Movatterモバイル変換

[0]ホーム
URL:

Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Walther Nernst

Från Wikipedia
Walther NernstNobelpristagare i kemi 1920
Född25 juni1864[1][2][3]
Wąbrzeźno[4]
Död18 november1941[1][2][3] (77 år)
Bad Muskau[5]
BegravdStadtfriedhof Göttingen[6]
Medborgare iKonungariket Preussen ochWeimarrepubliken
Utbildad vidZürichs universitet
Graz universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
Würzburgs universitet, doktorsexamen,
Leipzigs universitet
SysselsättningKemist[7],fysiker[7],universitetslärare
ArbetsgivareGöttingens universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
Physikalisch-Technische Bundesanstalt
MakaEmma Lohmeyer
Utmärkelser
Föreläsning till Sillimans minne (1906)
Robert Wilhelm Bunsen-medaljen (1914)
Nobelpriset i kemi (1920)[8][9]
Franklinmedaljen (1928)
Utländsk ledamot av Royal Society (1932)[10]
National Inventors Hall of Fame (2011)[11]
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Webbplatsnernst.de/
Redigera Wikidata
Walther Nernst

Walther Hermann Nernst, född25 juni1864 i Briesen (numeraWąbrzeźno) iVästpreussen, död18 november1941 iZibelle (vidBad Muskau) iOberlausitz, var entysk kemist. Nernst visade hur determodynamiska lagarna kunde tillämpas inom en mångfald olika områden av kemin. Han studerade bland annat olika slagsjämviktsreaktioner, bland annat fördelningsjämvikter. Den matematiska modellen för dessa brukar kallas Nernsts fördelningslag.[12]

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Nernst bedrev efter studentexamen studier under flera berömda forskare, bland annat studerade han tillsammans medSvante Arrhenius iGraz underLudwig Boltzmann ochAlbert von Ettingshausen och iWürzburg underFriedrich Kohlrauschs ledning. I Würzburg promoverades han för en avhandling om den termomagnetiska effekten. 1887 hadeWilhelm Ostwald erhållit Tysklands första professur i fysikalisk kemi, och samma år kallade han Nernst till att bli sin assistent. Under denna tid författade Nernst sina grundläggande elektrokemiska arbeten, bland annatDie elektronmotorische Wirksamkeit der Ionen (1889), där han framlade sin berömda teori för den elektromagnetiska kraften hos koncentrationselement och galvaniska element.[12]

Efter att ett par år ha verkat iGöttingen som extraordinarie professor blev Nernst ordinarie professor där 1894. Här inrättade han det nya fysikaliskt-kemiska institutet. Från alla länder strömmade lärjungar till och med dessa utförde Nernst ett intimt samarbete med rika frukter. Under sina första år här utarbetade han sinTheoretische Chemie (1893), som kom att inta en dominerande ställning och utkom i flera upplagor. Under Göttingentiden skrev han också tillsammans medArthur Moritz SchoenfliesEinführung in die mathematische Behandlung der Naturwissenschaften. De viktigaste undersökningarna från dessa år rör fördelningssatsen, dielektrictitetskonstanten och elektrostriktionen. 1897 löste han ett tekniskt problem, i det han konstruerade den så kalladeNernstlampan. Under en följd av år redigerade han den avWilhelm Borchers utgivnaZeitschrift für Elektrochemie.[12]

Nernst kallades 1905 tillBerlin som professor i fysikalisk kemi. Nernst och hans skolas undersökningar kom här att koncentreras på det termodynamiska området. Det viktigaste resultatet blev upptäckten av den så kalladeNernstska värmesatsen. Denna sats kom Nernst med sina elever att pröva i ett antal mycket noggranna experimentalundersökningar. En stor del av dessa gäller atomvärmen vid låga temperaturer och gav resultat som stred mot den klassiskt-kinetiska teorin men stämde med på kvantteorin grundade beräkningar avAlbert Einstein ochPeter Debye, varigenom de bidrog till kvantteorins genombrott. En sammanfattning av sina 1906 påbörjade arbeten över hithörande frågor lämnade Nernst iDie theoretischen und experimentellen Grundlagen des neuen Wärmesatzes (1918).[12]

Krigsåren underförsta världskriget betecknade han som år avnöd och dysterhet, båda hans söner stupade som officerare. Själv tjänstgjorde han vid en kemisk fabrik. Efter kriget fortsatte han sitt vetenskapliga arbete. År 1920 erhöll hanNobelpriset i kemi "såsom ett erkännande för hans termokemiska arbeten".[13] 1922 övertog han presidiet för Physikalisch-technische Reichsanstalt men lämnade detta redan 1924 för att i stället efterträdaHeinrich Rubens som professor i fysik vid Berlins universitet.[12] Nernst invaldes som ledamot avKungliga Vetenskapsakademien 1919. Han tilldeladesFranklinmedaljen 1928.

Ett termodynamiskt postulat med stor giltighet som formulerades av Nernst utsäger att det inte är möjligt att med hjälp av någon anordning sänka temperaturen hos ett system till denabsoluta nollpunkten.

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID:biography/Walther-Nernsttopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [ab]SNAC, SNAC Ark-ID:w65b03gb, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [ab]Find a Grave,Find A Grave-ID:37063044, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID:walter-hermann-nernst, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^Find a Grave, läst: 17 maj 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ [ab]Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
  8. ^The Nobel Prize in Chemistry 1920, Nobelprize.org (på engelska),Nobelstiftelsen,läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^Table showing prize amounts (på engelska),Nobelstiftelsen, april 2019,läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^List of Royal Society Fellows 1660-2007,Royal Society, s. 259,läs online,läs online ochläs online.[källa från Wikidata]
  11. ^National Inventors Hall of Fame, National Inventors Hall of Fame-ID:walther-h-nernst.[källa från Wikidata]
  12. ^ [abcde]Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 959 
  13. ^”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Walther Nernst”. Kungl. Vetenskapsakademin. Arkiverad frånoriginalet den 14 juni 2021.https://web.archive.org/web/20210614182702/https://www.kva.se/sv/priser/pristagare/walther-hermann-nernst-2. Läst 4 januari 2019. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v • r
Nobelpristagare i kemi
1901–1925
van ’t Hoff (1901) ·Fischer (1902) ·Arrhenius (1903) ·Ramsay (1904) ·von Baeyer (1905) ·Moissan (1906) ·Buchner (1907) ·Rutherford (1908) ·Ostwald (1909) ·Wallach (1910) ·Curie (1911) ·Grignard,Sabatier (1912) ·Werner (1913) ·Richards (1914) ·Willstätter (1915) ·Inga priser udelades 1916–1917. ·Haber (1918) ·Inget pris utdelades 1919. ·Nernst (1920) ·Soddy (1921) ·Aston (1922) ·Pregl (1923) ·Inget pris utdelades 1924. ·Zsigmondy (1925)
1926–1950
Svedberg (1926) ·Wieland (1927) ·Windaus (1928) ·Harden,von Euler-Chelpin (1929) ·Fischer (1930) ·Bosch,Bergius (1931) ·Langmuir (1932) ·Inget pris utdelades 1933. ·Urey (1934) ·Joliot,Joliot-Curie (1935) ·Debye (1936) ·Haworth,Karrer (1937) ·Kuhn (1938) ·Butenandt,Ruzicka (1939) ·Inga priser udelades 1940–1942. ·de Hevesy (1943) ·Hahn (1944) ·Virtanen (1945) ·Sumner,Northrop,Stanley (1946) ·Robinson (1947) ·Tiselius (1948) ·Giauque (1949) ·Diels,Alder (1950)
1951–1975
McMillan,Seaborg (1951) ·Martin,Synge (1952) ·Staudinger (1953) ·Pauling (1954) ·du Vigneaud (1955) ·Hinshelwood,Semjonov (1956) ·Todd (1957) ·Sanger (1958) ·Heyrovsky (1959) ·Libby (1960) ·Calvin (1961) ·Perutz,Kendrew (1962) ·Ziegler,Natta (1963) ·Hodgkin (1964) ·Woodward (1965) ·Mulliken (1966) ·Eigen,Norrish,Porter (1967) ·Onsager (1968) ·Barton,Hassel (1969) ·Leloir (1970) ·Herzberg (1971) ·Anfinsen,Moore,Stein (1972) ·Fischer,Wilkinson (1973) ·Flory (1974) ·Cornforth,Prelog (1975)
1976–2000
Lipscomb (1976) ·Prigogine (1977) ·Mitchell (1978) ·Brown,Wittig (1979) ·Berg,Gilbert,Sanger (1980) ·Fukui,Hoffmann (1981) ·Klug (1982) ·Taube (1983) ·Merrifield (1984) ·Hauptman,Karle (1985) ·Herschbach,Lee,Polanyi (1986) ·Cram,Lehn,Pedersen (1987) ·Deisenhofer,Huber,Michel (1988) ·Altman,Cech (1989) ·Corey (1990) ·Ernst (1991) ·Marcus (1992) ·Mullis,Smith (1993) ·Olah (1994) ·Crutzen,Molina,Rowland (1995) ·Curl,Kroto,Smalley (1996) ·Boyer,Walker,Skou (1997) ·Kohn,Pople (1998) ·Zewali (1999) ·Heeger,MacDiarmid,Shirakawa (2000)
2001–2025
Knowles,Noyori,Sharpless (2001) ·Fenn,Tanaka,Wüthrich (2002) ·Agre,MacKinnon (2003) ·Ciechanover,Hershko,Rose (2004) ·Chauvin,Grubbs,Schrock (2005) ·Kornberg (2006) ·Ertl (2007) ·Shimomura,Chalfie,Tsien (2008) ·Ramakrishnan,Steitz,Yonath (2009) ·Heck,Negishi,Suzuki (2010) ·Shechtman (2011) ·Kobilka,Lefkowitz (2012) ·Karplus,Levitt,Wershel (2013) ·Betzig,Hell,Moerner (2014) ·Lindahl,Modrich,Sancar (2015) ·Sauvage,Stoddart,Feringa (2016) ·Dubochet,Frank,Henderson (2017) ·Arnold,Smith,Winter (2018) ·Goodenough,Whittingham,Yoshino (2019) ·Charpentier,Doudna (2020) ·List,MacMillan (2021) ·Bertozzi,Meldal,Sharpless (2022) ·Brus,Bawendi,Ekimov (2023) ·Baker,Hassabis,Jumper (2024) ·Kitagawa,Robson,Yaghi (2025)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Walther_Nernst&oldid=56734261”
Kategorier:
Dolda kategorier:
[8]ページ先頭
©2009-2025 Movatter.jp