Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Viracocha

Från Wikipedia
Viracocha.

Viracocha är den storaskaparguden i för-Inka- ochInkafolketsmytologi iAnderna iSydamerika. Hans fullständiga namn och några stavningsalternativ är Wiracocha,[1] Apu Qun Tiqsi Wiraqutra och Con-Tici (stavas också Kon-Tiki, vilket är källan till namnet för den norske äventyrarenThor Heyerdahlsflotte). Viracocha var en av de viktigaste gudarna i Inkapantheonen och betraktas som alltings skapare, eller det ämne från vilket allt skapats och är intimt associerad med havet.[2] Viracocha skapade universum, solen, månen och stjärnorna, tiden (genom att beordra solen att röra sig över himlen)[3] och själva civilisationen. Viracocha dyrkades som solgud och stormgud. Han avbildades med solen som krona, med blixtar i händerna och tårar som faller från hans ögon likt regn.

Viracocha förknippas med fruktbarhet och de livgivande krafterna i naturen, exempelvis regnet. Tillsammans medMama Cocha fick han sonenInti.

I berättelserna beskrivs hur Viracocha steg upp urTiticacasjön efter den översvämning som utraderade det första människosläktet. Efter att ha rest runt bland Inkafolket och predikat en tid försvann han norrut för att aldrig återvända.

Viracocha är också slutledet av namnet på andra gudar, till exempelTiki Viracocha, och mer allmänt ett begrepp som betyderden högste guden.

Etymologi

[redigera |redigera wikitext]
Apu Qun Tiqsi Wiraqucha.

Tiqsi Huiracocha kan ha flera betydelser. Påquechua betydertiqsi grund eller bas,wira betyder fet ochqucha betyder sjö, hav eller reservoar.[4] Viracochas många epitet är bland andraden store,den allvetande ochden mäktige. En del hävdar attWiraqucha kan betyda"Havets fett (eller skum)".[2][5]

Men språkliga, historiska och arkeologiska bevis tyder på att namnet kan vara en inlåning frånaymaransWila Quta (wila "blod",quta "sjö") på grund av de offer avkameldjur som utfördes vid Titicacasjön av de andinska kulturerna före inkatiden som talade Aymara.[6]

Dyrkan av Viracocha

[redigera |redigera wikitext]

Viracocha dyrkades av de andinska kulturerna som föregick inka innan han införlivades i inkatrons pantheon. Enligt inkatron gav Viracocha en huvudbonad och stridsyxa till den första inkan,Manco Capac, och lovade honom att inkafolket skulle erövra allt i sin väg. Namnet Viracocha antogs även av härskaren som kalladesViracocha Inka (död 1438 CE, Common Era,vår tideräkning) och det är möjligtvis då som guden formellt upptogs i inkornas pantheon. Viracocha tillbads i inkornas huvudstadCusco och hade tempel och statyer tillägnade sig i Caha och Urcos. Vid viktiga ceremoniella tillfällen förekommänniskooffer (inklusive barn) och ganska ofta offradesLamadjur. Då andra gudar var viktigare för det vanliga folkets dagliga liv så dyrkades Viracocha främst av adeln, och då ofta under politiska kriser.[7]

Viracocha i konsten

[redigera |redigera wikitext]

I konst avbildas Viracocha ofta som en gammal skäggig man som bär en lång kappa och stöder sig på en stav. Den gråtande statyn vid ruinerna avTiwanaku, nära Titicacasjön, vilken är platsen där allting skapades enligt inkatron, är förmodligen en av de äldsta kända avbildningarna av Viracocha. Där kan han ses skulpterad i toppen av en massiv portal med blixtar i händerna och med en krona av solstrålar medan hans tårar representerar regnet.[7]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^E., Elorrieta Salazar, Fernando ([2005?]). Cusco and the sacred valley of the Incas. Tankar E.I.R.L.ISBN 9786034509115.OCLC879623657.https://www.worldcat.org/oclc/879623657. Läst 11 mars 2019 
  2. ^ [ab] Andean cosmologies through time : persistence and emergence. Indiana University Press. 1992.ISBN 0253318157.OCLC24065164.https://www.worldcat.org/oclc/24065164. Läst 11 mars 2019 
  3. ^ Tiwanaku : papers from the 2005 Mayer Center Symposium at the Denver Art Museum. Denver Art Museum. [©2009].ISBN 0806199725.OCLC298513342.https://www.worldcat.org/oclc/298513342. Läst 11 mars 2019 
  4. ^Pérez Silva, Jorge Iván (2017). ”La adquisición de oposiciones en bilingües castellano–quechua y quechua–castellano”. Lexis 41 (1): sid. 149–177.doi:10.18800/lexis.201701.005.ISSN0254-9239.http://dx.doi.org/10.18800/lexis.201701.005. Läst 11 mars 2019. 
  5. ^ Popular art and social change in the retablos of Nicario Jiménez Quispe. Edwin Mellen Press. 2004.ISBN 0773462171.OCLC56956343.https://www.worldcat.org/oclc/56956343. Läst 11 mars 2019 
  6. ^Rodolfo., Cerron-Palomino, (2012). Las lenguas de los incas.. Peter Lang, Internationaler Verlag der Wissenschaften.ISBN 9783653024852.OCLC829460900.http://worldcat.org/oclc/829460900. Läst 11 mars 2019 
  7. ^ [ab]”Viracocha”. Ancient History Encyclopedia.https://www.ancient.eu/Viracocha/. Läst 11 mars 2019. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Viracocha&oldid=54653567
Kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp