Movatterモバイル変換

[0]ホーム
URL:

Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Volt

Från Wikipedia
Volt
Enhetsinformation
EnhetssymbolV[1]
Fysikalisk storhetelektrisk spänning[1]
elektromotorisk spänning
elektrisk potential
elektrisk potentialskillnad[2]
bioelektrisk spänning
membranpotential
peltierkoefficient
elektrotonisk potential
hjärnans elektriska potential
Uppkallad efterAlessandro Volta
Redigera Wikidata
Enmultimeter kan användas som voltmeter.
1,5-voltsbatterier
Ettoscilloskop kan mäta hur spänningen varierar med tiden
För andra betydelser, seVolt (olika betydelser).

Volt (V), är en härleddSI-enhet förelektrisk spänning (elektromotorisk kraft).[3] Enheten är uppkallad efter den italienske fysikernAlessandro Volta (1745–1827), som uppfannVoltas stapel, sannolikt det första kemiskabatteriet.

I praktiken mätes antalet volt med envoltmeter eller ettoscilloskop, antingen som enpotentialskillnad (spänning) mellan två mätpunkter i en elektrisk krets (som ansluts till instrumentets plus- respektive minusmätstickor), eller som potentialen i en mätpunkt (som ansluts till plusmätstickan) relativt referensjord (minusmätstickan). Referensjorden har således potentialen 0 Volt. Antalet volt kan avselikspänning, det vill säga spänningens tidsmedelvärde (visas om voltmetern ställs i DC-läge), växelspänningenseffektivvärde (AC-läge på voltmetern), växelspänningenstoppvärde elleramplitud, eller växelspänningens momentanvärde, det vill säga variation med tiden (mätes medoscilloskop).

Antalet volt som ett elektrisktbatteri är märkt med (märkspänningen) anger spänningen när batteriet är fulladdat och obelastat. Spänningsfall uppstår när batteriet belastas på grund av dessinre resistans. Batterispänningen sjunker ytterligare i takt med att batteriets laddning förbrukas. Spänningen i ettkortslutet batteri är 0 volt. Spänningen i vägguttaget i bland annat EU-länder är en växelspänning som i dag har effektivvärdet 230 volt, förr 220 volt.

Definition

[redigera |redigera wikitext]

Med utgångspunkt iOhms lag (U=I⋅R{\displaystyle U=I\cdot R}) kan 1 volt definieras som den elektriska spänningU som krävs för att driva en strömstyrkaI om 1ampere (A) genom enresistansR om 1ohm (Ω), och kan således härledas som enheten A · Ω.

Med utgångspunkt ieffektlagen (P=U⋅I{\displaystyle P=U\cdot I}) kan 1 volt definieras som den spänning som krävs för att en strömstyrka om 1ampere (A) ska ge upphov till effektenP om 1watt (W). 1 volt härleds således från SI-enheternawatt ochampere och blir då ekvivalent med W/A.

Kombinerar man effektlagen och Ohms lag kan spänningen uttryckas som:U=P⋅R{\displaystyle U={\sqrt {P\cdot R}}}. 1 Volt är således den spänning som krävs för att effekten 1watt (W) ska utstråla i form av t.ex. värme från en resistans om 1ohm. 1 volt härleds således från SI-enheternawatt ochohm och blir då ekvivalent medW⋅Ω{\displaystyle {\sqrt {{\mbox{W}}\cdot \Omega }}}.

Antalet volt kan också ses som denenergi (det arbete) ijoule (det vill sägawattsekunder ellernewtonmeter) som krävs för att flytta enladdningsmängd om encoulomb (1 C, ekvivalent med enamperesekund) från den negativa mätpunkten till den positiva. 1 volt är således 1 J/C.

Volt kan således uttryckas i andra SI-enheter på ett flertal sätt:[4]

V=A⋅Ω=WA=W⋅Ω=JC=N⋅mC=JA⋅s=N⋅mA⋅s=kg⋅m2C⋅s2{\displaystyle {\mbox{V}}={\mbox{A}}\cdot \Omega ={\dfrac {\mbox{W}}{\mbox{A}}}={\sqrt {{\mbox{W}}\cdot \Omega }}={\dfrac {\mbox{J}}{\mbox{C}}}={\dfrac {{\mbox{N}}\cdot {\mbox{m}}}{\mbox{C}}}={\dfrac {\mbox{J}}{{\mbox{A}}\cdot {\mbox{s}}}}={\dfrac {{\mbox{N}}\cdot {\mbox{m}}}{{\mbox{A}}\cdot {\mbox{s}}}}={\dfrac {{\mbox{kg}}\cdot {\mbox{m}}^{2}}{{\mbox{C}}\cdot {\mbox{s}}^{2}}}}

Uttryckt i enbart SI-grundenheter:

V=kg⋅m2A⋅s3{\displaystyle {\mbox{V}}={\dfrac {{\mbox{kg}}\cdot {\mbox{m}}^{2}}{{\mbox{A}}\cdot {\mbox{s}}^{3}}}}

Josephsons korsningsdefinition

[redigera |redigera wikitext]

År 1988 fastställde den 18:eallmänna konferensen för mått och vikt,enheten volt som grundad på en kalibrering utförd med hjälp avJosephson-effekten samt frekvensmätning medatomur som tidsreferens.[5]

Denna definition av volt (V90) har varit i kraft sedan 1990.

Vanliga storlekar

[redigera |redigera wikitext]

Liksom för andraSI-enheter används ett system medprefix för att ange större och mindre enheter. De vanligaste, med förkortningar inom parentes, är:

nanovolt(nV)= 1 / 1 000 000 000 V= 10−9 V
mikrovolt(µV)= 1 / 1 000 000 V= 10−6 V(hjärnvågor)
millivolt(mV)= 1 / 1000 V= 10−3 V(nervceller)
volt(V)= 1 V= 100 V(batterier,hushållsapparater, lågspänningskablar)
kilovolt(kV)= 1000 V= 103 V(högspänningskablar)
megavolt(MV)= 1 000 000 V
= 106 V
(åskblixtar)
gigavolt(GV)= 1 000 000 000V
= 109 V

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]”6.5.3”,Quantities and units—Part 1: General, första utgåvan,Internationella standardiseringsorganisationen, 15 november 2009, s. 18.[källa från Wikidata]
  2. ^SI A concise summary of the International System of Units, SI, 2019,läs online ochläs online.[källa från Wikidata]
  3. ^Karlebo handbok, 1:a upplagan, avsnittetElektroteknik, sid 70–71, Stockholm 1936. Inskannad avprojekt Runeberg.
  4. ^Lathund: J =joule, C =coulomb, W =watt, A =ampere, N =newton, m =meter, s =sekund, kg =kilogram
  5. ^Burroughs, Charles J.; Benz, Samuel P.; Harvey, Todd E.; Hamilton, Clark A. (1999-06-01), ”1 Volt DC Programmable Josephson Voltage Standard”, IEEE transactions on applied superconductivity 9 (3): 4145–4149,ISSN1051-8223,http://www.nist.gov/cgi-bin/view_pub.cgi?pub_id=15238 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v • r
Internationella måttenhetssystemet (SI)
Grundenheter
Härledda enheter
SI-prefix
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Volt&oldid=55901731”
Kategorier:
[8]ページ先頭
©2009-2025 Movatter.jp