Denna sida är enriktlinje på svenskspråkiga Wikipedia. Riktlinjedokument beskriver arbetssätt som de flesta användare rekommenderar – om så inte är fallet ska sidan uppdateras. Större förändringar bör dock kommenteras pådiskussionssidan.
Medstrukturering elleratt bygga ett nät avses påsvenskspråkiga Wikipedia länkning avartikelsidorna till varandra och gentemot externa webbplatser. Wikipedias struktur därartiklarna utgörnoder i etthypertext-system placerar in informationen i ett länknät, gör relaterad information snabb att hitta och utgör en viktig del av Wikipedias unika fördelar jämfört med traditionellaencyklopedier.
De flesta länkar kopplar samman artiklar med andra artiklar på Wikipedia, men vissa länkar går även till externa webbplatser. I praktiken går det att placera in artiklar i länk-nätet på flera olika sätt:
Relationer mellan sidorinom svenskspråkiga Wikipedia hanteras huvudsakligen genom:
Wikilänkar (den vanligaste formen av "vanliga" länkade ord)
Listor (artiklar som startar med "Lista över ...")
Kategorier (kategoriserar artiklar under en ämnesgrupp)
Navigationsmallar (mallar för att underlätta navigeringen mellan sidor inom en grupp eller serie)
Enwikilänk är en länk från enartikel till en annan inom Wikipedia. Wikilänkar skapas genom att omge ett ord med dubblahakparenteser.
Wikilänkar ska leda läsaren till annan information som är relevant för artikelinnehållet. Att göra alltför många ord i en artikel klickbara genom wikilänkar kallasöverlänkning och anses störa artikelnsläsbarhet.
Artiklarna på Wikipedia utgörett nät av länkar; däriblandwikilänkar, som representerar olika slags relationer. ArtikelnUngern innehåller till exempel länkar till artiklarna om språket ungerska, grannlandet Österrike, statsskicket republik, floden Donau, huvudstaden Budapest och medlemskapet i Europeiska unionen.
När ett uppslagsord har flera betydelser och en del av dem får tillägg i titeln, oftast inom parentes, är det viktigt att se till så alla artiklar som handlar om saker med samma namn går att hitta från det enkla uppslagordet. Detta kan ske antingen genom en topplänk eller genom att en förgreningssida skapas.
Wikipedias årtalsartiklar och datumartiklar utgör ett system av listartiklar och kategorier, som sätter in artiklar i ett kronologiskt sammanhang. Det blir lätt att hitta andra händelser som inträffade samma år, andra personer som föddes samma år, eller samma dag på året.
Det är fullt möjligt att skapa en sida som ingen annan länkar till. En sådan sida kallas "föräldralös" (orphan) eller "övergiven" och det betraktas som ett fel. Kanske har den som skapade artikeln stavat fel till titeln? Kanske saknas [[hakparentes]]er i de sidor som nämner artikelns titel? Kanske försöker andra sidor länka till [[gris]], men den rätta artikeln har titeln svin? Sådant går att lösa genomomdirigeringar.
En lista är en vanlig sida vars huvudsakliga syfte är att räkna upp och länka till ett antal andra sidor. Listor var vanliga i Wikipedias barndom; i allra första början fanns inte kategorier som ett alternativ. Listor fungerar bäst när de är över ett väl avgränsat ämne (t.ex. "Sveriges regenter", men inte "svenska författare"), och när de innehåller mer än bara namn på artiklar (t.ex. levnadsår). Många listor som inte har ett väl avgränsat ämne och som inte har något som gör att de presenterar mer än vad motsvarande kategori skulle göra har raderats.
Listartiklarnas namn brukar för tydlighets skull börja med "Lista över ..." (seWikipedia:Artikelnamn) och sorteras in iKategori:Listor med underkategorier.
Alla punkter i en lista behöver inte vara en självständig artikel.
Kategorier sorterar in artiklar som behandlar näraliggande eller likartade artiklar i logiska grupper. En artikel kan läggas i ett godtyckligt antal kategorier. En kategori kan dessutom vara en underkategori till en annan kategori, och i sin tur innehålla underkategorier. På detta sätt har ett nätverk av kategorier byggts upp. Alla existerande kategorier förutom "rotkategorin"Kategori:Topp är (eller bör åtminstone vara) i själva verket underkategorier till någon annan kategori. På så sätt ärKategori:Däggdjur en underkategori tillKategori:Djur och innehåller själv ett stort antal underkategorier, som till exempelKategori:Rovdjur.
För läsaren visas de kategorier som artikeln insorterats i längst ner på sidan efter ordet:Kategorier. Dessa kategorier är länkar till kategorisidor som visar alla artiklar i given kategori.
Alla artiklar skall ha åtminstone en kategori, gärna flera.
Det är omdebatterat i vilken mån en artikel bör läggas i såväl en kategori som dess underkategorier. Normalt brukar detta avrådas från, speciellt när underkategorier inte skall ha överlapp (t.ex. räcker det attKattbjörn ligger i kategorin för rovdjur, den behöver inte även ligga i kategorin för däggdjur eller den för djur). I andra fall kan det vara knepigare: en målare som gjort sig känd för landskapsmåleri bör ligga ikategori:landskapsmålare, men om personen även målat annat är det oklart om den även bör läggas ikategori:målare.
Navigationsrutor eller navigationsmallar är små grafiska "lådor" som grupperar artikelserier. En navigationsruta tjänar till att leda läsare mellan artiklar i en serie. Navigationsmallar kan ha en poäng när det handlar exempelvis om en ögrupp eller liknande, men bör inte dyka upp för ofta. Antalet navigationsmallar i artiklarna bör inte heller överstiga artiklarnas längd. I de fall navigationsmallarna dubblerar kategorin är de oftast onödiga.
En faktamall eller faktaruta är enmall i form av en ruta placerad i det övre högra hörnet iinledningen av en artikel, med basala fakta om uppslagsordet och länkar till exempelvis en persons kända familjemedlemmar, en djurartstaxonomi eller en orts geografiska hemvist.
Enportal är en sida inamnrymden "Portal:" avsedd som en översiktlig introduktionssida förartiklar inom ett givet ämnesområde.
En portal kompletterar ämnets huvudartikel genom att introducera läsaren till nyckelartiklar, bilder och kategorier som vidare beskriver ämnet. Portalerna visar ofta även nyskrivna artiklar, och ibland artiklar som relaterar till aktuella händelser.
Artiklarnas relation till webbplatser utanför Wikipedia hanteras genomexterna länkar.
Att skilja på wikilänkar och externa länkar är viktigt, just vad gäller att bygga ett nät. Externa länkar inne i själva artiklarna drar bort läsaren från wikipedia och iväg till andra webbplatser. Alla externa länkar bör därför placeras längst ner i artikeln, inte inne i den. Tillsysterprojekten såsomWiktionary,Wikiquote,Wikisource ochCommons länkas i allmänhet via olika mallar.Interwikilänkarna visas istället som en separat lista (i standardskalet, standardutseendet som man kan ändra i sina inställningar ligger den längst ner i vänstermenyn).
En artikel på Wikipedia som är mager kommer inte att bli utförligare, om användarna väljer att länka till andra sidor istället för den. Detta gäller både tämligen intetsägande stubbar, och artiklar som ingen skapat – och det gäller både "vanliga" externa länkar, Interwikilänkarna och länkar till systerprojekten
Genom att använda{{coord}} och andrakoordinatmallar för att angegeografiska koordinater i artiklar, sätts de in i ett geografiskt sammanhang, och ges en länk till olika kart-tjänster. Koordinaten gör också att externa indexeringstjänster får lättare att hitta artiklar som ligger geografiskt nära varandra.
