Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Jump to content
Wikipedia
Painim

Ostrelia

Long Wikipedia
Commonwealth of Australia
Singsing: Advance Australia FairN1
Location of Australia
KapitolKambra
Largest citySidni
Tokples bilong gavmanNogatN2
National languageTok Inglis (de facto)N2
Nem bilong manmeriAustralian,Aussie[1][2]
GavmanFederalparliamentary democracy andconstitutional monarchy
 - KingCharles III
 - Gavana-JenerelDavid Hurley
 - Praim MinistaAnthony Albanese
LegislatureParliament
 - Upper HouseSenate
 - Lower HouseHouse of Representatives
IndependensIkam longYunaitet Kingdom 
 - Constitution1 Janueri 1901 
 - Statute of Westminster11 Disemba 1931 
 - Statute of Westminster Adoption Act9 Oktoba 1942 (with effect from 3 September 1939) 
 - Australia Act3 Mas 1986 
Hekte
 - Olgeta 7,617,930 km2 (6th)
2,941,299 sq mi 
Manmeri
 - 2026 estimate27,825,155[3] (50th)
 - 2006 census19,855,288[4] 
 - Densiti2.833/km2 (233rd)
7.3/sq mi
GDP (PPP)2010 estimate
 - Olgeta$882.344 billion[5] (17th)
 - Long wanwan manmeri$39,692[5] (19th)
GDP (nominal)2010 estimate
 - Olgeta$1,219.722 billion[5] (13th)
 - Long wanwan manmeri$54,868[5] (6th)
Gini (2006)30.5[6] (medium) 
HDI (2010) 0.937[7] (very high) (2nd)
KaransiAustralian dollar (AUD)
Taim hapvariousN3(UTC+8 to +10.5)
 - Sama (DST)variousN3 (UTC+8 to +11.5)
Drives on theleft
Intanet kod.au
Telefon kod+61

Ostrelia (Australia) oa bikpela nem,Commonwealth of Australia i wanpla kantri long bikpela ailan blongPasifik. Em i gat ailanTasmenia na planti moa liklik ailan. Em i stap namba sikis bikpela kantri long ol blong olgeta sais long ples. Klostu ol kantri i stapIndonisia,Is Timo naPapua Niugini long not,Solomon Ailans naVanuatu long not-is naNiu Silan long sot-is.

Long Janueri 1, 1901, Ostrelia i tanim long independan kantri. Ostrelia i gat klostu 24 milien pipol na longPraim Minista nau iAnthony Albanese.

Bipo British i kam long Ostrelia, olAboriginal pipol i blong hia klostu 40'000 (poten tausen) yia bipo. Ol i tokim moa long 250 (tu-handet na faivten) tokok lain. Ostrelia i nogat astok blong gavman, tasol ol kantri toktok iTok Inglis. Ol narapla toktok iTok Saina,Australian Kriol,Torres Strait Creole na sampla Indigenous toktok olsemWarlpiri,Tiwi,Is Arrernte naPitjantjatjara.

Ostrelia i bikpela kantri na i gat planti mani wantaim sampla narapla ol kantri na em i gat namba tentu bikpela ekonomi long ol. Ostrelia i memba wantaimYunaitet Nesen‎,G20,Commonwealth of Nations,World Trade Organization,Asia-Pacific Economic Cooperation naPacific Islands Forum.

Tok Blong Bipo

[senisim |edit source]

Pipol i bin sindaun long Ostrelia bikgraun i nabaut 42'000 na 48'000 (poten tausen na poten-et tausen) yia bipo, ating wantaim pipol i kam blong ol graun-bris wataim ples olsem Papua Niugini na Ostrelia i bin wanpela ples olgeta. Nabaut 1800 ol yia, pipol blong Yurop i kam, wataim kanaka blong Ostrelia i bin gat planti long bikpela pasin.

Nambawan taim pipol bilongYurop i bin lukim Ostrelia ples, na nambawan taim pipol bilong Yurop i bin sanap long Ostrelia graun i bikos wanpela man bilongHolan, Willem Janszoon. Em i bin lukim nambis blongKep Yok Poin long bipotaim 1606.

Nabaut 1770,James Cook i salim long sip abrus na rekot is nambis wanem em i kolim 'Niu Saut Wels' na givim longYunaitet Kingdom. Wantaim Yunaitet Kingdom lusimAmerika ples blong em long taim blong 1783, so Gavman blo em i salim wanpla lain long sip kolim 'First Fleet' (Nambawan Lain long Sip) wanem i gat kalabusman blongInglan na bringim ol i long Ostrelia. Ol sip i ananit bos long Kapten Arthur Phillip na mekim nupela ples blong em long New South Wales. Ol i sanapim longSydney Cove long 26th Janueri 1788 wanem i Kantri De blong Ostrelia kolimOstrelia De.

Ol kanaka blo Ostrelia i bin gat namba nabaut 750'000 na 1'000'000 (seven handet na faivten tausen, na wan milien) bipo ol Yuropmanmeri i kam long hap, tasol bihain Yurop i statim, namba long indigenous i go daun tru, planti olsem sik i bringim long nupela Yurop pipol. Wanpla nupela gavman pepa i statim wantaimAboriginal Protection Act 1869 (Pepa lo Lukautim blong Aboriginal pipol 1869) wanem i ansaim planti pikinini i tekewe long ol famili na komuniti - planti taim despla pipol i kolim Stolen Generation (Pipol i bin Tekewe) - wanpla tingting wanem i wokim poret namba long indigenous i go daun. Long 1967 Gavman long Ostrelia i mekim nupela loa long lukautim na nais poret Aboriginal pipol.

Ol Stet na Teritori

[senisim |edit source]

Ostrelia i gat sikispelastet; New South Wales (NSWNiu Saut Wels), Queensland (QLDKwinslan), South Australia (SASaut Ostrelia), Victoria (VICViktoria), Tasmania (TASTasmenia) na Western Australia (WAWes Ostrelia), na tripela bikpela graunplesteritori, Australian Capital Territory (ACTKapitol Teritori bilong Ostrelia), Northern Territory (NTNoten Teritori) na Jervis Bay Territory (JBTJevis Be Teritori). Long planti taim, em tupela teritori i wokim olsem stet, tasol i lukim olsem teritori.

Ostrelia tu gat sampla longwe ples blong Ostrelia Gavman i kolim,Ashmore and Cartier Islands (Asmor na Kartia Ailans),Australian Antarctic Territory (Antartik Teritori blong Ostrelia),Christmas Island (Krismas Ailan),Cocos (Keeling) Islands (Kokos (Kiling) Ailans),Coral Sea Islands (Koral Si Ailans) naHeard and McDonald Islands (Herd na Mikdonal Ailans).

Norfok Ailan i tu wanpla autsait teritori blong Ostrelia, tasolNorfolk Island Act 1979 i givim en moa independans na i stap lokal i lukautim ailan, tasol em i stap ananit Ostrelian bos liklik.  

Biktaun bilong Ostrelia

[senisim |edit source]

Environment

[senisim |edit source]

Ostrelia i gat plantikain long graun na bus na i kolim 'megadiverse country' (kantri i gat planti bus tru). Bikos Ostrelia i olpela tru, em gat plantikain long ol animal wanem i blong Ostrelia tasol. Nabaut 85% long bus i plaua i painim long Ostrelia tasol (i kolim 'endemic') na 84% longmamal (kainkain long animal i dringim susu wataim em pikinini tasol), moa long 45% longpisin na 89% long pis (kainkain nogat stap long solwara tasol), ol i endemic. Tu, Ostrelia gat moa kain longpalai long ol wol, wantaim 755 (seven handet na faivten-faiv) kainkain long em.

Tasol Ostrelia i lusim ol displa kainkain bikos long tumas pipol na ol i bosimEnvironment na bus. Tasol Ostrelia i gat gut Environment loa na i stap traim long helpim Environment.

Ol referens

[senisim |edit source]
  1. TheMacquarie Dictionary
  2. Collins English Dictionary. Bishopbriggs, Glasgow:HarperCollins. 2009. p. 18.ISBN 978-0-00-786171-2. 
  3. Population clock.Australian Bureau of Statistics website.Commonwealth of Australia.Retrieved on1 January 2011. The population estimate shown is automatically calculated daily at 00:00 UTC and is based on data obtained from the population clock on the date shown in the citation.
  4. Templet:Census 2006 AUS
  5. 1234Australia.IMF website.International Monetary Fund.Retrieved on6 October 2010.
  6. Distribution of family income – Gini index.The World Factbook.CIA.Retrieved on2009-09-01.
  7. Human Development Report 2010.United Nations(2010).Retrieved on4 November 2010.
Sampela piksa longAustralia istap long Wikimedia Commons.
Kantri
Hap-kantri
Ikam long "https://tpi.wikipedia.org/w/index.php?title=Ostrelia&oldid=89116"
Ol grup:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp