Yttrium upptäcktes första gången 1794, som en svart och tung "förorening" bland kvarts och fältspat ipegmatitbrottet iYtterby gruva påResarö (Stockholms skärgård). Upptäckaren var amatörgeologen löjtnantCarl Axel Arrhenius, verksam vid Vaxholms garnison. Han uppmärksammade den finske geologenJohan Gadolin (då iUppsala) om upptäckten, och denne konstaterade att materialet nog var:
”
31 delar kiseljord, 19 delar alunjord, 12 delar järnkalk och 38 delar av en okänd jordart.
Ledande kemister från Tyskland ochFrankrike bekräftade därefter sanningshalten i Gadolins påstående. Den okända "jordarten" fick namnetyttria (ellerytterjord), efter namnet på gruvan.[1]
Ytterby gruva, 1794 fyndplats för det som senare kom att få namnet yttrium.
Senare gavs mineralet namnetgadolinit till minne av Johan Gadolin, men det har också kallats ytterbit och ytterit. Gadolinit har visat sig ha sammansättningen Be2FeY2Si2O10. Johan Gadolin brukar härigenom anses vara den som upptäckte grundämnet yttrium.
År 1828 lyckadesFriedrich Wöhler att separera yttrium som metall i oren form. Senare komCarl Gustaf Mosander att ägna sig åt de sällsynta jordarterna, och han lyckades 1843 isolera yttriumoxid från två andra oxider –erbium- ochterbiumoxid. Först långt senare kunde man genomjonbytesseparation framställa dem som rena grundämnen.
Också erbium och terbium har fått sina namn från Ytterbygruvan,[2] liksom ävenytterbium. Den sistnämnda framställdes genom att man 1878 ur den sällsynta jordartenerbia lyckades få fram en oxidkomponent som fick namnytterbia; 19 år senare gav den oxidkomponenten som resultat de nya grundämnenaytterbium ochlutetium.[3]
Den genomsnittliga halten av yttrium i jordskorpan är 28–31 ppm. Yttrium förekommer aldrig i fri form i naturen utan finns i lantanoidmineral, som till exempelxenotim,fergusonit,samarskit,yttrialit ochgadolinit. Metallen kan framställas genom reduktion av yttriumklorid elektrolytisk eller med natrium. Kan också framställas genom reaktion mellan yttriumoxid ochmagnesium.[6]
När andelen yttrium i marken överstiger 50 ppm blir den ofta lönsam att använda till yttriumutvinning. Ett lovande pilotförsök har gjorts i Sverige, där man använt tränadespårhundar för att leta upp sådana jordar. Vid pilotförsöket markerade hundarna rätt i fyra fall av fem.[7]
Yttriumföreningar ingår i specialglas och som lysämne i färg-TV-rör, där de ger upphov till rött ljus. Blandoxider med innehåll av yttrium används i högtemperatursupraledare ochlasrar. Yttriumoxid har även använts iglödstrumpor.[6]
Inom elektronikindustrin är yttrium en nödvändig komponent vid tillverkning avbildskärmar,lysdioder,lågenergilampor och fiberkabel. År 2015 beräknas den globala, årliga efterfrågan på yttrium motsvara 215 000 ton, och den största delen utvinns iKina.[7]
