Vitkindad pingvin[2] (Eudyptes schlegeli) är enfågel i familjenpingviner inom ordningenpingvinfåglar.[3] Den beskrevs först av den tyske zoologen och etnografenOtto Finsch 1876 och fick sitt vetenskapliga artnamn till åminnelse av den tyske ornitologenHermann Schlegel.
Somadult blir vitkindad pingvin ungefär 70 centimeter lång och väger 5,5 kilogram. Ovansidan är svart, undersidan vit. Liksom övriga pingviner i släktet har den karakteristiska gula, orange, och svarta plymer som sticker ut från pannan och bakåt. Den skiljs från macaronipingvin på att den har ett vitt ansikte till skillnad från den senares svarta.
Fågeln häckar påMacquarieön som ligger ungefär halvvägs mellanAustralien ochAntarktis samt på mindre öar i samma område.[3] Mindre antal av liknande fåglar har dock uppträtt på andra subantarktiska öar somSydgeorgien ochKerguelen, vilket kan tyda på att den även häckar på andra platser.[1]
BådemitokondrielltDNA och cellkärne-DNA indikerar att arten skildes från sin närmsta släkting,macaronipingvinen (Eudyptes chrysolophus), för ungefär 1,5 miljoner år sedan.[4] Dessa båda närbesläktade arter är morfologiskt mycket lika, och har ofta behandlats som en och samma art. Vissa auktoriteter gör det fortfarande.[5]
Vitkindad pingvin häckar i mycket stora kolonier på platt underlag med sand, småsten eller klippor. Under häckningstid livnär den sig påkrill, fisk och bläckfisk. Dess levnadssätt utanför häckningstid är okänt.[1]
Arten jagades kraftigt under 1800-talet men har återhämtat sig. I mitten på 1980-talet uppskattades 850 000 par häcka på Macquarie, med ett mindre antal på de små närliggande öarna Bishop och Clerk. 2016 bedömdes den totala populationen bestå av drygt 750 000 par. Internationella naturvårdsunionenIUCN kategoriserar arten somlivskraftig, även om beståndsutvecklingen är oklar.[1]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den tyske ornitologenHermann Schlegel (1804-1884).[6] På svenska har arten i litteratur även kallatsvithakad pingvin.[7]
^ [ab]Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^Jobling, J. A. (2016).Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.