Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Visborgs slott

Koordinater:57°38′7.5″N18°17′10″Ö / 57.635417°N 18.28611°Ö /57.635417; 18.28611
Från Wikipedia
För örlogsfartyget Visborg, seHMS Visborg (A265). För den grevliga titeln, seBernadotte af Wisborg.
Visborgs slott
Slott/herresäte
Bild från 1679 i Suecia antiqua et hodierna
LandSverige
LandskapGotland
LänGotland
KommunGotland
SockenVisby
Koordinater57°38′7.5″N18°17′10″Ö / 57.635417°N 18.28611°Ö /57.635417; 18.28611
Kulturmärkning
Fast fornlämning
 - FMIS beteckn Visby 65:1
Information frånFMIS.
Modell av Visborg, på dess ursprungliga plats i Visby.
Visborgs slott efter att danskarna sprängt slottet i samband med att de lämnade över det i svenska händer. Teckning av J. Tideman från 5 oktober 1679.

Visborgs slott var enslotts- ochborganläggning som uppfördes påmedeltiden i södra delen avVisbyGotland. Numera återstår endast vaga lämningar efter en ruin.

Borgens tillblivelse

[redigera |redigera wikitext]

Året 1394 beslagtog anhängarna av Albrekt av Mecklenburg två torn i Visby ringmurs sydvästra hörn för att därifrån kunna kontrollera Visby och stadens hamnbassäng som nu alltmer börjat tagas i bruk.[1]Tyska Ordens fogde Johan Tethvitz använde under den tid som Orden innehade staden 1398–1408 samma torn och uppförde dessutom en ny byggnad, men dess egentliga anläggning räknas från 1411, sedanErik av Pommern 1408 köpt tillbaka ön från Orden.[2] Enligtvisbyfranciskanernas diariumScriptores rerum svecicarum medii aevi var det kung Erik själv som den första augusti 1411 lade första grundstenen.[3] Byggandet fortsatte under den tid den skånske riddaren Thrugot Hass/Trued Hase varhövitsman på Gotland.

Sjörövarfäste

[redigera |redigera wikitext]

Efter att kung Erik förlorat kungatiteln 1437 blev borgen hans residens varifrån han inledde sin sjörövarverksamhet påÖstersjön. Anläggningen var tillräckligt befäst för att klara en långvarig belägring avKarl Knutssons trupper, vilket också skedde 1448.[4] Erik hade kommit överens med Karl Knutsson att överlämna Visborgs slott vid påsken 1449 i utbyte motBorgholms slott och Öland på livstid. KungKristian I agerade dock snabbt och erbjöd Erik tre danska slottslän och 10 000gulden i årligt underhåll. När den danska flottan dök upp kunde Erik överlämna borgen till den av Kristian utnämnde slottsherrenOlof Axelsson (Tott).[5] Han var borgherre 1449–1464 och lät bygga ut anläggningen. Olof Axelsson efterträddes av sinabröderFilip ochIvar.[5]

Visborgs slott syns till vänster. Votivbild, den så kallade "Kutatavlan" från 1618 iFårö kyrka.

År 1487 överlämnade Ivar Axelsson borgen tillkung Hans som tillsatte den skånske riddarenJens Holgersen Ulfstand somhövitsman,[6] följt avLaurens Schinkel 1509 ochSøren Norby 1517. Norby höll kvar borgen fram till 1525 då den överlämnades tillkung Fredrik. UnderKristian II:s tid moderniserades slottet 1539–1544, vilket skedde under ledning av Wladislaw Wobisser frånPommern.

Visborgs förfall

[redigera |redigera wikitext]

Efterfreden i Brömsebro 1645 fick Visborg svensk besättning medÅke Hansson Ulfsparre som borgherre.[7] Då var borgen förfallen eftersom danskarna vid avfärden förstört mycket av dess inredning. Vid detsvensk-danska kriget 1676 anfölls Visby av en dansk flotta under befäl avNiels Juel och efter att staden öppnat sina portar den 1 maj började den danska styrkan beskjuta borgen. Den svenske kommendantenMikael Schoultz kapitulerade efter några timmar.[8] De danska slottsherrarna, Christian Bilefeldt (1676–1678) och Marin Barthold (1678–1679) började att grundligt rusta upp borgen. Under första halvåret 1679 stod det klart att Danmark skulle tvingas avstå Gotland till Sverige och det är troligt att ordern om att riva borgen kom från Köpenhamn. Från juli till september revs och sprängdes borgen bit för bit.[8]

Borgen var byggd som en oregelbunden fyrkant och upptar ungefär det kvarter som nu begränsas av södra muren, Visborgsgatan, Kommendantbacken, Piparhålstrappan och hamnområdet. Längs borgens södra mur reste sig de fyra tornen Segeltornet (över hamnen), Smale Henrik, Kikut och Mynttornet. I nordöstra hörnet stod Kungstornet med huvudingången och i nordöstra hörnet tornet Slukupp. I centrum stod tornet Blacken som tillsammans med Klocktornet och Slottskyrkan skilde den yttre borggården från den inre. Överst ikärntornet Blacken låg borgherrens salar där denne rimligtvis måste ha haft en milsvid utsikt över havet. Den västra sidan upptogs av Frustugan och ett par andra byggnader. Utanför den södra muren låg ettutanverk med palissaderingar, av vilka spår återstår i de så kalladePalissaderna.

Efter att Gotland övertagits av Sverige lät generalguvernörJohan Cedercrantz anlägga ett parkalkugnar vid ruinerna och största delen av ruinen omvandlades tillbränd kalk som användes för uppförandet avStockholms slott, samt några offentliga byggnader iKarlskrona. De grova murpartier som nu återstår i sydvästra hörnet är rester av Frustugan och södra borgmuren. I övrigt fick området förfalla och det användes som betesmark för stadsbornas kreatur. I mitten av 1700-talet började kvarteren kring nuvarande Visborgsgatan att bebyggas.

Bernadotte af Wisborg

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Grevar af Wisborg, Bernadotte af Wisborg

Greve av Wisborg är enluxemburgiskadelstitel, som tilldelats fyra svenska prinsar efter att de förlorat sinarvsrätt till Sveriges tron, sin ställning somkunglig höghet och sin svenska prinstitel, till följd av att de gift sig med personer utan kunglig börd eller gift sig utan kungens godkännande. Grevarna av Wisborg och deras ättlingar har därefter skrivit sitt efternamn som Bernadotte eller Bernadotte af Wisborg. Titeln är ärftlig.

Kopplingen till Visborg uppstod då hertigen av Gotland,prins Oscar, 1888 gifte sig medEbba Munck af Fulkila. Fyra år senare lät prins Oscars morbror,storhertigAdolf av Luxemburg, adla Oscar och Ebba somcomte et comtesse de Wisborg efter Visborgs slott. Efter regeringsbeslut återgavs titeln på svenska som greve och grevinna af Wisborg.

År 1951 adlades även de tidigare prinsarnaSigvard,Carl Johan ochLennart Bernadotte som grevar av Wisborg.

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Visby – en vandring genom sekler, sid. 47, Bengt G. Söderberg. Cop. Gotlandskonst A-B Visby
  2. ^Det medeltida Gotland, Anders Andrén, 2011, sid. 124.
  3. ^Öhrman, Roger (2017). Gotlands historia. Klintehamn: Gotlandica förlag. sid. 186 
  4. ^Öhrman, Roger (2017). Gotlands historia. Klintehamn: Gotlandica förlag. sid. 188 
  5. ^ [ab]Öhrman, Roger (2017). Gotlands historia. Klintehamn: Gotlandica förlag. sid. 189 
  6. ^Öhrman, Roger (2017). Gotlands historia. Klintehamn: Gotlandica förlag. sid. 190 
  7. ^”Från Gottland den 24. Octob.”. Ordinari Post Tijdender: s. 2. 5 november 1645. 
  8. ^ [ab]Öhrman, Roger (2017). Gotlands historia. Klintehamn: Gotlandica förlag. sid. 230 

Källor

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]


v  r
Visbysruiner
Kyrkoruiner
Klosterruiner
Övrigt
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Visborgs_slott&oldid=55201817
Kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp