Decemberöverenskommelsen (DÖ) ingicks i ett mycket komplicerat politiskt läge. Efter höstens val stod vi inför ett faktum att Sverige skulle ledas av en mycket svag minoritetsregering. Samtidigt gav Sverigedemokraterna uttryck för att de skulle fälla varje regering som inte gick dem till mötes i migrations- och integrationspolitiken.

Varje partiledare och parti hade här ett ansvar att hitta lösningar på situationen. Jag kan inte spekulera i hur samtalen hade gått, hur olika personer hade agerat och vilka handlingsalternativ som funnits om jag hade suttit vid förhandlingsbordet. Därför har jag sagt att jag heller inte vet om jag hade ingått överenskommelsen. Frågan hur jag hade agerat är hypotetisk.

Jag kan bara konstatera att överenskommelsen finns. Det är ett faktum som kommande partiledare har att förhålla sig till och gå vidare utifrån. Trots att överenskommelsen på flera sätt är problematisk, vilket visar sig inte minst i många väljares frågor om vi kommer att kunna driva en offensiv oppositionspolitik, är den ramverket som en ny partiledning ska hålla sig till.

Jag har inga ambitioner att riva upp överenskommelsen. Dels för att Sverige måste kunna regeras kommande år och dels för att jag ser Alliansens sammanhållning som det enda tänkbara framöver.

Att se problemen i DÖ innebär inte att överenskommelsen ska rivas upp. Det innebär snarare att en ny partiledning måste kunna ge svar på hur oppositionspolitiken ska tydliggöras framöver.

Jag anser att Kristdemokraterna i höst ska lägga fram en egen budgetmotion för att upplysa väljarna om de politiska alternativ som finns. Kristdemokraterna ska i denna visa att vi prioriterar familjers valfrihet, företagens möjligheter att anställa fler, en fungerande skola, vård och omsorg och ett stärkt försvar.

Ebba Busch Thor © T Busch Christensen

Idag skriver jag påExpressens debattsida hur jag vill förnya Kristdemokraterna.

Mitt politiska engagemang väcktes under tonåren då jag såg ett glapp mellan bilden av vår välfärd och den verklighet min mormor Gunhild mötte i kontakten med äldreomsorgen. När hemtjänsten kom till mormor, till det hem som hon och morfar under många år tillsammans byggt upp, påpekades allt som var fel: bordet och stolarna stod på fel plats, risken för att ramla var allt för stor. Med en svart penna drogs ett streck över den vackra tapeten vid trappan där ett hjälphandtag skulle sättas upp.

Allt gjordes i bästa välmening för att underlätta mormors vardag. Men det gjordes utan respekt för henne som person. Gunhilds önskemål och behov efterfrågades inte. Bemötandet krympte hennes värld. Det som skulle ge henne omsorg riskerade att släcka livsgnistan. Därför blev hemtjänstbesöket inte bara det första utan också det sista. Det blev i stället kyrkan, grannarna och vi i familjen som klev in och gav den hjälp mormor behövde. Jag är glad att hon hade det stödet men det är inte alla förunnat.

Min slutsats blev tydlig: samhället måste byggas med utgångspunkt i den enskilda människan. Idén att alla ska passa in i samma system, likriktas in i samma form, leder fel. Det finns en övertro på politiska lösningar, att medmänsklighet, värdighet och omsorg kan beordras fram uppifrån genom direktiv och kontroll. I verkligheten gäller ofta det omvända. Det är i vardagen, i mötet mellan människor, som samhället skapas.
Jag vill leda ett Kristdemokraterna som med kraft tar strid mot politiska ovanifrånlösningar. Med förankring i den kristna värdegrunden, med den kristna etik som sätter människovärdet i centrum, ska vi leda en perspektivförändring i svensk politik och förverkliga idén om att alla beslut ska fattas nära människan, på lägsta ändamålsensliga nivå. Här ser jag ett antal samhällsutmaningar som prioriterade:

1. Familjepolitik för frihet och trygghet. Familjen är grunden i samhället. I stabila familjer får barn trygghet, kärlek och goda värderingar. En trygg uppväxt är avgörande för att vi ska formas till personer med förmågan att ta ansvar för oss själva men också för våra medmänniskor. Dagens samhälle sätter många familjer under stor press – det kan vara ekonomiskt men många gånger handlar det om tidspress. Förändringar på arbets- och bostadsmarknaden gör det också svårt för många unga att bilda familj. Politiken ska stödja familjeetablering och underlätta för familjer att själva forma sin vardag.

2. En ansvarsfull migrations- och integrationspolitik. Sverige ska med generositet hjälpa människor som flyr undan krig. Men Sverige kan inte ensamt inom Europa bära en så stor del av ansvaret för den akuta situationen. Totalansvaret för flyktingsituationen måste fördelas mer solidariskt för att integrationen ska fungera. Integrationspolitiken ska utformas med utgångspunkt i att människor kan stå på egna ben. Kristdemokraterna har presenterat förslag i linje med vad jag vill fullfölja och utveckla.

3. Jämställdhet, inte kvotering. Att män och kvinnor ska behandlas lika snarare än bedömas utifrån sitt kön kan tyckas vara en självklarhet. Men politiker, från vänster till höger, ropar efter mer kvotering och tvång. Kollektivistiskt tänkande och ovanifrånlösningar präglar detta politikområde mer än kanske något annat. Att kvotera föräldraförsäkring eller bolagsstyrelser skapar inte mer jämställdhet. Istället riskerar vi cementera en syn där könet är det avgörande. Kristdemokraterna ska stå för en jämställdhetspolitik värd namnet, en politik som erkänner varje människas värde och unika egenskaper, oavsett kön.

4. Växande företag för fler jobb. Det är företag som skapar jobb – inte politiker. Politiska påhitt som industrikansler och offentliga traineejobb är i bästa fall konstgjord andning som ger tillfällig sysselsättning – i värsta fall bara ord på ett papper. Hinder måste rivas för att företagen ska kunna – och våga – anställa fler.

5. Solidaritet med samhällets utsatta. Vi ser dagligen hur organisationer som Stadsmissionen, lokala kyrkor och enskilda personer gör fantastiska insatser för att hjälpa människor i nöd. Inte sällan når de människor som det offentliga aldrig når. Vi ska ha en gemensamt finansierad välfärd men vi ska ta tillvara och stödja de frivilliga, medmänskliga initiativ som staten aldrig kan ersätta.

6. Stärkt försvar. Putins expansiva utrikespolitik är ett allt större hot mot vår trygghet och säkerhet. Vi måste återta förmågan att försvara vårt territorium och människovärdet. Det ansvaret ska vi ta – för vår egen skull, för våra grannländer och för kommande generationer.

Jag söker mandat att som partiledare fullfölja ett förnyelsearbete. Många steg i rätt riktning har tagits och nu behöver vi fortsätta att gå stärkta framåt. Det är viktigt, inte främst för Kristdemokraterna, utan för oss som land. Sverige behöver kristdemokratins unika perspektiv.

Ebba Busch Thor (KD)
Kommunalråd i Uppsala och partiledarkandidat

Rapport och Aktuellt i SVT sänder ikväll en intervju där jag kommenterar det faktum att det spekulerats en del kring vad min graviditet innebär för mitt politiska engagemang och möjligheten för ett eventuellt nytt uppdrag.

Låt oss börja i rätt ände. Att vänta barn och bli förälder är något oerhört stort för både mig och min man. Vi ser det verkligen som en gåva som inte ska tas för given. Vi är också medvetna om att det kommer att förändra vårt liv på många sätt.

Jag har förståelse för att vår graviditet väcker frågor hos en del mot bakgrund av att jag omnämns som en av de tänkbara efterträdarna till ny partiledare för KD. Det jag vänder mig emot är att en del medier skrivit rätt ut, eller insinuerat, att jag bör agera på ett eller annat sätt. Att jag som kvinna inte själv skulle äga rätten att tolka vad graviditeten innebär för mitt politiska engagemang. Det är ett tolkningsföreträde som jag förbehåller mig rätten att ha.

Är det då graviditeten något hinder? Nej, för min egen del anser jag inte det. Min övertygelse är att det är positivt att vi har politiskt valda företrädare som själva vet hur det är att tampas med samma vardagsutmaningar som så många andra svenskar gör. Sen har jag en ödmjukhet inför att livet förändras och vardagspusslet kommer behöva anpassas därefter. Precis som för alla andra föräldrar.

Jag också noterar att mina manliga politiska kollegor inte (åtminstone inte mig veterligen) får frågor kring hur deras familjeförhållanden påverkar deras möjligheter eller vilja att tacka ja till nya uppdrag. Där förutsätts beslutet kunna tas utan andras inblandning.

Vad detta kokar ned till är egentligen ganska enkelt. Låt mig och min man avgöra hur vi ska lägga upp föräldraledighet och liknande. Vårt barn är efterlängtat och älskat redan innan det fötts och babyn kommer ha två engagerade föräldrar och därutöver våra familjer.

När jag i min egenskap av politiker kämpar för familjens frihet och för att föräldrar faktiskt är de som är bäst lämpade att lösa familjepusslet så menar jag det.

Vad gäller frågan om huruvida jag står till förfogande för partiledare för Kristdemokraterna så har jag ännu inget svar att ge.

Den nyligen valda fullmäktigeförsamlingen håller idag 16.30 sitt andra sammanträde för mandatperioden. Kommunallagen stipulerar att budgeten för nästkommande år ska fastställas av den nyvalda fullmäktigeförsamlingen före november månads utgång. Ärendet om budgeten lyser dock med sin frånvaro och istället tycks ansvarslösheten tagit plats på dagordningen.

– Vilka särskilda skäl åberopar majoriteten till att budgetbeslutet skall skjutas upp till december? Är det att betrakta som ett särskilt skäl att partierna i majoriteten har svårt att komma överens eller var dåligt förberedda inför ett kommande gemensamt styre? frågar Jonas Segersam (KD) idag.

Det är rimligt att ordförande Marlene Burwick (S) ger ett rakt svar på dessa, för kommunens ekonomi och verksamheter, helt avgörande frågor.

– Ett beslut kring budgeten den 15 december innebär att kommunens nämnder och styrelser lever i fortsatt ovisshet kring de ekonomiska förutsättningarna ända fram till två veckor innan de förväntas ställa om verksamheterna i enlighet med dem. Menar (S) verkligen att det är att ta ansvar för ekonomin? Svaret från oss kristdemokrater är självklart nej.

-Dessutom riskerar de att besluten kan överklagas eftersom kommunallagen uttryckligen stipulerar att beslut om skattesatsen ska fattas av fullmäktige senast i november, avslutar Jonas Segersam (KD)

Kristdemokraterna i Uppsala kommun söker en politisk sekreterare på heltid för att arbeta som stöd till fullmäktigegruppen och kommunalrådet Ebba Busch Thor. Kristdemokraterna är sedan höstens val i opposition och söker nu dig som vill arbeta för valvinst 2018.

Tjänsten är heltid fram till och med nov 2018. Tänkt tillträde den 1 mars 2015 eller enligt överenskommelse.

Vi söker en person som är politiskt intresserad, serviceinriktad och kan uttrycka sig väl i tal och skrift. Tjänsten kräver prestigelöshet och ytterst god planeringsförmåga. Vi förutsätter att du delar kristdemokratiska värderingarna och brinner för utmaningen att omsätta dem i praktisk politik.

Arbetet utgörs till stor del av administrativa uppgifter till stöd för partiets ledning i kommunen. Anteckningar vid möten, framtagandet av underlag till beslut, bevakning av lokalmedia och kalenderbokningar. Som politisk sekreterare är du med vid såväl budgetförhandlingar som stöd vid mediahantering. Kontakter med väljare, organisationer och myndigheter ingår i arbetet. Arbetet innebär visst arbete på bestämda kvällar och enstaka helger. Enklare IT-vana krävs då hemsida och sociala medier är en del av arbetet. Möjligheten att påverka och utveckla tjänsten och arbetssätt är stor.

Frågor om anställningen ställs till kommunalrådet Ebba Busch Thor,ebba.busch@uppsala.se Ansökan, inklusive CV ska vara oss tillhanda senast den 1 december 2014. Intervjuer kan komma att ske löpande.