Får göteborgare säga “Götet"?

Vi är några som i goda vänners lag blivit oense om det här med Götet i stället för Göteborg. Jag hävdar med emfas att det härstammar från stockholmskan och inte är ett uttryck som en riktig göteborgare använder sig av. Andra i sällskapet menar att det går utmärkt att vara från Göteborg och använda Götet. Vem har rätt? KARL ANDERSSON

SVAR: Som frågeställaren påpekar är meningarna delade. Att uttrycket myntades just i Stockholm kan inte ledas i bevis, och tydligen finns det en och annan infödd göteborgare som inte värjer sig för att ta Götet i sin mun. Den kanske tyngst vägande rösten vad gäller västsvenska ord och uttryck, akademiledamoten och göteborgarenSture Allén, är dock tydlig i sin åsikt:

- Personligen skulle jag aldrig komma på tanken att kalla Göteborg för Götet. Oavsett var uttrycket uppstod så används det i huvudsak i östra Sverige, och oftast sägs det med ett leende på läpparna.

Frågeställaren har alltså all anledning att även fortsättningsvis undvika Götet.

- Roligt, förresten, att språkintresset verkar blomstra hos GT:s läsare, tillägger Sture Allén, som även tidigare har stått till förfogande för "Fråga Kulturen". Vi kan bara instämma.

Varför finns det inga prinsessgator?

Många svenska städer har en Kungsgata, Drottninggata och ibland även en Prinsgata, men jag tror aldrig jag har sett någon Prinsessgata? Hur kommer detta sig? ANKI

SVAR: En sökning på Eniro visar att det faktiskt finns en och annan prinsessrelaterad adress; i Nacka och Everöd finns Prinsessvägen, och Stockholm har Prinsessan Ingeborgs väg. Detta ändrar dock inget i sak; i jämförelse med alla Kungs-, Drottning- och Prinsgator är prinsessorna så gott som icke existerande, och förklaringen är den gamla vanliga när det handlar om genus. Drottningen, monarkins högsta kvinnliga regent, har tillgodosetts, men i övrigt har kvinnorna fått stå i skuggan.

- Förklarligt ur ett historiskt perspektiv, men inte därmed rätt, sägerMats Sjölinpå Namnberedningen i Göteborg.

- Vårt uppdrag är att på sikt jämna ut den skeva fördelningen. Det är förstås lite knepigt eftersom vi inte har varit så duktiga på att dokumentera kvinnliga bedrifter genom historien. Helst ska ju namnet också hålla över tid. Annars hopas frågor som "Vem var hon?" och "Varför heter gatan så?"

Men namnen kan väl samtidigt ha en folkbildande funktion?

- Ja, det är meningen, och just nu är vi inne i en process som leder fram mot att våra gatunamn och deras tillblivelse ska kunna presenteras på en hemsida. Det sker i samband med att kulturmiljölagarna sedan 1 januari i år har fått en skärpning i frågan om god ortnamns- sed.

Vad innebär det rent konkret?

- Den exakta formuleringen av regelverket är det för tidigt att säga något om. Frågan är ute på remiss, men en del av uppdraget är som sagt att jämna ut den skeva könsfördelningen.

- Det är på gång i hela Sverige, avslutar Mats Sjölin. Och Göteborg ligger väl till i det arbetet.

1. Fotbollsvideo

   Svennis hemliga uppvaktning av Nancy Dell'Olio
2. Världen

   Efter provokationen – Nato-landet vill stänga gränsen