Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Эчтәлеккә күчү
Wikipedia
Эзләү

Werner Heyzenberg

Wikipedia — ирекле энциклопедия проектыннан ([http://tt.wikipedia.org.ttcysuttlart1999.aylandirow.tmf.org.ru/wiki/Werner Heyzenberg latin yazuında])
Werner Heyzenberg

almançaWerner Heisenberg
Werner Heyzenberg
Werner Heyzenberg
Tulı isemeWerner Karl Heisenberg
Hönärefizik
Tuu datası5 dekäber1901(1901-12-05)
Tuu cireWürtsburg, Almaniä
WatandaşlığıAlmaniä
Ülem datası1 fevral1976(1976-02-01) (74 yäş)
Ülem cireMünxen,Almaniä
Büläk häm premiälärefizika buyınça Nobel premiäse iäse (1932)

Werner Heyzenberg (almançaWerner Karl Heisenberg;1901-1976,Münxen) —Almaniäfizik-teoretiğı,kvant mexanikasına nigez saluçılarnıñ berse,fizika buyınçaNobel premiäse iäse (1932), dönyanıñ küp akademiäläre häm cämğiätläre äğzası.

1933 yıldaAdolf HitlerAlmaniä xakimiätenä kilgännän soñ, HeyzenbergÖçençe reyx belän xezmättäşlek itä, xättä natsi atom-töş proyektında beraz qatnaşa. Şulay uq Heyzenberg natsi ğalime Yohanes Ştark yähüdi fiziklarğa häm "yähüdi täğlimatlarğa" qarşı, şul isäptänEynşteynnıñMaxsus çağıştırmalılıq teoriäsenä qarşı başlağan ezärleklärgä qarşı çığa.

Fänni qazanışlar

[үзгәртү |вики-текстны үзгәртү]

Heyzenberg kvant teoriseneñ töp nigezlären buldıra, matrik mexanikanı nigezli,bilgesezlek mäslägen taswirlıy, kvant mexanikası yärdämendäferromagnetizm häm Zeeman anomal' küreneşen añlata.

Kvant elektrodinamikasın (Heyzenberg-Pauli teoriäse) häm qır kvant teoriäsen üsterüdä aktiv qatnaşa.

Heyzenbergnıñ qayber eşläre ğälämi nurlar fizikasına häm turbulentlıq teoriäsenä bağışlanğan.

Bilgesezlek mäsläge

[үзгәртү |вики-текстны үзгәртү]

1927 yılda Heyzenberg kvant mexanikasınıñ töp mäsläge - bilgesezlek printsibın aça.

Kvant mexanikasındaimpuls häm koordinatlar zurlığı ixtimallıq büleneşenä buysınalar.

Heyzenberg bilgesezlek mäsläge :

ΔxΔp2{\displaystyle \Delta x\Delta p\geqslant {\frac {\hbar }{2}}},

biredä:

Δx{\displaystyle \Delta x} - koordinatlarnıñ urta kvadrat taypılışı
Δp{\displaystyle \Delta p} - impulsnıñ urta kvadrat taypılışı
{\displaystyle \hbar } -Plank daimie

Ädäbiät

[үзгәртү |вики-текстны үзгәртү]
  • Professor Werner Heisenberg: A pioneer of quantum mechanics // The Times. — 1976.
  • E. P. Wigner. Werner K. Heisenberg (Obituary) // Physics Today. — 1976. — Vol. 29, № 4. — P. 86—87.
  • F. Bloch. Heisenberg and the early days of quantum mechanics // Physics Today. — 1976. — Vol. 29, № 12. — P. 23—27.
  • N. Mott, R. Peierls. Werner Heisenberg (1901—1976) // Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society. — 1977. — Vol. 23. — P. 212—251.
  • D. C. Cassidy. Heisenberg's first paper // Physics Today. — 1978. — Vol. 31, № 7. — P. 23—28.
  • Храмов Ю. А. Гейзенберг Вернер Карл (Heisenberg Werner Karl) // Физики: Биографический справочник / Под ред. А. И. Ахиезера. — Изд. 2-е, испр. и дополн. — М.: Наука, 1983. — С. 77—78. — 400 с. — 200 000 экз. (в пер.)
  • A. I. Miller. Werner Heisenberg and the Beginning of Nuclear Physics // Physics Today. — 1985. — Vol. 38, № 11. — P. 60—68.
  • А. В. Ахутин. Вернер Гейзенберг и философия // В. Гейзенберг Физика и философия. Часть и целое. — М.: Наука, 1990. — С. 361—394.
  • M. Walker. Heisenberg, Goudsmit and the German Atomic Bomb // Physics Today. — 1990. — Vol. 43, № 1. — P. 52—60.
1901–1925
1901Röntgen  •1902Lorents /Zeeman  •1903Bekkerel /P. Küri /M. Küri  •1904Reley  •1905Lenard  •1906C. C. Tomson  •1907Maykelson  •1908Lippmann  •1909Markoni /Braun  •1910Van der Waals  •1911Win  •1912Dalén  •1913Kamerling-Onnes  •1914Laue  •1915W. L. Bragg /W. H. Bragg •1916  •1917Barkla  •1918Plank  •1919Ştark  •1920Giyom  •1921Eynşteyn  •1922N. Bor  •1923Millikan  •1924M. Sigban  •1925Frank /Herts
1926–1950
1926Perren  •1927Kompton /Ç. Wilson  •1928O. Richardson  •1929De Broyl  •1930Raman  •1931  •1932Heyzenberg  •1933Şrödinger /Dirak  •1934  •1935Çädwik  •1936Hess /K. D. Anderson  •1937Dävisson /C. P. Tomson  •1938Fermi  •1939Lowrens  •1940  •1941  •1942  •1943Ştern  •1944Rabi  •1945Pauli  •1946Bricman  •1947Äpplton  •1948Bläkett  •1949Yukawa  •1950Pawell
1951–1975
1951Kokroft /Wolton  •1952Blox /Pösell  •1953Tsernike  •1954Born /Bote  •1955Lämb /Kuş  •1956Şokli /Bardin /Brattayn  •1957C. N. Yañ /T. D. Li  •1958Çerenkov /Frank /Tamm  •1959Segrè /Çämberlen  •1960Glazer  •1961Hofştadter /Mössbauer  •1962Landaw  •1963Wigner /Göppert-Mayer /Yensen  •1964Tawns /Basov /Proxorov  •1965Tomonaga /Şwinger /Faynman  •1966Kastler  •1967Bete  •1968Alvares  •1969Gell-Männ  •1970Alfvén /Ne'el  •1971Gabor  •1972Bardin /Kuper /Şreffer  •1973Esaki /Jäver /Cosefson  •1974Rayl /Hyuiş  •1975O. Bor /Mottelson /Reynwoter
1976–2000
 •1976Rixter /Tiñ  •1977F. W. Anderson /Mott /Van Vlek  •1978Kapitsa /Penzias /R. Wilson  •1979Gläşow /Ğäbdessälam /Waynberg  •1980Kronin /Fitç  •1981Blumbergen /Şavlov /K. Sigban  •1982K. Wilson  •1983Çandrasekhar /Fawler  •1984Rubbia /Van der Meer  •1985von Klitsing  •1986Ruska /Binnig /Rorer  •1987Bednorts /Müller  •1988Lederman /Şwarts /Steynberger  •1989Rämsey /Demelt /Paul  •1990Fredman /Kendall /R. Teylor •1991de Jen  •1992Şarpak  •1993Hals /C. Teylor  •1994Brokhaus /Şall  •1995Perl /Raynes  •1996D. Li /Oşeroff /R. Riçardson  •1997Cu /Ko'en-Tannuci /Fillips  •1998Lauflin /Ştörmer /Tsui  •1999't Hooft /Veltman  •2000Alförov /Krömer /Kilby
2001–xäzerge waqıt
 •2001Kornell /Ketterle /Wiman  •2002Devis /Koşiba /Cakoni  •2003Abrikosov /Ginzburg /Leggett  •2004Gross /Politser /Wilçek  •2005Glauber /Hall /Hänş  •2006Mater /Smut  •2007Fert /Grünberg  •2008Nambu /Kobayaşi /Maskawa  •2009Kao /Boyl /Smit  •2010Geim /Novosölov  •2011Perlmutter /Riss /Şmidt  •2012Waynlend /Haroş  •2013Eñgler /Higgs  •2014Akasaki /Amano /Nakamura  •2015Kacita /Makdonald
Чыганак —https://tt.wikipedia.org/w/index.php?title=Werner_Heyzenberg&oldid=2129239
Төркемнәр:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp