Vlora (albanskt uttal: [ˈvlɔɾə],toskiska:Vlorë med böjningsformenVlora;gegiska:Vlonë med böjningsformenVlona; italienska:Valona) är en stad och kommun iVlorë prefektur. Den ligger vid bukten med samma namn i sydvästraAlbanien och hade 84 400 invånare 2003. Vlora ligger vid halvön Karaburuni och är Albaniens näst största hamnstad.[1] Vlora var under antiken känt för sin vinproduktion. Odlingslandskapet präglas i dag av olivlundar och vinterrasser. Industrin omfattar bland annat textil-, läder- och livsmedelsindustri.
Vlora var huvudstad i Albanien mellan åren 1912 och 1914. Den ersattes avDurrës som huvudstad, som i sin tur ersattes avTirana.
Vlora ligger ungefär mittemellan Tirana ochSaranda. Den har gräns motFieri,Mallakastra,Tepelena,Gjirokastra och Saranda. Den har 30 % av den totala kustlinjen i Albanien.[2]
Vlora har medelhavsklimat med varma, torra somrar och kalla, regniga vintrar.
Kommunen upprättades genom en administrationsreform 2014 efter att de tidigare Vlora och Orikumi slogs samman med Vloracentrum, Novosela och Shushica. De tidigare ingår nu som kommunala enheter i den nya kommunen, med huvudsäte i Vlora.
Fram till år 2000 var de tidigare enheterna en del av Vloradistriktet. Den dåvarande kommunen omfattade bara själva staden Vlora.
Vlora hette ursprungligenAulón, på medeltida latinAvlona.[3] Namnet betyder "kanal" på grekiska.[3] Under denosmanska tiden hette stadenAvlonya.[3] Staden heter på italienskaValona.[3]
Vlora grundades som grekisk koloni på 500-talet f.Kr. Den var en av flera kolonier längs den illyriska kusten.[1] Staden omnämns för första gången avKlaudios Ptolemaios i verket "Geographia". Andra geografiska dokument, såsom "Peutingerkartan" ochHierokles "Synecdemus", nämner också staden. Dess hamn spelade en viktig strategisk roll under romartiden.[1] År 400 f.Kr. uppfördes en stadsmur som omgärdade staden. Ett biskopssäte inrättades här på 400-talet f.Kr.[4] Under den romerska perioden inrättades också ett latinskt stift ochKonrad Eubel nämner flera av dess präster. Under medeltiden hadeslottet Kanina en betydelsefull roll. År 1081 var Vlora belägrat av normander, 1205 av venetianer; senare övergick staden till tysken Hohenschtauf, och år 1272 var staden en del av det albanska furstendömetArberien. På 1400-talet var staden även styrt av adelsfamiljen balshajerna.[källa behövs] Staden tillhörde 1417–1912 det osmanska herraväldet, men erövrades då och då avstadsstaten Venedig. Vlora tillföll det fria Albanien och blev huvudstad i den nya staten.[källa behövs] Vlora var ockuperat av Italien 1915–20 och 1939.[1] Staden bombades under andra världskriget.
De främsta museerna i Vlora är Historiska museet med dess arkeologiska fynd, Etnografiska museet och landets självständighetsmuseum. I staden finns även universitet och teater.
Vlora är en av Albaniens äldsta städer. Den gamla stadskärnan är delvis bevarad. Bland stadens sevärdheter märks det medeltida slottet och moskén från 1500-talet. Ett 17 m högt monument över landets självständighet finns i staden.
Vid folkräkningen 2011 hade den dåvarande kommunen 79 513 invånare medan de fem kommunala enheterna som i dag utgör kommunen Vlora tillsammans hade 104 827 invånare.
Vlora har följande vänorter:
Wikimedia Commons har media som rörVlora.
![Vlora enligt historisk karta, ritning av Simon Pinargenti 1573.[9]](/mt/?noimg=&dark=on&url=https%3a%2f%2fsv.wikipedia.org%2fwiki%2fFil%3aValona_Pinargenti_1573.jpg)
![Petro Marko-teatern, döpt efter den albanske författaren Petro Marko.[10]](/mt/?noimg=&dark=on&url=https%3a%2f%2fsv.wikipedia.org%2fwiki%2fFil%3aTeatri_Petro_Marko_Vlore.jpg)
