FN:s klimatpanel: Förändringarna i jordens klimat är extrema, snabba och oåterkalleliga
IPCC:s sjätte rapport bekräftar att Parisavtalets mål om en begränsning av uppvärmningen till 1,5 grader inte kommer att uppnås. Jordens medeltemperatur kommer att stiga med över 1,5 grader inom de närmaste 20 åren.
Ifall utsläppen av växthusgaser fortsätter som i dag kommer uppvärmningen att överskrida 2 grader under 2100-talet, alltså inom mindre än 80 år.
Forskarsamfundets resultat är en verklig ögonöppnare. Förändringarna har varit häftigare, snabbare och är mer oåterkalleliga än vad man tidigare befarat.
Inga liknande förändringar har förekommit under senaste århundraden eller till och med årtusenden.
Det här är den första delen av en bredare utvärderingsrapport som summerar det vetenskapliga samfundets uppfattning om klimatförändringens naturvetenskapliga bakgrunder och som utvärderar den forskning som gjorts under de senaste åren. Den här rapporten kommer att följas upp senare av tre till.
Du kan se IPCC:s presentation av rapporten överst i den här artikeln.
Större exakthet i beräkningarna
FN:s klimatpanel IPCC har kunnat minska osäkerheten i beräkningarna. De kan nu fastslå att klimatkänsligheten, eller den uppvärmning vi kan vänta om atmosfärens koldioxidhalt fördubblas i förhållande till sin förindustriella nivå, är runt 3 grader. Tidigare beräkningar varierade mellan 1,5 och 4,5 grader.
Den slutsatsen kommer forskarna fram till genom klimathistoriska observationer, klimatmodeller och den accelererande takt med vilken klimatet har förändrats alltsedan perioden 1850–1900. Det är den tidigaste period från vilken forskarna har tillräckligt omfattande globala mätresultat att jämföra med.
Innan den industriella perioden var mängden koldioxid i atmosfären 280 miljondelar (ppm). Nu är mängden uppe i 410 miljondelar. Den årliga ökningen är cirka två miljondelar per år.
Idag har temperaturen globalt ökat med 1,1 grader sedan 1850–1900.
Naturvetenskapen i fokus
I den här delrapporten tar forskarna inte ställning till de sociala och humanitära konsekvenserna. Men var och en kan räkna ut att det framtida klimatet kommer att förändra och försvåra livet för miljoner och åter miljoner människor och djur.
Senast IPCC kom med en lika omfattande utvärdering av läget var 2013. Sedan dess har sambandet mellan förhöjda halter av växthusgaser och höjda temperaturer klarnat ytterligare. Det är så gott som linjärt - när utsläppen ökar höjs temperaturen i motsvarande grad.
Utvecklingen i norra Europa
Oberoende av den globala uppvärmningen kommer temperaturen i alla Europas områden att stiga mer än medeltalet, konstaterar rapporten. Ökningen är större under vintermånaderna än under sommaren.
De kalla periodernas längd och antal kommer att minska och nederbörden under vintermånaderna ökar liksom risken för översvämningar framkallade av skyfall. Snötäcket minskar också.
Den relativa havsnivån kommer att stiga på alla områden utom Östersjön. Det här sker oberoende av hur mycket den globala uppvärmningen ännu ökar.
Vid en uppvärmning på över två grader ökar risken för hårda stormar.
Varje ton koldioxid ökar på uppvärmningen
IPCC
Alla områden på jorden har redan påverkats av extrema väder och kommer ytterligare att drabbas av ett oberäkneligt klimat där nederbörd, översvämningar, stormar, värmeböljor och torka växer i styrka och långvarighet. Ingen landsända förblir opåverkad. Uppvärmningen är högre på land än till havs och dubbelt så hög i de arktiska områdena.
Redan två grader ger farligt extremt väder
Redan vid en temperaturökning på 2 grader kommer extrema värmeböljor att överskrida kritiska gränser för jordbruk och folks hälsa, framgår det i rapporten.
Men det handlar inte bara om temperaturen. Förändringarna påverkar också vattnets kretslopp med intensiva regn och översvämningar som följd. Regnmönster kommer att ändras så att nederbörden ökar på högre höjder och minskar i tropikerna. Monsunregnen som många jordbrukare är beroende av kommer att försvagas.
Kustområden kommer att drabbas av kontinuerlig höjning av havsnivåerna hela 2100-talet vilket leder till allvarliga översvämningar i låglänta kustområden och kusterosion. Extrema havsnivåer som tidigare förekommit en gång på hundra år kommer i slutet av det här århundradet att kunna förekomma varje år.
Ytterligare uppvärmning kommer att leda till att större områden med permafrost smälter, snötäcket minskar, glaciärer och istäcken smälter samt till att isen på nordpolen gradvis försvinner.
Förändringar i oceanerna såsom värmeböljor, försurning och minskade syrenivåer har direkt kunnat kopplas till mänsklig påverkan. De här förändringarna inverkar på marina ekosystem och förändrar livet för de miljoner människor som är beroende av dem.
Havshöjningen pågår i tusentals år
Havsytans höjning kommer, enligt rapporten, att fortsätta under de följande tvåtusen åren. Hur mycket beror på hur mänskligheten lyckas begränsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Mellan åren 1901 och 2018 har havsytan höjts cirka 20 centimeter och det i en accelererande takt.
I städerna kommer det förändrade klimatets effekter att förstärkas i form av hetta och intensiva värmeböljor. Det här eftersom städer ofta är varmare än den omgivande landsbygden. Nederbörd i form av skyfall leder oftare till översvämningar i städer.
Kuststäder kommer också att bli obeboeliga på grund av de översvämningar höjda havsnivåer för med sig.
Konsekvenserna av extrema väderfenomen kommer också att förstärkas av att de förekommer flera på en gång. Stormar åtföljs av ihållande regn vilket ger översvämningar och extrem torka av hårda vindar, vilket förstärker skogsbrändernas effekter.
Vad händer med Golfströmmen?
Överraskande återkopplingar som driver på bestående förändringar hör också till bilden. Bland annat abrupta förändringar i havsströmmarna kan inte uteslutas enligt forskarna. Redan nu har man konstaterat att Golfströmmen, ellerThe Atlantic Meridional Overturning Circulation, harförsvagats. Om den skulle upphöra skulle det tropiska regnbältet förflyttas söderut och Europa drabbas av torka och kyla.
I de scenarier forskarna laborerar med framkommer det att de nuvarande kolsänkorna till lands och till havs kommer att försvagas i sin förmåga att uppta koldioxid ifall mängden koldioxid i atmosfären fortsätter att öka.
Snabba åtgärder kan ännu ändra utgången
Men i rapporten framkommer också att mänskliga handlingar ännu kan avgöra klimatets framtida utveckling. En stabilisering av klimatet skulle kräva stora, snabba och bestående minskningar av koldioxidutsläppen för att nå nollutsläpp.
Varje ton koldioxid räknas, säger rapporten.
År 2019, innan coronapandemin, släppte mänskligheten ut 38 GTCO2 (miljarder ton) koldioxid. Koldioxid står för ungefär tre fjärdedelar av den globala uppvärmningen som sker på grund av utsläpp av växthusgaser.