Bebyggelsen på Norrmalm har uppförts under lång tid och stadsbyggnadshistoria från 1600-tal och framåt är representerad. De gemensamma karaktärsdragen är en enhetlig höjdskala, definierade bottenvåningar, ofta enhetlig färgsättning samt ett varierat taklandskap.

Områden med modernistisk bebyggelsestruktur karakteriseras av stora, ibland kvartersstora, fastigheter och byggnadsvolymer. Enskilda byggnader eller grupper av byggnader som till exempel kyrkor, stadens förvaltningsbyggnader eller kontorshus, höjer sig över siluetten och manifesterar vilka värden som har varit viktiga under stadens framväxt.

Delar av bebyggelsen är av offentlig karaktär som bland annat hör till Stockholms funktion som huvudstad. Till exempel regeringskvarteren Rosenbad och Nationalmuseum.

Bebyggelsen i södra delarna av City har genomgått stora förändringar som förändrat stadskärnan. Här dominerar det moderna Hötorgscity med Kulturhuset, Riksbanken och Sergels torg som sannolikt är Sveriges mest kända platsbildning och som används flitigt som mötes- och samlingsplats.

Programarbetet för City pågår och riktlinjerna ska ge vägledning i hur, var och på vilket sätt City kan förändras utifrån befintlig struktur. En planering ska ske med trygga och attraktiva offentliga miljöer som mål.

Stockholms city är en angelägenhet för hela Sverige. City attraherar näringslivet och framförallt huvudkontor i en omfattning som är unik i landet. Genom Stockholms centralstation, Sveriges största knutpunkt, ges City och Stockholm hög tillgänglighet till omgivande region och med resten av Sverige.

Citybanan skapar nya flöden för resande och förbättrar tillgängligheten ytterligare i City. Tillsammans med urbana kvaliteter i närmiljön har det stark attraktionskraft på såväl innovationsdrivna företag, som hotell, restauranger och besöksnäring.

En attraktiv stadsmiljö som tillgodoser behov för både boende, besökare och de som arbetar är en viktig framgångsfaktor för stadens tillväxt och utveckling.

Funktionsblandning i det offentliga rummet och i enskilda byggnader är en viktig nyckel till den vitala urbana miljön i City. Kulturverksamheter och evenemang i City uppvisar en bredd som återspeglar Stockholms kulturella mångfald.

City har stora möjligheter till stadsutveckling. Utvecklingen ska ske utan att skada riksintresset Stockholms innerstad. Ett tätare City och en än mer intensiv stadsmiljö kan framför allt åstadkommas genom förändringar i befintlig bebyggelse samt utveckling av de offentliga rummen. Det innebär bland annat att bebyggelsen får mer blandade funktioner så att stadslivet kan pågå under dygnets alla timmar.

I Citys storskaliga miljö är levande bottenvåningar med publika verksamheter, utökade ytor för gång och vistelse grundförutsättningar för ett attraktivt och tryggt stadsliv.

Sänkta hastigheter och minskad motorburen trafik ger också ett tystare gaturum. Nivåskillnader behöver tas om hand så att de inte begränsar tillgängligheten.

Västra City har områdets största möjligheter till stadsutveckling och här kan Stockholm växa i ett attraktivt och centralt läge för att förbättra kopplingar till Kungsholmen, men också tillgängligheten till kajer, vattenrum och grönytor.

Vasastaden karaktäriseras till stor del av stenstadens kvartersstruktur. Stockholms ursprungliga högskoleområde ligger runt Observatoriekullen och här finns Stadsbiblioteket.

Vasaparken anlades i slutet av 1800-talet och är en av stadens unika bergsparker. Karaktärsstarka storgårdskvarter från början av1900-talet, med god terränganpassning, oregelbundna kvartersstrukturer och lummigt inre finns också representerade.

Sabbatsbergs sjukhus grundades redan på 1870-talet och har byggts om och till i omgångar.

I och med Citybanans öppnande är Odenplan Sveriges näst största nod för kollektivtrafik vilket kommer förenkla resandet för många stockholmare. Samtidigt stängs Karlbergsstation.

Inom Sabbatsberg finns i samband med sjukhusets omdaning möjligheter till stadsutveckling med tillkommande bebyggelse.

Kopplingen genom området kan förbättras för att bättre knyta samman Dalagatan, Vasaparken och Torsgatan och kan vidareutvecklas till ett attraktivt stråk mellan S:t Eriksplan och Norra Bantorget.

Hagastaden länkar samman Vasastaden med institutions- och sjukhusområdet Karolinska i Solna och den stora stadsutvecklingen som sker där.

Området ges en tät och hög bebyggelse där bostäder dominerar. Utöver det finns ett fokus på vetenskap inom life science, det vill säga bioteknik- läkemedels- och medicinteknikföretag, vilket medför ett komplement med verksamheter som handel, kontor, forskning och undervisning.

Tunnelbanans nya gren mot Arenastaden får en station i området med uppgångar vid Torsplan och Nya Karolinska i Solna.

I den östra delen av Hagastaden, vid Norrtull, planeras för skola, idrottsverksamheter och bostäder.

Förutsättningar för fortsatt utbyggnad är justering av kommungränsen till Solna och flytt av Uppsalavägen.Programmet möjliggör en mer omhändertagen koppling till grannkommunen Solna.

En utmaning är att tillgodose behovet av parker och friytor. Delar av Hagastaden ingår i Nationalstadsparken och är med idrotts- och skolfunktioner en lämplig allmän koppling till Hagaparken i Solna.

På Skeppsholmen och Kastellholmen har den historiska marina och militära närvaron präglat miljön och byggnaderna sedan 1600-talet.

Topografin har nyttjats för att ge byggnader som Skeppsholmskyrkan och Kastellet ett dominerande läge. I övrigt är grönskan ett karaktäristiskt inslag.

Här finns också flera museer och andra kulturverksamheter. Det är angeläget att bevara Skeppsholmens och Kastellholmens höga kulturhistoriska värden.

I den mån ny bebyggelse tillkommer ska den vara allmänt tillgänglig och ytterligare utveckla Skeppsholmen och Kastellholmen som central plats för natur- och kulturliv. Skeppsholmen och Kastellholmen ingår i Nationalstadsparken.