förmodligen också i framtiden kommer att förbli långsam.
Långsam ekonomisk tillväxt och miljöproblem
Meri Obstbaum slår fast att den långsamma produktivitetstillväxten betyder långsam ekonomisk tillväxt och långsam ökning i offentliga inkomster genom skatter.
– Det gör det svårare att finansiera välfärdssamhället och de utgifter som en åldrande befolkning medför.
Jubileumsfonden Sitra sammanställde i slutet av veckanen rapport över Finlands viktigaste klimatutmaningar. I den slår Sitra fast att Finland behöver effektivitet och produktivitet om vi ska uppnå våra klimatmål.
Främst efterlyser Sitra en effektivare energianvändning och innovationer inom cirkulär ekonomi.
Meri Obstbaum säger ändå att relationen mellan produktivitet och miljö och miljösatsningar är en mångsidig fråga.
– Det behövs investeringar i ny teknik om vi ska bekämpa klimatförändringen. Det kan öka investeringarna på kort sikt och sätta fart på produktivitetstillväxten.
- Men å andra sidan kräver klimatåtgärder förändringar i reglering, beskattning och incitament. Det kan åtminstone tillfälligt höja priserna på vissa råvaror och minska utbudet av vissa produkter innan nya varianter introduceras. Det kan i sin tur leda till att produktivitetstillväxten blir ännu långsammare.
– Det är svårt att säga hur de här trenderna kommer att fungera tillsammans, men det är klart att vi behöver innovationer så att klimatförändringen kan bekämpas utan att ekonomiskt välbefinnande lider.
I det ljuset ser det inte bra ut att vår benägenhet att skapa innovationer minskar och befolkningen åldras.
– Åtminstone blir den ekonomiska tillväxten och de offentliga inkomsternas tillväxt långsammare om vi inte lyckas vända de här trenderna. Då har vi kanske mindre möjligheter att satsa på klimatåtgärder, säger Meri Obstbaum.
För tillfället verkar det alltså inte som om vi skulle lyckas hålla i gång den produktivitetsökning vi behöver eller ta den i rätt riktning. Det ser ut som om vi behöver politiska åtgärder som skuffar ekonomin mot miljöinvesteringar som kan leda till ökad effektivitet.
– Det kan vara ett incitament till produktiva investeringar, och det skulle i bästa fall kunna göra produktivitetstillväxten snabbare och öka vårt ekonomiska välbefinnande samtidigt som vi får medel att bekämpa klimatförändringen, säger Meri Obstbaum.