Volyniens utbredning iUkraina före 2014 med omnejd.
Volyniens utbredning iUkraina före 2014 med omnejd.
Volynien (ukrainska: Волинь,Volyn;polska:Wołyń;ryska: Волынь,Volyn;tyska:Wolhynien ellerWolynien) är ett historiskt landområde i det nuvarande västraUkraina och östraPolen. Under österrikisk kontroll ändrades namnet tillLodomerien och utgjorde tillsammans medGalizien ettkronland. Arealen var 71 853 km2. Området har liksom stadenVolodymyr sitt namn avVolodymyr den helige, grundaren avKyivriket.
Den högre liggande, södra delen var fylld av sydryska höjdryggen, även kallad Avratynskplatån, en blott skenbart medKarpaterna sammanhängande, underpaleozoisk tid veckad bergssträcka, som emellertid blivit av erosionen så utjämnad, att endast få punkter nådde över 300 m.; största höjden, vid Kremenets, är 405 m.
Norra delen däremot var ettslättland med svag lutning motPinskträsken; det bar länge sitt gamla namnPolesien. Volynien tillhör huvudsakligenDneprs flodområde, genomPripet, som från höger upptar Turia,Styr ochGoryn medSlutj;Teterev går direkt till Dnepr.
Södra gränsen för det område, som under istiden varit täckt avinlandsis, löper tvärs över Volynien. En följd därav var, att en motsats utbildats mellan en skogrik nordlig del och en skogfattigare sydlig med god åkerjord. Huvudnäringar var åkerbruk och ladugårdsskötsel; mest odlades råg och havre, i mindre grad vete, även korn, bovete, sockerbetor och tobak. Biodlingen var ansenlig.
I Polesien idkades skogsavverkning samt tillverkas beck, tjära ochpottaska. Ur marken hämtas kol ochlignit,kaolin samt något grafit. Industrin var inte obetydlig och omfattar utom brännerier och sockerfabriker tillverkning av glas, porslin, papper, maskiner och yllevaror.
Befolkningen, som 1906 uppgick till 3 547 500 personer, uppskattades 1915 till 4 241 800 personer. Till större delen utgjordes densamma av ukrainare (omkring 3/4 1906), 13,2 procent var judar, 5,7 procent tyskar och 5,2 procent polacker.
Landet, som redan i tidig medeltid var bebott av slaver, var oberoende till 1300-talet, då det anslöts till Litauen, förenades 1569 med Polen och kom genom detta lands andra och tredje delning (1793 och 1795) till Ryssland.