Wienkretsen var en gruppvetenskapsteoretiker,matematiker ochfilosofer, som samlades kringMoritz Schlick, då denne 1922 kallades till enprofessur i "De induktiva vetenskapernas filosofi" viduniversitetet i Wien. Den filosofiska riktning som utvecklades kom att kallaslogisk positivism ellerlogisk empirism.
Gruppens ursprungliga medlemmar, förutom Schlick, varRudolf Carnap,Otto Neurath,Friedrich Waismann,Philipp Frank, syskonenOlga Hahn-Neurath ochHans Hahn samtRichard von Mises,Victor Kraft ochKarl Menger. År 1929 framträdde gruppen under namnet Wienkretsen. Då Moritz Schlick 1936 mördades av en av sina egna studenter,Hans Nelböck, upplöstes kretsen.
Wienkretsen var influerad av den äldrepositivismen,symbolisk logik ochlogisk-semantisk språkanalys, vars främsta företrädare varErnst Mach,Henri Poincaré,Gottlob Frege,David Hilbert,Bertrand Russell ochLudwig Wittgenstein. Ett manifest,Die wissenschaftliche Weltauffassung des Wiener Kreises, utgavs 1930 och författades av Carnap, Neurath och Hahn. Samma år började gruppen att ge ut tidskriftenErkenntnis med Carnap som redaktör.
Den logiska empirismen anses vara en av de mest inflytelserika skolor som funnits och kom att spela en framträdande roll som filosofiskt avantgarde under ett decennium mellan de två världskrigen. Två framstående studenter vid universitetet i Wien var vid den här tiden Herbert Feigl ochKurt Gödel. De deltog i gruppens sammankomster men var inte medlemmar. Kretsen kom att regelbundet besökas av bland andraHans Reichenbach,Carl Gustav Hempel,Alfred Tarski,Karl Popper ochWillard Van Orman Quine.
Den nazistiska kulturförstörelsen drabbade hårt den logiskt-analytiska filosofin i Europa. Mordet på Schlick utgjorde ett varsel om annalkande politiskt oväder. Flera av kretsens medlemmar kom dock att finna en fristad i USA.[1][2]
| |||||||||||||||||||||||||||||||
