Vidskepelse ellerövertro med mera är en tankevilla om verklighetens beskaffenhet som inte baserar sig påkunskap ellerförnuft. Den kan ses som ensofistikerad form avskrock eller en osofistikerad form avesoterism. Tre synonyma och delvis överlappande uttryck påsvenska bäddar inte för en heltäckandedefinition. I begreppet vidskepelse kan även inbegripas misstro motvetenskapligrationalitet ochvetenskaplig metod. Dessa förhållanden uppvisar stor regional variation och generella trender är inte givna. Begreppet undviks numera enligtNationalencyklopedin i vetenskapligadiskurser eftersom det kan anses som nedsättande.
Vidskepelse har ofta ställts emot den i en viss kultur rådande religiösa uppfattningen, så att uppfattningar, vanor ellerriter som inte har grund i den etablerade religionen i ett samhälle, alternativt som har grund i den etablerade religionen men som av omgivningen anses som "överdrivna", har kommit att klassas som vidskepelse. Att få etiketten vidskeplig betraktas därför ibland som nedsättande.Ovidius ochTitus Livius använde begreppetsuperstitio (jämförengelskanssuperstition) för att beteckna en överdriven tro på eller rädsla förmagi, medanCicero använde samma begrepp som benämning på föräldrar som ägnade sig åt överdrivnaritualer för sina nyfödda barn att försäkra sig om att dessa skulle överleva och därmed kunna begrava föräldrarna. Ävengrekerna underantiken ansåg att överdriven rädsla förgudar var något negativt, och de använde den nedsättande benämningendesidaimonia för att beteckna detta. Medeltidens lärda betecknade varje tro eller lära som stod i strid medkristendomen som vidskepelse. Idag är det vanligare att betrakta övertygelser som står i strid medvetenskap som vidskepelse. Många[vem?]ateister ochagnostiker anser att varje religion baseras på vidskepelse i någon form.
Företeelser som idag betraktas som uttryck för vidskepelse har uråldriga anor. Ett systematiserat uttryck tog den sig iastrologi och annanspådomskonst.
Traditionell vidskepelse representeras i första hand avsvartkonst,schamanism och kvarlevande riter eller föreställningar frånreligioner som tidigare varit dominerande. Ofta förlorar sådana kvarlevande riter den ursprungliga innebörd de en gång haft i samband med detta.[förtydliga] Gamla riter kan också ta över den nya religionens symbolspråk, som till exempel närkors började användas för att driva bort onda makter istället för tidigare symboler i samband med att Europa blev kristet. Vidskepelse förlorar utrymme i takt med att ett vetenskapligt synsätt etableras som förklaringsmodell[1].
Som en för många människor eftersträvansvärd motpol till den ofullkomliga "vetenskapen" ställs allt oftare "andlighet", som i dagens samhälle inte bara kopplas till religiösa föreställningar.
Det är inte heller troligt att till exempeljapanen i gemen skulle uppfatta omdömet vidskepelse,meishin (迷信) omkami som nedsättande. Även där finnsnyandliga sekter som skulle opponera sig, till exempelTenrikyo. Där liksom i många andra kulturer är åsikten varken helt grundlös eller falsk.[förtydliga]
Folklore ochfolktro innehåller ofta element avskrock, som är föreställningar om att vissa vardagliga händelser kan haövernaturlig effekt. Uttrycket används ofta nedsättande. Många skrockfulla idéer går ut på att vissa beteenden eller möten skulle påverkavädret, getur eller otur och då särskilt inomsjöfart,jakt,fiske ochjordbruk. Inom det vardagliga livet har särskilda tillvägagångssätt rönt en stor betydelse, liksom att vara uppmärksam och spåratydor[förtydliga] i sin omgivning, såsomtalmagi.[3]
Ett flertal rörelser och organisationer uppger att de försöker motarbeta vidskepelse, även om de ofta definierar vidskepelse på olika sätt, vilket gör att deras konkreta mål delvis inte stämmer överens. Exempelvis strävar den svenskasekulärhumanistiska organisationenHumanisterna och internationellaInternational Humanist and Ethical Union (IHEU) för att främja enrationelllivssyn fri från all form av vidskepelse. Samtidigt arbetar ävenRomersk-katolska kyrkan mot vidskepelse, som man tar avstånd från i sinkatekes. Katolska kyrkan definierar vidskepelse annorlunda än Humanisterna, ochMartin Luther tog också avstånd från vidskepelse, med vilket han till stor del avsågpåvedömet. Att olika organisationer eller företrädare för olika organisationer eller samfund vid ett ytligt betraktande säger sig samtliga söka motverka vidskepelse innebär alltså inte att de alls definierar det de motverkar på samma sätt.
2002 bildades i Sverige föreningenVetenskap & Allmänhet (VA) med de stora folkbildningsorganisationerna[vilka?] som kärna. Den har sitt kansli hosKungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Ordförande är förra vice statsministernLena Hjelm-Wallén. VA tog snabbt initiativet att kartlägga allmänhetens syn på vetenskap och forskning. Angående graden av vidskeplighet visade det sig att 26 procent av ungdomarna bedömerparapsykologi som i högsta grad vetenskapligt (4 eller 5 på en skala 1-5). 28 procent avger samma omdöme om astrologi, vilket även 23 procent avMiljöpartiets väljare ansåg.
