Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Belarus

Från Wikipedia
(Omdirigerad frånVitryssland)
För andra betydelser, seBelarus (olika betydelser).
Belarus
Republiken Belarus
Рэспубліка Беларусь (belarusiska)
Республика Беларусь (ryska)
FlaggaVapen
Valspråkinget
Nationalsång: Мы, беларусы (Vi, belarusier)
läge
Belarus i grönt.
Huvudstad
(även största stad)
Minsk
Officiellt språkBelarusiska
Ryska
StatsskickRepublik
 - PresidentAleksandr Lukasjenko
 - PremiärministerAljaksandr Turtjyn
SjälvständighetFrånSovjetunionen 
 - Deklarerad27 juli1990 
 - Erkänd24 augusti1991 
Area
 - Totalt207 600 km²[1] (83:e)
 - Vatten (%)2,26 %
Demografi
 - 2018 års uppskattning9 492 000[3] (94:e)
 - 2009a års folkräkning9 503 800[2] 
 - Befolkningstäthet45,7 inv./km² (135:a)
BNP (PPP)2022 års beräkning
 - Totalt201,74 miljarderUSD[4] (73:e)
 - Per capita21 686USD[4] (71:a)
BNP (nominell)2022 års beräkning
 - Totalt59,4 miljarderUSD[4] (89:e)
 - Per capita6 384USD[4] (99:e)
HDI (2021) 0,808[5] (60:e)
Valutabelarusisk rubel (BYN)
TidszonUTC+3
Topografi
 - Högsta punktGora Dzerzjinskaja,346 m ö.h.
 - Största sjöNaratj,79,6 km²
 - Längsta flodDnepr
Nationaldag3 juli
NationalitetsmärkeBY
LandskodBY, BLR, 112
Toppdomän.by,.бел
Landsnummer375
a) Den senaste folkräkningen hölls från den 10 till 24 oktober 2009.

Belarus ([bɛlaˈrʉːs])[6][7][8], tidigareVitryssland, (formelltstatsnamn:Republiken Belarus;belarusiska:Рэспу́бліка Белару́сь/Respublika Bjelarus;ryska:Респу́блика Белару́сь/Respublika Belarus) är ettland iÖsteuropa. Landet är eninlandsstat och gränsar tillLettland,Litauen,Polen,Ryssland ochUkraina. Belarus huvudstad ärMinsk.

Fram till1991, då Belarus frigjorde sig från det sönderfallandeSovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landetVitryska SSR och var en av Sovjetunionensrådsrepubliker.

Belarus är en övervägande flackinlandsstat medmoränterräng i norr och storavåtmarker i söder, där flera har utdikats för att bli odlingsmark. Landet har cirka 11 000 sjöar och flera floder. Knappt 30 procent av landet består avskog ochhedlandskap, och nästan hälften av arealen är jordbruksmark. De viktigaste grödorna ärkorn,råg,potatis,sockerbetor ochlin. En viktig sektor inomjordbruket är kreatursnäringen, medmjölkproduktion ochsvinuppfödning.

Belarus präglades efter självständigheten1991 av strejker och politisk oro. SedanAleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Nya politiska oroligheter utbröt efter valet 2020, som dock slogs ner av Lukasjenko, med resultatet att en del av oppositionen gick i exil och en annan del fängslades. År 2019 rankades Belarus somEuropas minstdemokratiska land enligt den amerikanska organisationenFreedom House,[9] och landet brukar kallas den sista diktaturen i Europa.[10] Åren 2000 till 2007 hade landets ekonomi god tillväxt, till stor del driven av kraftigtsubventionerade olje- och gasleveranser från Ryssland. När den ryska politiken förändrades och olje- och gaspriserna gradvis höjdes, drabbades den belarusiska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit skuldfritt har landet på bara några år dragit på sig en betydande utlandsskuld.

Etymologi

[redigera |redigera wikitext]

Namnet Vitryssland

[redigera |redigera wikitext]

Det svenska namnet Vitryssland finns belagt i de svenska adjektiven vitryss och vitrysk sedan 1600-talet och härrör äldre europeiska namn för regionen som kallar det för Vitryssland eller liknande.[11][12]

Belarus är en sammansmältning av uttrycketBielaja Rus och har använts sedan 1100-talet.Bela (Бела) i namnet har en omtvistad innebörd och har tillskrivits betydelsen "vit", "klar" eller "fri", vilket kan syfta på att Vitryssland aldrig erövrades avMongolväldet. Slutdelenrus sägs syfta påRutenien men härrör troligen egentligen frånruserna, vilket ursprungligen avsåg vikingar i österled och torde vara kognat med finskansRuotsi (”Sverige”) och nordiskans ro/rodd. Namnet har syftat på olika territorier i nuvarande Ukraina och Ryssland och började först användas som ortnamn för de östra delarna av Belarus på 1300-talet, jämförKievrus.[11]

Efter det attKejsardömet Ryssland införlivat alla vitryska territorier frånPolen-Litauen på 1790-talet undvek den ryska statsmakten att använda namnet Belarus, utan kallade istället området för "nordvästra Ryssland" eller använde namnen på guvernementen i området.[13]

Ny benämning Belarus

[redigera |redigera wikitext]

Sedan Belarus blev självständigt i och medSovjetunionens upplösning har namnetVitryssland ifrågasatts i Sverige, eftersom det anses ge en oönskad association till grannlandet Ryssland istället för en kulturell koppling till det medeltidaKievriket (Rus ellerRutenien).[14] Dock använder i princip alla grannländer till Belarus ett namn härlett på samma sätt som Vitryssland. Den 24 november 2019 började svenska Utrikesdepartementet officiellt att använda namnetBelarus istället förVitryssland.[15][16]Språkrådet rekommenderar att man idag använderBelarus, adjektivetbelarusisk och invånarbeteckningenbelarusier.[17] Språkrådet säger också att språket då heterbelarusiska, men attvitryska ändå kan användas i sammanhang där nationsnamnet Belarus används.[17]

I och med attMediespråksgruppen (med representanter frånTT,public service,Svenska Dagbladet,Dagens Nyheter,Aftonbladet,Expressen,Omni, den finlandssvenska mediespråkvården och Språkrådet) 2020 gick över till att rekommendera benämningenBelarus istället förVitryssland började alla massmedier använda det nya namnet. Dessförinnan hade det använts i mycket begränsad omfattning, bland annat av kulturredaktionerna påSveriges Television ochSveriges Radio. Sveriges Radios huvudargument för namnändringen är att den nya benämningen minskar risken för sammanblandning med Ryssland och tydligare uttrycker en politisk självständighet gentemot Ryssland samt inte minst att Regeringen/Utrikesdepartementet ändrat sin benämning 2019 och att det är mera praktiskt, det vill säga mindre rörigt, om de två namnformerna inte används parallellt i det allmänna samtalet.[18][19]

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Fördjupning:Belarus historia
De ljusgula områdena markerar Vitryska SSR:s utsträckning1922. Områdena markerade i orange färg markerar depolska territorierna somSovjetunionen ockuperade efter att de anföll östra Polen1939, den egentliga införlivningen skedde dock inte förrän1945, efterJaltakonferensen och krigsslutet.

Det område som utgör dagens Belarus har under historiens lopp erövrats, styrts och härjats av en rad överhögheter. På 500-talet koloniserades landet avslaviska ochbaltiska folkstammar, och på 800-talet inlemmades det iKievriket. Trehundra år senare erövrades det av invasionsstyrkor från grannlandetLitauen. När Kievrikets makt efterJaroslav I:s död 1054 minskade, uppstod i områdetfurstendömet Polotsk. År 1240 upplöstes Kievriket eftermongolinvasionen, och det som idag är Belarus blev under 1300-talet en del avstorfurstendömet Litauen och sedermeraPolen–Litauen. På 1500-talet, då Litauen förenats medPolen, dominerade det polska inflytandet. År1795 blev Belarus, i samband medPolens tredje delning, en del avkejsardömet Ryssland.

Bildandet av en nationellt medvetande i Belarus förknippas främst med detbelarusiska språket och litteraturen, där startskottet var diktsamlingenDudka białoruska (utgiven 1891 iKraków) avFrancišak Bahuševič. Detta skedde senare än iFinland,Estland ochUkraina; länder som också ingick i det ryska kejsardömet. Litteratur på belarusiska ochukrainska fick under denna tidinte tryckas inom Ryssland, men kunde tryckas iLemberg (dagens Lviv) ochKraków som hörde tillÖsterrike-Ungern. En viktig skillnad mellan de båda länderna är att dagens västra Ukraina (med Lviv) har tillhört Österrike-Ungern, medan dagens västra Belarus (medBrest) tillhörde kejsardömet Ryssland.

Under bådeförsta ochandra världskriget drabbades Belarus av katastrofal förstörelse. Efter denryska revolutionen1917 var både Belarus och Ukraina självständiga en kort period innanbolsjevikerna lyckades gripa makten. För att blidka nationalisterna, gjordes de till egna republiker,Vitryska SSR respektiveUkrainska SSR, som formellt förenades med Ryssland genom att i december 1922 bildaSovjetunionen.

Resultatet av dennazityska invasionen1941 blev bland annat 1,3 miljoner dödade samt utplåning av nästan hela den judiska befolkningen iVitryska SSR då 90% av dessa mördades iförintelsen.[20] Många byggnader låg i ruiner, och huvudstadenMinsk hade jämnats med marken. Efter kriget hölls landet i ett hårt grepp av Sovjetunionen.1986 drabbades landet av ytterligare en allvarlig katastrof genomTjernobylolyckan i Ukraina. Stora delar av jordbruksdistrikten i södra Belarus blevkontaminerade avradioaktivt nedfall och är sedan dess spärrade för jordbruksproduktion.

Efter Sovjetunionens upplösning blev Belarus självständigt1991. SedanAleksandr Lukasjenko blev vald till president1994 har Belarus åter öppnat sig motRyssland, och ländernas ekonomier är väl integrerade. Lukasjenkos tid som president har utvecklats till ett auktoritärt styre, där internationella kritiker även har anklagat Lukasjenko för att använda sig av diktatoriska metoder. De val som har hållits de senaste åren har betecknats som ofria av utländska observatörer; politisk opposition har fått utstå statlig repression och media är statskontrollerad. Anhängare av presidenten menar att Belarus genom Lukasjenkos regim har blivit besparat den större ekonomiska kris, som drabbat andra forna sovjetiska republiker, i samband med upplösningen av Sovjetunionen och den snabba övergången frånplanekonomi tillmarknadsekonomi.

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Karta över Belarus.

Belarus har ingen kust, är relativt platt och består av stora områden medträskmark samt täcks av ett flertal sjöar och floder. De största träskmarkerna finns iPolesien. Det uppskattas finnas uppemot 11 000 sjöar i Belarus,[1] men huvuddelen av dessa täcker en yta på mindre än 0,5 km². I norr finns några större sjöar, såsomNaratj (79,6 km²) ochAsvejskaje. Den största floden ärDnepr; viktigare bifloder till denna ärPrypjat som senare rinner samman med Dnepr i Ukraina,Berezina ochSozj. Andra viktigare floder ärNjemen ochDaugava (belarusiska:Dzvina) i norr samtBug i sydväst.

Landets högsta punkt ärDzerzjinskijberget med en höjd av 346 meter över havet, och dess lägsta punkt är floden Njemen på 90 meter över havet.

Belarus yta är till 74 procent täckt av skog och detta är en av landets viktigaste naturtillgångar.

Våtmark, sjö och skog i Belarus.

Belarus har ett fuktigt kontinentalklimat som liknar det i Litauen och norra Ukraina. Vintrarna är stränga (den genomsnittliga temperaturen i januari är −8 till −2 °C) över hela landet, med omfattande snötäcke, och varar mellan 105 och 145 dagar. Somrarna är svala (medeltemperatur på 15 till 20 °C), med de högsta temperaturerna i juli och augusti. Sommaren och våren är i regel de fuktigaste tiderna på året, även om det inte faller några större mängder nederbörd. Den årliga nederbörden varierar mellan 550 och 700 millimeter.

Ungefär en femtedel av landets territorium, främst i de sydöstliga länenHomel ochMahiljou, påverkades av kärnkraftsolyckan iTjernobyl i norra Ukraina år 1986.[21][22] Stora delar av dessa områden anses fortfarande vara obeboeliga på grund av den skadliga joniserande strålningen.

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]

Författning och styre

[redigera |redigera wikitext]

Belarus är en republik vars president enligt konstitutionen från 1994 har omfattande befogenheter.Aleksandr Lukasjenko har innehaft posten som president sedan 1994. Det högsta politiska organet utgörs av etttvåkammarparlament. Den folkvalda kammaren (Palata Predstavitelei) består av 110 ledamöter, vilka väljs genom direkta val för en fyraårsperiod. Rösträttsåldern är 18 år. I den belarusiska konstitutionen står det att den parlamentariska demokratin skall utgöras av rättvisa, frihet och allmän rösträtt, som innefattar hemliga val för att tillförsäkra väljaren politisk integritet. Andra kammaren måste godkänna premiärministern, och oppositionen kan därmed lämna in en misstroendeförklaring mot densamme. Första kammaren är en rådsförsamling bestående av 64 medlemmar som väljs geografiskt förutom 8 medlemmar som utses av presidenten.[23] Regimen stöds bland annat av organisationenBelaja Rus.

Efter självständigheten 1991 antog man en vit-röd-vit flagga, men har därefter återinfört den gamlaVitryska SSR-flaggan från sovjettiden, om man bortser ifrånhammaren och skäran. Den första flaggan som valdes efter självständigheten är numera oppositionens symbol. Den som bär denna flagga eller rödvita symboler, till exempel pins, riskerar dock numera två veckors fängelse enligt belarusisk lag.

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Belarus administrativa indelning

Belarus är indelat i sex voblast (motsvarande län):

Dessutom har huvudstadenMinsk särskild status och ingår ej i något voblast.

Politik

[redigera |redigera wikitext]

Valet 2004

[redigera |redigera wikitext]

Efter det omdiskuterade valet ioktober 2004 bestod parlamentet till största delen av icke partianslutna medlemmar, 98 ledamöter. Några få platser tillföll partierna kommunistpartiet (8 mandat), jordbrukspartiet (3 mandat) och det liberala demokratiska partiet (1 mandat). Oppositionskoalitionerna varFolkets koalition fem plus ochDemokratiska centerkoalitionen där flera politiska partier finns representerade med skilda politiska inriktningar, bland annat liberaler, socialdemokrater, kommunister och konservativa. Valet i oktober 2004 har av flera organisationer inklusiveOrganisationen för säkerhet och samarbete i Europa förklarats somej fritt.[24]

Valet 2006

[redigera |redigera wikitext]

I valet2006 segrade Aleksandr Lukasjenko med 82,6 procent av rösterna. OSSE-observatörerna har förklarat valet som ogiltigt på grund av att bland annat oppositionen trakasserades och inte fick komma fram i media, samt att folket hotades av repressalier och våld om de skulle demonstrera ("Vi kommer att vrida nacken av dem som om de vore ankungar" – har Lukasjenko sagt i media enligtDagens Nyheter ochAftenposten). Trots detta samlades 10 000 personer i Minsk den19 mars för att demonstrera mot valresultatet. Enligt oppositionen arresterades över 350 personer som följd av protestaktionerna, en del av dessa dömdes för "huliganism". Den24 mars samma år greps ytterligare 400 personer på Oktobertorget i Minsk. Belarus, med nuvarande presidentenAleksandr Lukasjenko, brukar kallas "Europas sista diktatur".[25]

Repressalier mot studenter som demonstrerade mot regimen ledde till att ett stort antal studenter relegerades från universiteten och högskolorna.Polska staten ordnade då stipendier för de drabbade belarusiska studenterna som sedan fick platser för studier vid polska högskolor och universitet. Från höstterminen 2006 deltog flera hundra belarusiska studenter i programmet, som är det största stödprojektet inomEuropeiska unionen för Belarus. Från Belarus sida ses detta som en provokation och ökar ytterligare spänningen mellan länderna, då den polska minoriteten i landet redan tidigare påstått sig ha blivit utsatt för trakasserier.[26]

Valet 2010

[redigera |redigera wikitext]

2010 genomfördes ytterligare ett riggat presidentval i Belarus. Under valkvällen den 19 december demonstrerade cirka 40 000 personer mot valfusket i huvudstaden Minsk.[27] Trots närvaron av internationella observatörer, väntade regimen inte länge innan den brutalt slog till mot demonstranterna.[28] Kravallpolis omringade demonstranterna, många misshandlades svårt och cirka 600 personer fängslades. Bland de misshandlade och fängslade fanns även Lukasjenkos konkurrenter; presidentkandidater från demokratirörelsen.Uladzimir Njakljajeŭ (Uladzimir Njakljajeu, belarusisk namnform) poet och presidentkandidat, stoppades under valdagen utanför sitt kontor av "okända män" (av regimen utsända) och misshandlades till medvetslöshet.[29]

Västerländsk media var snabba med att gå ut och ifrågasätta informationen dagen efter presidentvalet 2010 i Belarus, särskilt gällande vad som skedde under valnatten. Bland annat skrev Aftonbladet att demonstranterna försökte storma regeringsbyggnaden. Svenska ambassaden som bevittnade tragedin under valnatten, samt svenska riksdagsledamöter, somCaroline Szyber[30] och representanter från kampanjen Info Belarus,[31] rapporterade, att det som såg ut att vara demonstranter, som attackerade regeringsbyggnaden, i själva verket sannolikt genomfördes av provokatörer, det vill säga den belarusiska regimens egna utsända. Detta hävdas bland annat också av en av de ledande oppositionstidningarna Nasja Niva ("Vår jord", "vår mark").[32] På så sätt skulle regimen få "legitimitet" för ingripandet mot demonstranterna, samt en förevändning för det övervåld som sedan användes.[33] Det har framkommit foton och film-klipp som bevis på att vandaliseringen startades av en provokatör. Bevisen har publicerats av oberoende medier i Belarus, bland annat på webbsidan för Charter97.[34]

Valet 2020

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Presidentvalet i Belarus 2020 och Svjatlana Tsichanoŭskaja

Ett presidentval hölls den9 augusti2020.[35]Aleksandr Lukasjenko utropade sig som segrare, men då valet omgärdades av förmodatvalfusk[36] och också följdes avomfattande protester i landet har bland annatSverige ochEU meddelat att de inte erkänner valet.[37][38]

Bakgrunden till protesterna var att ett antal politiska motståndare till Lukasjenko uteslöts från att kandidera vid valet. I Europa framhölls framför alltSergej Tichanovskij, politisk youtubare[39], som fängslades för påstådda ekonomiska brott.[40] Han kom därför att ersättas som kandidat vid valet av sin fruSvjatlana Tsichanoŭskaja. Hon ställde upp som partipolitiskt obunden, med ett enda vallöfte: att Belarus skulle få genomföra fria och rättssäkra politiska val.[41]

I samband med valet förde Tsichanouskaja sina barn tillLitauen, till följd av hot som hon hade tagit emot.[41] Hon blev frihetsberövad i sju timmar efter valet[42] och reste efter det - fortfarande hotad - till Litauen för att gå i exil.[43]

Den14 augusti 2020 släppte Tsichanouskaja en video där hon hävdade att hon hade vunnit det belarusiska presidentvalet 2020 med mellan 60% och 70% av rösterna.[44] Tsichanouskaja förkunnade också bildandet av ettKoordinationsråd för ett demokratiskt maktskifte i Belarus.[45]

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE fick inte möjlighet att övervaka valet och har efter valet uttalat sig förstärkt negativt om situationen i landet.[46]

Mänskliga rättigheter

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånengelskspråkiga Wikipedia,Belarus,1 juni 2015.

Mänskliga rättigheter kränks regelbundet i landet, något som dokumenterats i flera internationella rapporter från bland annatEuropeiska unionen.[47] Den belarusiska regeringen har kritiserats för förföljelse av icke-statliga organisationer, oberoende journalister, nationella minoriteter och oppositionspolitiker.[48][49] Godtyckliga arresteringar har gjorts av medborgare av politiska skäl, för att ha kritiserat tjänstemän, eller för att ha deltagit i demonstrationer. Vissa rättegångar har genomförts bakom stängda dörrar utan närvaro av oberoende observatörer. Rättsväsendet är inte oberoende av den politiska makten och domslut har oftast varit förutbestämda.[50]

Vjasna Human Rights Centre listar 11 politiska fångar som år 2013 sitter fängslade i Belarus.[51] Bland dem är människorättsaktivistenAles Bjaljatski, vice ordförande iInternational Federation for Human Rights och chef för Vjasna.[52]

År 2014 meddelade president Lukasjenko att han ämnar införa en ny lag som förbjuderkolchosarbetare (cirka 9 procent av den totala arbetsstyrkan) från att byta arbete och bostadsort utan tillstånd från guvernören. Lagen jämfördes medlivegenskap av Lukasjenko själv.[53][54] Liknande regler infördes för skogsindustrin under 2012.[55]

Västländer har beskrivit Belarus under Lukasjenko som endiktatur och Lukasjenko som "Europas sista diktator"; regeringen Lukasjenko har anklagat samma västmakter för att försöka störta Lukasjenko,[56] och beskriver USA som en "verklig diktatur". Lukasjenko säger att diktatur är omöjligt i hans land, men att han personligen inte accepterar de liberala värden som väst försöker påtvinga landet, och har sagt sig ha en "auktoritär ledarstil".[57]Europarådet har stoppat Belarus medlemskap sedan 1997 för valoegentligheter i den konstitutionella folkomröstningen november 1996 och parlamentets fyllnadsval.[58]USA:s tidigare utrikesministerCondoleezza Rice beskrivit Belarus som en av världens sex "utposter av tyranni",[59] ett utlåtande som av den belarusiska regeringen beskrivs som "rätt långt från verkligheten".[60]

Belarus är det enda europeiska land som fortfarande tillämpardödsstraff. Belarus och USA var de enda av 56 medlemsländer iOrganisationen för säkerhet och samarbete i Europa som utförde avrättningar under 2011.[61]

Internationella relationer

[redigera |redigera wikitext]

Förbindelserna mellanRyssland och Belarus har blivit alltmer spända, inte minst handelspolitiskt. Ryska krav på att betala marknadspriser för gasimporten efter har inte tagits emot väl.[62]

Kriget i Ukraina från 2022

[redigera |redigera wikitext]

InförRysslands invasion av Ukraina 2022 organiserade Ryssland och Belarus stora gemensamma krigsövningar nära den ukrainska gränsen. Efter att övningarna officiellt avslutats kvarstannade ryska trupper i landet, och ryska trupper gick sedan in i Ukraina också utgående från Belarus territorium. Dagarna efter attacken är det oklart i vilken mån Belarus ledning eller militär godkänt eller direkt medverkat i krigshandlingarna.

I februari och mars 2022 beslutadeEuropeiska rådet om omfattande sanktioner mot individer och företag i Belarus och restriktioner mot handeln med landet. Bland annat infördes sanktioner mot 42 högt uppsatta medlemmar av belarusisk militär personal på grund av landets "deltagande i det pågående oprovocerade och oberättigade militära angreppet mot Ukraina".[63]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]
Ekonomi i siffror
BNP per capita 1973–2018
BNP (PPP)[64]254 miljarder US-dollar2023 est.
BNP (PPP) per capita[64]27 700 US-dollar2023 est.
BNP-tillväxt[64]3,89 %2023 est.

Den belarusiska staten äger och kontrollerar 80 procent av landets ekonomi, där det finns 600 statliga bolag. Landets marknadssocialism har lett till ekonomisk isolation och hindrat investeringar från utlandet. Belarus har betydande tillverkning av vapen och maskiner, ett arv från Sovjettiden. Ekonomin är beroende av energi som importeras från Ryssland.[65] Svenska företag som Vattenfall och Tibnor har bedrivit affärer med statliga bolag i Belarus. Ikea har underleverantörer i landet (möbler och textilier).[66]

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]
Olika sektorers andel av BNP19982023 est.[64]
Jord- och skogsbruk, fiske14 %7,3 %
Industri44 %32,5 %
Övrigt42 %47,8 %

Jordbruk

[redigera |redigera wikitext]

Jordbruket står för 15 procent av sysselsättningen.[källa behövs]

Energi och råvaror

[redigera |redigera wikitext]

Belarus har stora förekomster avtorv,bergsalt ochkaliumkarbonat samt en delkolreserver, men för övrigt är råvarutillgångarna obetydliga. Det finns dock mindre mängderpetroleum ochnaturgas,granit,fosfor,dolomitiskkalksten,märgel,krita,sand,grus ochlera.

För att kunna försörja industrin, till exempel denpetrokemiska industrin ochlastbilsproduktionen, är landet hänvisat till energileveranser frånRyssland som man har satt sig i stor skuld till.[källa behövs] Det statliga oljebolaget ärBelneftechim.

Industri

[redigera |redigera wikitext]

Inom industrin är de traditionellt viktigaste sektorerna textil- och träbearbetning. Under 1960-talet växte verkstadsindustrin med tillverkning av traktorer och kylskåp. Till de stora belarusiska bolagen hör Belaruskaja Tschyhunka och det statliga flygbolagetBelavia. Inom den tunga verkstadsindustrin kan märkas rustnings- och fordonsindustrinMAZ, fordonstillverkarenMZKT och traktortillverkarenMTZ (Minski Traktorny Sawod).[källa behövs]

Turism

[redigera |redigera wikitext]
Mirs slott.

Populära turistmål är bland annatMinsk,Brest,Hrodna,Vitsebsk,Mahiljou,Njasvizj,Mirs slott,sjön Naratj,Bialowiezaskogen ochChatyn.

Handel

[redigera |redigera wikitext]

Landets utrikeshandel är i huvudsak inriktad påRyssland,Ukraina,EU-länder ochKina. Fram till 1994 präglades handeln av omfattande regleringar för både import och export. Därefter har lagstiftning och tariffstruktur anpassats för att harmoniera med den ryska modellen. Exporten domineras av maskiner, fordon och kemikalier, medan de mest betydande importvarorna inkluderar olja, gas och metaller.[67]

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Utbildning

[redigera |redigera wikitext]

Utbildningssystemet i Belarus är starkt centraliserat och följer en struktur med fyra år i lågstadiet, fem år i mellanstadiet och två till fyra år i gymnasiet. Rätten till utbildning är inskriven i konstitutionen, och utbildning är gratis och obligatorisk för barn från sex till 17 års ålder.

Systemet har kvar många drag frånsovjettiden och liknar det ryska utbildningssystemet. Politisk opposition kan leda till sanktioner som uppsägning av lärare eller avstängning av studenter. Privata utbildningsinstitutioner existerar men är strikt reglerade och spelar en obetydlig roll i systemet. Efter Sovjetunionens upplösning har Belarus upplevt en betydande befolkningsminskning, vilket har lett till färre elever och studenter samt stängning av utbildningsinstitutioner på alla nivåer. Undervisning sker på både belarusiska och ryska. Sedan september 2022 är undervisning på minoritetsspråk förbjuden, vilket särskilt påverkar polska, ukrainska och litauiska minoriteter. Skolåret börjar den 1 september, och landet avsätter 4,7 procent av sin BNP till utbildning (2021).[68]

Förskolan är frivillig och uppdelad i två faser: småbarnsfasen för barn upp till tre år och storbarnsfasen för barn från tre till sex år. När barnen är fem år gamla deltar de i ett obligatoriskt förberedelseprogram inför skolan. Cirka 90 procent av alla barn mellan ett och fem år går i förskola (2022). Grundskolan börjar vanligtvis vid sex års ålder, men skolstarten kan skjutas upp ett år. Eleverna har undervisning sex dagar i veckan; fem dagar med akademiska ämnen och en dag med idrott, hälsofrämjande aktiviteter och yrkespraktik. Militärisk-patriotisk utbildning ingår också. Ett främmande språk är obligatoriskt, oftastengelska (86,5 procent), följt avtyska (10,6 procent, 2020/2021). Nästan alla elever slutför grundskolan och får ett examensbevis.[68]

Efter grundskolan kan eleverna välja mellan yrkesutbildning eller allmän gymnasieutbildning. Yrkesutbildningen varar mellan två till fyra år och kan inkludera allmänna ämnen för att ge högskolebehörighet. Cirka 40 procent av eleverna väljer yrkesutbildning. Gymnasieskolor erbjuder ofta humanistisk eller språklig inriktning och har ofta ett elitistiskt rykte med antagning baserad på prov. Lyceer erbjuder specialiserad gymnasieutbildning, ofta i samarbete med universitet. För att få högskolebehörighet efter 11 års skolgång måste eleverna klara nationella prov i belarusiska eller ryska samt ett valfritt ämne. Dessutom krävs nationella tester för ansökan till högre utbildning. År 2020 slutförde 91,7 procent av eleverna gymnasieutbildningen.[68]

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Belarus demografi
Belarus demografi
Demografisk utveckling i Belarus 1960–2010, i tusental.
Folkmängd9 109 280 ()[69]
Befolkningstäthet46/km² (januari 2018)[3]
BefolkningsförändringNaturlig befolkningstillväxt: +0,01 procent (2018)[70]*
Förväntad levnadslängd73,82683år ()[71]
Summerad fruktsamhet1,62 ()[72]
Läskunnighet100procent ()[73]
Etnicitet
Majoritetsbefolkningbelarusier, 84 % (2009)
Etniska minoriteterryssar (8%)
polacker (3%)
ukrainare (2%)
judar (0,1%)
övriga (3%) (2009)[74]
Språk
Officiella språkbelarusiska[75] ochryska[76]

Större städer

[redigera |redigera wikitext]

Språk

[redigera |redigera wikitext]

De officiella språken i Belarus är belarusiska och ryska, men det finns även minoriteter som talar polska, ukrainska och litauiska. En majoritet av befolkningen, omkring 72 procent, har ryska som sitt förstaspråk. Endast 11,9 procent har belarusiska, det andra officiella språket, som sitt modersmål.[77]

Religion

[redigera |redigera wikitext]

I Belarus tillhör majoriteten av befolkningen, cirka 60 procent, den rysk-ortodoxa kyrkan. Därutöver är ungefär 14 procent romerska katoliker, och det finns även en mindre andel som tillhör de östkyrkliga katolska traditionerna.[källa behövs]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Kultur i Belarus

Konstarter

[redigera |redigera wikitext]

Musik

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Musik i Belarus
Uladzimir Muljavin.

AdelsmannenAnton Radziwiłł (1775–1833; ägare avNjasvizj slott), tonsatte GoethesFaust (uruppförande 1820). KompositörenStanisław Moniuszko föddes och verkade i Minsk. Den sovjetiske tonsättaren Michail Krosjner (1900–1942) var verksam både i Kiev och Minsk. Till efterkrigstiden hörAnatol Bogatyrou (1913–2003).

Inom populärmusik och folklore är gruppenPesnjary (grundad 1969 av gitarristenUladzimir Muljavin) den mest kända. Några andra ärVerasy (1971–),Siabry (1974–),Stary Olsa (1999–). RockgruppenBi-2 (1988–1991, 1999–) var belarusisk, men återförenades 1999 i Ryssland. Ett annat rockband ärLjapis Trubetskoj (1990–).

Åren 2004–2019 deltog Belarus iEurovision Song Contest. I maj 2021 beslutade dockEuropeiska radio- och TV-unionen (EBU) sig för att utesluta Belarus från tävlingen. Bakgrunden var att EBU sedan det omstriddapresidentvalet i Belarus 2020 iakttagit att mediafriheten i Belarus kränkts vid upprepade tillfällen. Det statliga mediebolagetBelaruskaja Tele-Radio Campanija (BTRC) har uppmanats att respektera EBU:s grundvärderingar omyttrandefrihet, journalistiskt oberoende ochtransparens. EBU framhöll också att BTRC sänt intervjuer som genomförts under tvång eller hot, och att kanalen därför inte ansågs lämpad att delta i EBU-samarbetet.[78][79]

Bildkonst

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Belarusiska konstnärer

Belarus konst och skulptur har påverkats av en rik blandning av traditioner och influenser från både öst och väst. På 1100-talet präglades väggmålningar ochilluminerade manuskript avbysantinsk konst och folkart, där lokala motiv och människor ofta avbildades. Underrenässansen förde katolicismen västerländska influenser, vilket märks iFrancysk Skorinas trägravyrer och böcker. På 1500-talet blevikonmåleriet starkt påverkat av europeisk konst.

På 1600- och 1700-talen blev porträttmåleri populärt, med ökat fokus på anatomisk korrekthet och användning av ljus och skugga enligt västerländska ideal. KonstnärenFranciszek Smuglewicz arbetade i en tidig nyklassicistisk stil och målade historiska verk. Under 1800-talet kombinerades nyklassicism med romantik och sentimentalism.Jan Chrucki blev känd för sina stilleben, medan andra konstnärer somJan Damel ochJanuary Suchodolski målade historiska scener, ochApalinary Harauski fick berömmelse för sina landskap.

Vitebsk blev under början av 1900-talet en central plats föravantgardistisk konst.Marc Chagall, född i Vitebsk, etablerade en konstskola där ävenKasimir Malevitj ochEl Lissitzky undervisade. Skolan influerades av Malevitjssuprematism tills den senare anpassades till mer moderata socialistiska ideal. Under sovjettiden domineradesocialrealism, även om modernistiska och experimentella verk skapades i hemlighet och visades först på 1980-talet.

Inom skulptur framträdde de första stenrelieferna i en kombination av bysantinsk och romansk stil. Under renässansen utvecklades gravreliefer och träsniderier. På 1600-talet skapades unika barockskulpturer och ikonostaser i trä. Västerländska influenser nådde Belarus på 1700-talet via konstnärer som arbetade i katolska kyrkor. På 1800-talet utvecklades skulpturer i nyklassicistisk stil, följt av verk i romantisk och symbolistisk anda.

Under sovjettiden präglades skulptur avpropagandakonst, såsom monument överKarl Marx och den revolutionära soldaten. Samtidigt utfördes folkloristiskt inspirerade träsniderier av konstnärer somAbram Brazer. Skulptörer somZair Azgur bidrog med porträtt och reliefer till officiella byggnader i Minsk, vilket speglar den sovjetiska estetiken.[80]

Litteratur

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Belarusisk litteratur

Belarusiska språket var länge motarbetat, det är först åren 1903–1921 som räknas som det "belarusiska återuppvaknandet". Men redan 1517–1519 hadeFrancysk Skaryna översatt Bibeln frånfornkyrkoslaviska till kanslirutenska ellerfornöstslaviska. Bibeln trycktes iPrag ochVilnius. Skaryna levde istorfurstendömet Litauen och räknas både som litauer och belarusier. Samtidigt somSovjetunionen tillät språket och litteraturen att utvecklas friare än underkejsardömet, förtrycktes religion och åsikter, och arvet från Skaryna tonades ned. Som den moderna belarusiska litteraturens grundare räknasJanka Kupała (1882–1942) ochJakub Kołas (1882–1956). Stor betydelse fick tidskriftenNasja niva (1906–1915, återupprättad 1991).

Film

[redigera |redigera wikitext]

Belarus filmhistoria började på 1920-talet när landet var känt somVitryska socialistiska sovjetrepubliken. År 1924 grundades den statliga filmorganisationenBelgoskino, som inledningsvis producerade journal- och populärvetenskapliga filmer. År 1928 etablerades filmstudionSovjetiska Vitryssland iLeningrad, vilken flyttades tillMinsk 1939. Den första filmen,Skogens historia regisserades avYuri Tarich 1926 och skildrade det vitryska folkets kamp mot utländska inkräktare.

Underandra världskriget avbröts filmproduktionen, men återupptogs 1946 då studion antog namnetBelarusfilm. Efter kriget fokuserade produktionen främst på dokumentär- och journalfilmer, med betydande verk somKonstantin Zaslonov (1949),Den tredje raketen (1963) ochGenom kyrkogården (1965), vilka behandlade folkets hjältemod under kriget.

På 1960-talet producerades även historiska filmer somRöda blad ochJag, Francisk Skorina (1970), samt barn- och ungdomsfilmer somAnnas väg (1968) ochVi med Vulkan (1969). Under 1970-talet tillkom nya regissörer som bidrog med fräscha perspektiv, vilket resulterade i kreativa verk somAlla kungens män (1971) ochKung Stahs vilda jakt (1979), den senare ansedd som den första sovjetiska mystiska thrillern.

Belarusfilm blev också känd för sina barnfilmer, inklusive musikaler baserade på sagor somBuratinos äventyr ochOm rödluvan. Studion har genom åren spelat en central roll i utvecklingen av den vitryska filmindustrin och fortsätter att vara en viktig aktör inom landets filmproduktion.

Traditioner

[redigera |redigera wikitext]

Matkultur

[redigera |redigera wikitext]
Fördjupning:Belarusiska köket

Det belarusiska köket kännetecknas av en rik matkultur som delar många likheter med grannländerna Ryssland, Ukraina, Polen, Lettland och Litauen. Grundläggande ingredienser inkluderarpotatis,svamp,kål ochbär, medanfläskkött är det mest förekommande köttet. Kryddor används sparsamt i matlagningen. På grund av de korta somrarna är veteodling utmanande, vilket görråg till en vanligare gröda. En populär rätt ärdraniki, en belarusisk variant avraggmunk gjord på riven potatis. Kötträtter serveras ofta tillsammans med potatis och grönsaker som morötter och vitkål, vilka ofta tillagas i speciella stenkärl. Mjölkprodukter är också en viktig del av många grönsaks- och mjölrätter. Bland drycker ärkvass, en traditionell jäst dryck, mycket vanlig.

Kultursymboler

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Belarus flagga
Belarus vit-röd-vita flagga 1918 och 1991–1995.

Efter självständigheten antog man en vit-röd-vit flagga, för att senare återgå till en variant av den gamla sovjetiska flaggan förVitryska SSR, där dock hammaren och skäran var borttagna samt mönsterfärgen ändrad. Den vit-röd-vita flaggan (belarusiska: бел-чырвона-белы сцяг) används fortfarande av oppositionella och nationalister som en symbol för ett "fritt och självständigt Belarus".

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 2019104 av 180
Reportrar utan gränserWorld Press Freedom Index 2019153 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 201877 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 201850 av 189

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Källor

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]”Belarus” (på engelska). The World Factbook.Central Intelligence Agency. 12 januari 2017. Arkiverad frånoriginalet den 15 oktober 2015.https://web.archive.org/web/20151015203520/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bo.html. Läst 3 maj 2017. 
  2. ^”Main Demographic and Social Characteristics of Population of the Republic of Belarus / Population size” (på engelska). Population census 2009. National Statistical Committee of the Republic of Belarus. Arkiverad frånoriginalet den 1 maj 2017.https://web.archive.org/web/20170501102745/http://www.belstat.gov.by/en/perepis-naseleniya/perepis-naseleniya-2009-goda/main-demographic-and-social-characteristics-of-population-of-the-republic-of-belarus/population-size/. Läst 3 maj 2017. 
  3. ^ [ab]”Size and natural increase of population” (på engelska). National Statistical Committee of the Republic of Belarus. Arkiverad frånoriginalet den 3 juli 2018.https://web.archive.org/web/20180703163705/http://www.belstat.gov.by/en/ofitsialnaya-statistika/social-sector/demografiya_2/osnovnye-pokazateli-za-period-s-__-po-____gody_3/size-and-natural-increase-of-population_2/. Läst 4 april 2018. 
  4. ^ [abcd]”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  5. ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  6. ^”Därför börjar DN skriva Belarus”. Dagens Nyheter. 24 november 2015.http://www.dn.se/nyheter/varlden/darfor-borjar-dn-skriva-belarus/. Läst 14 maj 2017. 
  7. ^Regeringen och Regeringskansliet (7 januari 2015). ”Belarus”. Regeringskansliet.https://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/sveriges-forbindelser-med-omvarlden/europa-och-centralasien/Belarus/. Läst 3 maj 2025. 
  8. ^”Belarus”. Nationalencyklopedin.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/belarus. Läst 3 mars 2022. 
  9. ^”Global Freedom Status” (på engelska).Freedom House.https://freedomhouse.org/explore-the-map?type=fiw&year=2020. Läst 17 augusti 2020. 
  10. ^”Belarus – Demokrati och rättigheter”. www.ui.se.https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/belarus/demokrati-och-rattigheter/. Läst 17 september 2024. 
  11. ^ [ab]”Vitryssland eller Belarus?”. Institutet för språk och folkminnen (ISOF). isof.se.https://www.isof.se/svenska-spraket/artiklar/vitryssland-eller-belarus. Läst 3 maj 2025. 
  12. ^Svenska Akademiens Ordbok (2017)Vitrysk
  13. ^Slitski och Zaprudnik (2007), ss. 30–31.
  14. ^Sveriges Riksdag, Maria Nilsson, Användandet av namnet Belarus
  15. ^DN debatt, "UD byter i dag benämning från Vitryssland till Belarus"
  16. ^”Vitryssland eller Belarus”. Språktidningen. Karlsson, Ola.https://spraktidningen.se/artiklar/2020/04/vitryssland-eller-belarus. Läst 15 augusti 2020. 
  17. ^ [ab]Språkrådet,Frågelådan; Vitryssland eller Belarus, isof.se, läst 2020-08-14
  18. ^”Språkbrevet 2020:2”. app2.editnews.com.https://app2.editnews.com/page/read.ashx?issueid=457940. Läst 10 september 2021. 
  19. ^”Vitryssland eller Belarus?”. Språktidningen. 16 april 2020.https://spraktidningen.se/2020/04/vitryssland-eller-belarus/. Läst 10 september 2021. 
  20. ^”Belarus”. European Jewish Congress.https://eurojewcong.org/communities/belarus/. Läst 7 november 2022. 
  21. ^”Mogilev region” (på engelska). Belarus.by.http://www.belarus.by/en/about-belarus/geography/mogilev-region. Läst 24 januari 2016. 
  22. ^”Radiation Hotspots Resulting From the Chernobyl Nuclear Power Plant Accident” (på engelska). Handbook of International Economic Statistics'.http://www.lib.utexas.edu/maps/commonwealth/chornobyl_radiation96.jpg. Läst 24 januari 2016. 
  23. ^”National Assembly of the Republic of Belarus”. Belarus government.. Arkiverad frånoriginalet den 15 mars 2009.https://web.archive.org/web/20090315095257/http://www.sovrep.gov.by/index_eng.php/.466....1.0.0.html. 
  24. ^”Valet i Vitryssland underkänns av OSSE”. Sveriges radio.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=489123. Läst 24 januari 2016. 
  25. ^”Så går valet till i Europas sista diktatur”. Svenska dagbladet.http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/sa-gar-valet-till-i-europas-sista-diktatur_7522134.svd. Läst 24 januari 2016. 
  26. ^Silitski och Zaprudnik (2007), ss. 234-5.
  27. ^”У каждого диктатора — свой рейхстаг” (på ryska). Хартия'97.http://charter97.org/ru/news/2010/12/22/34851/. Läst 24 januari 2016. 
  28. ^”Omringade av specialpolis”. Infobelarus. Arkiverad frånoriginalet den 21 februari 2016.https://web.archive.org/web/20160221050622/http://www.infobelarus.nu/2010/12/omringade-av-specialpolis/. Läst 24 januari 2016. 
  29. ^”Flera rivaler till Lukasjenko gripna”. svt.se.http://www.svt.se/nyheter/utrikes/flera-rivaler-till-lukasjenko-gripna. Läst 24 januari 2016. 
  30. ^”Reflektioner om ett orättfärdigt val”. Infobelarus. Arkiverad frånoriginalet den 21 februari 2016.https://web.archive.org/web/20160221050712/http://www.infobelarus.nu/2011/01/reflektioner-om-ett-orattfardigt-val/. Läst 24 januari 2016. 
  31. ^”Infobelarus”. Arkiverad frånoriginalet den 12 januari 2016.https://web.archive.org/web/20160112153436/http://www.infobelarus.nu/. Läst 24 januari 2016. 
  32. ^”Як правакатары б’юць шыбы ў Доме ўрада — відэа і фота” (på ryska). Наша Ніва.http://nn.by/?c=ar&i=47815. Läst 24 januari 2016. 
  33. ^”Жорсткая "зачыстка" на плошчы Незалежнасьці” (på ryska). Arkiverad frånoriginalet den 5 mars 2016.https://web.archive.org/web/20160305024028/http://www.svaboda.org/video/13545.html. Läst 24 januari 2016. 
  34. ^”Who was breaking glasses in Government House?” (på engelska). Хартыя’97.http://www.charter97.org/en/news/2010/12/28/34906/. Läst 24 januari 2016. 
  35. ^”Belarus to hold its presidential election on Aug. 9” (på engelska). Associated Press. 8 maj 2020.https://apnews.com/article/ad0505d1d1280ca3e3190190be855b41. Läst 31 januari 2023. 
  36. ^”Lukashenka vs. democracy: Where is Belarus heading?” (på engelska). Atlantic Council. 10 augusti 2020.https://www.atlanticcouncil.org/blogs/ukrainealert/lukashenko-vs-democracy-where-is-belarus-heading/. Läst 14 september 2020. 
  37. ^”Sveriges regering ser med stort allvar på utvecklingen i Belarus”. Utrikesdepartementet. 19 augusti 2020.https://www.regeringen.se/artiklar/2020/08/sveriges-regering-ser-med-stort-allvar-pa-utvecklingen-i-belarus/. Läst 28 april 2021. 
  38. ^”Belarus: EU imposes sanctions as Lukashenko orders police to clear the streets” (på engelska). Sky News. 19 augusti 2020.https://news.sky.com/story/eu-threatens-belarus-sanctions-as-it-rejects-election-result-12052472. Läst 14 september 2020. 
  39. ^”Detained Belarusian blogger set to be Lukashenka’s rival in 2020 election”]. Belsat TV. 7 maj 2020.https://belsat.eu/en/news/detained-belarusian-blogger-set-to-be-lukashenka-s-rival-in-2020-election/. Läst 28 april 2021. 
  40. ^drbyos (29 juni 2020). ”Lukashenko "gave a signal" to open cases against competitors” (på engelska). World Today News. Arkiverad frånoriginalet den 13 september 2020.https://web.archive.org/web/20200913031751/https://www.world-today-news.com/lukashenko-gave-a-signal-to-open-cases-against-competitors/. Läst 22 juli 2020. 
  41. ^ [ab]”Hon utmanar ”Europas sista diktator” – tvingas gömma barnen”. Expressen.https://www.expressen.se/nyheter/hon-utmanar-diktatorn-tvingas-gomma-barnen-/. Läst 13 augusti 2020. 
  42. ^”Challenger left Belarus 'for sake of her children'” (på brittisk engelska). BBC News. 12 augusti 2020.https://www.bbc.com/news/world-europe-53733330. Läst 14 augusti 2020. 
  43. ^”New clashes as opposition leader flees Belarus citing children's safety” (på engelska). Reuters. 12 augusti 2020.https://www.reuters.com/article/us-belarus-election-idUSKCN2570SG. Läst 13 augusti 2020. 
  44. ^”Sviatlana Tsikhanouskaya calls for end to violence in Belarus as election fallout continues” (på engelska). Sky News.https://news.sky.com/video/end-violence-on-streets-of-belarus-says-opposition-leader-12049164. Läst 14 augusti 2020. 
  45. ^”Belarus regime 'threatened to kidnap my baby son', activist Olga Karatch claims” (på engelska). Sky News.https://news.sky.com/story/belarus-regime-threatened-to-kidnap-my-baby-son-activist-olga-karatch-claims-12048020. Läst 14 augusti 2020. 
  46. ^”ODIHR gravely concerned at situation in Belarus following presidential election” (på engelska). The OCSE Office for Democratic Institutions and Human Rights. 10 augusti 2020.https://www.osce.org/odihr/belarus/459664. Läst 28 april 2021. 
  47. ^Silitski och Zaprudnik (2007), s. 153.
  48. ^”Essential Background – Belarus”. Human Rights Watch. 2005. Arkiverad frånoriginalet den 15 januari 2005.https://web.archive.org/web/20050115051738/http://hrw.org/english/docs/2005/01/13/belaru9878.htm. Läst 26 mars 2006. 
  49. ^”Human rights by country – Belarus”. Amnesty International Report 2007.Amnesty International. 2007. Arkiverad frånoriginalet den 12 december 2007.https://web.archive.org/web/20071212011715/http://www.amnesty.org/en/region/europe-and-central-asia/eurasia/belarus. Läst 22 december 2007. 
  50. ^”The United Nations Human Rights Council 2007 Report of the Special Rapporteur on the Situation of Human Rights in Belarus”. Arkiverad frånoriginalet den 22 juli 2011.https://web.archive.org/web/20110722152828/http://russianlaw.org/Lukashenka/UN-Rapporteur-reports.pdf.  (GE.07-10197 (E) 190107)
  51. ^”List of political prisoners | The Human Rights Center "Viasna"”. Spring96.org.http://spring96.org/en/news/49539. Läst 26 mars 2013. 
  52. ^”WHY IS ALES BIALIATSKI IN JAIL?” (på engelska). freeales.fidh.net. Arkiverad frånoriginalet den 4 mars 2016.https://web.archive.org/web/20160304063541/http://freeales.fidh.net/why-is-ales-bialiatski-in-jail/. Läst 24 januari 2016. 
  53. ^”Lukashenka promises "serfdom" in villages”. Charter '97. 22 november 2014.http://charter97.org/en/news/2014/5/28/100271/. 
  54. ^”Pańszczyzna u Łukaszenki. Prezydent Białorusi chce zakazać kołchoźnikom odchodzić z pracy” (på Polish). Gazeta Wyborcza. 22 november 2014.http://wyborcza.pl/1,75477,16075099,Panszczyzna_u_Lukaszenki__Prezydent_Bialorusi_chce.html. 
  55. ^”In chase of upgrade: serfdom for woodworkers?”.Belsat. 22 november 2012. Arkiverad frånoriginalet den 26 juli 2014.https://web.archive.org/web/20140726234207/http://belsat.eu/en/wiadomosci/a%2C11316%2Cin-chase-of-upgrade-serfdom-for-woodworkers.html. 
  56. ^Mulvey, Stephen (10 september 2001). ”Profile: Europe's last dictator?”. BBC News. British Broadcasting Corporation.http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/116265.stm. Läst 21 december 2007. 
  57. ^”Profile: Alexander Lukashenko”. BBC News. 20 mars 2006. Arkiverad frånoriginalet den 27 april 2006.https://web.archive.org/web/20060427193138/http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/3882843.stm. Läst 26 mars 2006. 
  58. ^”Belarus suspended from the Council of Europe”. Press Service of the Council of Europe. 17 januari 1997. Arkiverad frånoriginalet den 26 april 2006.https://web.archive.org/web/20060426062531/http://press.coe.int/cp/97/11a%2897%29.htm. Läst 26 mars 2006. 
  59. ^”Opening Statement by Dr. Condoleezza Rice, Senate Foreign Relations Committee” (PDF). 18 januari 2005. Arkiverad frånoriginalet den 25 mars 2006.https://web.archive.org/web/20060325002023/http://foreign.senate.gov/testimony/2005/RiceTestimony050118.pdf. Läst 26 mars 2006. 
  60. ^”At-a-glance: 'Outposts of tyranny'”. BBC News. 19 januari 2005.http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/4187361.stm. Läst 26 mars 2006. 
  61. ^Death sentences and executions in 2011 Amnesty International March 2012
  62. ^Anna Smolchenko (15 december 2006). ”Putin, Lukashenko Head for Gas Talks”. The Moscow Times: s. 5.http://www.themoscowtimes.com/stories/2006/12/15/041.html. 
  63. ^”Belarus roll i Rysslands militära aggression mot Ukraina: rådet inför sanktioner mot ytterligare 22 personer och skärper handelsrestriktionerna”. www.consilium.europa.eu.https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2022/03/02/belarus-role-in-the-russian-military-aggression-of-ukraine-council-imposes-sanctions-on-additional-22-individuals-and-further-restrictions-on-trade/. Läst 4 mars 2022. 
  64. ^ [abcd]”Belarus” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2025-01-15.https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/belarus/. Läst 18 januari 2025. 
  65. ^”Vitryssland”. Globalis. Arkiverad frånoriginalet den 4 mars 2016.https://web.archive.org/web/20160304200000/http://www.globalis.se/Laender/Vitryssland. Läst 24 januari 2016. 
  66. ^”Kamrat Lukasjenko”. FOKUS.http://www.fokus.se/2014/05/kamrat-lukasjenko/. Läst 24 januari 2016. 
  67. ^”Belarus - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/belarus. Läst 18 januari 2025. 
  68. ^ [abc]Bätcke, Claudia (2024-11-26). ”Skole og utdanning i Belarus” (på norska). Store norske leksikon.https://snl.no/Skole_og_utdanning_i_Belarus. Läst 18 januari 2025. 
  69. ^Численность населения на 1 января 2025 г. и среднегодовая численность населения за 2024 год по Республике Беларусь в разрезе областей, районов, городов, поселков городского типа,National Statistical Committee of the Republic of Belarus, 28 mars 2025,läs online.[källa från Wikidata]
  70. ^Live Belarus population (2018). Current population of Belarus Countrymeters
  71. ^Unesco-institutet för statistik,läs online.[källa från Wikidata]
  72. ^Unesco-institutet för statistik,läs online.[källa från Wikidata]
  73. ^Världsbanken,läs online, läst: 3 september 2019.[källa från Wikidata]
  74. ^”Main Demographic and Social Characteristics of Population of the Republic of Belarus” (på engelska). archive.is. Arkiverad frånoriginalet den 29 november 2012.https://archive.is/20121129071305/belstat.gov.by/homep/en/census/2009/pc_results.php. Läst 24 januari 2016. 
  75. ^”17”,[[:src:en:Constitution of the Republic of Belarus|Belarus' forfatning]].[källa från Wikidata]
  76. ^”17”.[källa från Wikidata]
  77. ^”Tres de cada cuatro bielorrusos emplean en su vida cotidiana el ruso (Tre av fyra vitryssar använder ryska i vardagen)” (på spanska). Arkiverad frånoriginalet den 7 september 2015.https://web.archive.org/web/20150907234104/http://www.informador.com.mx/cultura/2009/139096/6/tres-de-cada-cuatro-bielorrusos-emplean-en-su-vida-cotidiana-el-ruso.htm. Läst 25 oktober 2009. ”According to results announced today from an investigation by The Center for Information and Analysis of the Presidency of Belarus ... [f]or 72% of the population, Russian in the primary language used in everyday life ... According to the study, only 11.9% of inhabitants primarily speaks Belarusian, while the rest uses a mix of Russian and Belarusian. 29.4%... speaks, reads, and writes in Belorusian, while 52.5% only speaks and reads it ... [O]ne in ten does not understand Belorusian [at all]. (quote translated)” 
  78. ^”Belarus: EBU membership suspended” (på brittisk engelska). Eurovisionworld. 28 maj 2021.https://eurovisionworld.com/esc/belarus-ebu-membership-suspended. Läst 25 februari 2022. 
  79. ^”EBU Executive Board agrees to suspension of Belarus Member BTRC”.EBU. 28 maj 2021.https://www.ebu.ch/news/2021/05/ebu-executive-board-agrees-to-suspension-of-belarus-member-btrc. Läst 1 februari 2022. 
  80. ^Blom, Hege (2024-11-26). ”Kunst i Belarus” (på norska). Store norske leksikon.https://snl.no/Kunst_i_Belarus. Läst 18 januari 2025. 

Tryckta källor

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Europa
Självständiga stater
Särskilda områden
v  r
Oberoende staters samvälde (OSS)
v  r
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
OSSE:s logotyp
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Belarus&oldid=58572059
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp