Finlands naturpanel, som samlar forskning om den biologiska mångfalden i vårt land, rekommenderar att försvagandet av myrmarkerna ska avslutas och att värdefull myrnatur ska restaureras.

Forskarna i panelen konstaterar att restaurering ur ett helhetsperspektiv är bättre för myrnaturen, vattendragen och klimatet - även om det orsakar utsläpp av växthusgaser.

Restaureringen är ändå inte helt simpel, eftersom den har både negativa och positiva följder. Naturpanelen har utrett dessa följder och kommit fram till att de positiva följderna väger mer än de negativa.

– Eftersom vi har många myrar i Finland jämfört med i Europa och i världen, så bär vi i Finland ett stort ansvar för att skydda myrnaturen, säger Janne Kotiaho, professor i ekologi vid Jyväskylä universitet.

– Därför är det trots de motstridiga konsekvenserna värt de kortsiktiga negativa följderna.

I Finland upptas i snitt en tredjedel av landarealen av myrmarker - nästan 10 miljoner hektar. Över hälften av Finlands myrmarker har dikats för skogsbruks-, jordbruks- och torvproduktionens behov.

Öppna bildvisare

På 1960- och 1970-talet började den finska staten dika och tömma våtmarkerna på vatten. Men det gick inte som planerat.

I snitt en femtedel av de dikade områdena kan ändå inte användas för skogsbruk eftersom virkesproduktionsförmågan är svag, och dessutom orsakar torvåkrarna mer utsläpp än andra åkrar.

Genom restaureringen vill man återställa myrmarkerna och reparera historiska naturskador. Restaureringen kostar enligt naturpanelens beräkningar 1000 euro per hektar.

Det kan ta 10-20 år innan de negativa effekterna blir positiva

Då döda växtdelar hamnar under vatten i myrar, så bryts de inte ner utan kan bevaras som myrtorv i tusentals år. Myrar fungerar därför som kolsänkor.

I myren skapas en syrefri miljö där metan kan bildas. Metan är en 25 gånger starkare växthusgas än koldioxid.

Öppna bildvisare

Då myrmarker dikas ökar koldioxidutsläppen, eftersom torven utsätts för syre vilket påbörjar en nedbrytningsprocess. Metan släpps ut ur myren och metanutsläpp kan också frigöras då dikena fylls med vatten. Även dikväveoxid, eller lustgas, kan släppas ut i atmosfären. Dikväveoxid som växthusgas har en ännu mer uppvärmande effekt än metan.

Restaureringen ökar också metanutsläppen, vilket kan leda till ökade metanutsläpp de kommande 10-20 åren. Men på längre sikt, i synnerhet om frodiga myrmarker återställs till kolsänkor, så minskar utsläppen.

– Restaureringens klimatpåverkan är i huvudregel kortvarig, och jämfört med allt annat som vi gör är påverkan på klimatet ganska liten, säger Kotiaho.

Öppna bildvisare

I karga områden, där det inte växer många träd som binder koldioxid i marken, så kan de negativa effekterna vara längre.

En annan negativ följd av restaureringen är att den kan öka på näringsbelastningen av vattendragen, i synnerhet i mer frodiga områden. Inom i snitt tio år börjar den restaurerade myren rengöra vatten i avrinningsområdet.

Som en positiv följd skyddar restaureringen vattendragen och myrar binder kol från atmosfären och lagrar den i marken. Följderna och hur länge de varar varierar beroende på vilken typ av myrmark som restaureras.

Dikningen har haft många negativa följder - 120 arter hotade

Över hälften av myrnaturtyperna är hotade och 120 arter som i första hand lever på myrmarker är hotade.

Dikningen har också orsakat skador i vattendragen, kollager som försvunnit från myrarna och försvagade ekosystem. Restaurering av dikade myrmarker ska i det långa loppet hjälpa naturen, konstaterar Finlands naturpanel.

Då man restaurerar myrmarker täpper man till och dämmar diken. Vatten omdirigeras och överflödiga träd tas bort.

Öppna bildvisare

Inom i snitt tio år återställs myrens naturliga och väsentliga ekologiska funktioner, medan återställningen av arterna tar längre.

– I det stora hela påverkar restaureringen av myrar hur vår natur mår, hur vårt klimat mår och hur våra vattendrag mår. Genom att upprätthålla naturens välmående så förbättras också människans välmående, säger Kotiaho.

Att skydda myrmarker är viktigt för klimatet, och klimatpanelen IPCC har tidigare rekommenderat att myrmarker skyddas. I Finland skyddas 13 procent av myrmarkerna.

Att skydda den biologiska mångfalden är ett mål i regeringen Marins regeringsprogram, ett mål för FN:s konvention om biologisk mångfald och en del av EU:s och Finlands strategier för biologisk mångfald.

Finland bär ett större ansvar för skyddet av myrmarker eftersom en så pass stor del av landet uppgörs av myrar, anser Naturpanelen. För cirka 30 år sedan inleddes det första restaureringsförsöket av myrmarker.