Han var verksam vid institutet för världsekonomi vidKiels universitet från 1927 till 1930 och arbetade där med att ta fram statistiska utbuds- och efterfrågekurvor, med ett uppehåll 1929 för ett uppdrag iKina som rådgivare till järnvägsministeriet. 1931 flyttade han tillUSA och började arbeta vidNational Bureau of Economic Research (NBER) iNew York och började 1932 arbeta vidHarvard University, där han varprofessor i nationalekonomi1946-1975. Från 1975 till sin död 1999 var han verksam som professor i nationalekonomi vidNew York University.[13]
Efter sin tidiga forskning drog Leontief slutsatsen att så kallad partiell analys inte var tillräcklig för en grundläggande förståelse för ekonomins funktionssätt.[12] 1931 började han därför formulera enallmän jämviktsteori som kunde användas empiriskt. 1932 fick han ett forskningsanslag för att ställa upp de första input-output-tabellerna för USA:s ekonomi för åren 1919 och 1929. Arbetet ledde fram till bokenStructure of the American Economy, 1919-1929 som publicerades 1941.
Kärnan i input-output-modellen var tabeller som visade vad enskilda branscher köpte från och sålde till varandra. Med tillägg av offentliga sektorn, konsumenter, andra länder och andra aktörer skapades sammantaget en översikt av de varor och tjänster som cirkulerade i en nationell ekonomi.[13] Olika former av input-output-modeller har senare använts i många länder för både planering ochprognoser.
I samband med sitt arbete med input-outputmodellen började Leontief använda sig av en storskalig mekaniskräknemaskin 1935 och den första stora elektromekaniska datornHarvard Mark I 1943.[12]
Leontief påpekade också det som kom att kallas förLeontief-paradoxen. Nationalekonomer hade antagit att ett landsexport återspeglade den produktionsfaktor som landet hade mest gott om, enderaarbete ellerkapital. Leontief påpekade att USA var mer rikt på kapital än de flesta andra länder, men att huvuddelen av USA:s export trots detta var arbetsintensiva varor. På samma sätt bestod huvuddelen av USA:s import av kapitalintensiva varor.[13]
Leontief utveckladelinjärprogrammering, en matematisk metod som användes för att lösa komplicerade ekonomiska problem men som också utgör en central metod föroptimering inom andra tillämpningar.[13]
1928:Die Wirtschaft als Kreislauf, Tübingen: Mohr: återpublicerat somThe economy as a circular flow, s. 181-212 i Structural Change and Economic Dynamics, Volume 2, nr 1, juni 1991.
1941:Structure of the American Economy, 1919-1929
1953:Studies in the Structure of the American Economy
1966:Input-Output Economics
1966:Essays in Economics
1977:Essays in Economics, II
1977:The Future of the World Economy
1983:Military Spending: Facts and Figures, Worldwide Implications and Future Outlook, medförfattare med F. Duchin.
1983:The Future of Non-Fuel Minerals in the U. S. And World Economy medförfattare med J. Koo, S. Nasar och I. Sohn
1986:The Future Impact of Automation on Workers, medförfattare med F. Duchin
^ [abcdef]Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID:wassily-w-leontief.[källa från Wikidata]
^läs online,www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
^läs online,www.ifw-kiel.de , läst: 23 februari 2017.[källa från Wikidata]
^Jérôme Fenoglio & Marie-Pierre Lannelongue (red.),QUARANTE-TROIS ANS APRÈS SA PREMIÈRE VISITE A PÉKIN Vassily Léontieff ébloui par la Chine,Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, Louis Dreyfus och Jérôme Fenoglio, 5 december 1972, s. 22 .[källa från Wikidata]
^läs online,Internet Archive .[källa från Wikidata]
