Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Videsläktet

Från Wikipedia
Uppslagsorden ”Viden” och ”Pilar” leder hit. För orten i Tjeckien, seVídeň. För andra betydelser för Pilar, sePilar (olika betydelser).
Videsläktet
VitpilSalix alba 'Vitellina-Tristis'
Morton Arboretum acc. 58-95*1
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningMalpigiaordningen
Malpighiales
FamiljVideväxter
Salicaceae
SläkteVidesläktet
Salix
Vetenskapligt namn
§Salix
AuktorL.
Arter i urval
Vide

Videsläktet ellerpilsläktet (Salix)[1][2] är ettsläkte ifamiljenvideväxter,[1] och växer somträd,buskar,sly ellerörtlika dvärgbuskar. Träden i släktet kallas normalt pilträd, medan de mer buskliknande arterna oftast kallas vide. Annars brukar pilar kallas de arter som har blomning och lövsprickning samtidigt, medan arter som blommar på bar kvist kallas vide.[3]Släktet har över 400arter. Videns gråaktiga bark är slät eller skrovlig och med en ved som ofta har åsar under barken. Dess vinterknoppar har ett knoppfjäll och bladen är strödda, enkla och naggade eller fint sågad. Viden ärtvåbyggare med blommor samlade i axlika hängen.

Fossil av videarter har påträffatstertiära skikt i Europa, Asien och i arktiska områden, och dessa äldre arter står ofta nära nu levande tropiska videarter med många ståndare. I äldrekvartära avlagringar börjar moderna nordligare varianter av vide dyka upp. I Italien har man funnit spår avsälg och i Europas pre- och postglaciala torvlager av flera idag alpina och arktiska arter somdvärgvide,nätvide ochpolarvide.[3]

Utbredning

[redigera |redigera wikitext]

Viden förekommer huvudsakligen itempererade områdenNorra halvklotet. 2009 fanns, enligtJordbruksverket [4] 36 videarter iSverige, de flesta i norr. De mest välkända arterna i Sverige ärsälg (S. caprea),gråvide (S. cinerea) ochknäckepil (S. fragilis).[källa behövs][förtydliga]

Viden är svåra att artbestämma när hybrider förekommer. Flera odlade arter har naturaliserats, exempelvisvitpil (S. alba),rödvide (S. purpurea) ochkorgvide (S. viminalis).

Lokalt har plantering avpilevallar varit vanligt förekommande, främst iSkåne där träden utgör ett kännetecken för landskapet. I Skåne finns bandpil,Salix amygdalina (bygdemål:grönpil [5]) och bandvide,Salix lanceolata.

Hybrider

[redigera |redigera wikitext]

Det är vanligt medhybrider inom släktet. Dessa är oftafertila och kan vålla svårigheter vid artbestämning. Ibland förekommer hybrider med både tre och fyra arter inblandade. Ungskott och sterila exemplar kan många gånger vara omöjliga att identifiera med säkerhet.

Användning

[redigera |redigera wikitext]

Barken av särskiltjolster,knäckepil,vitpil ochsälg har haft stor betydelse vid lädergarvning. För träarbeten har särskilt knäckepil och vitpil utnyttjas. Basten hos olika arter har använts för flätverk av olika slag, bland annat för tillverkning av mattor. För korgflätning har särskiltkorgvide, vitpil, knäckepil,mandelpil,rödvide ochdaggvide brukats. Många tidigblommande arter, då särskilt videarter, har stor betydelse sombifoder.[3]

Mandelpil, rödvide och korgvide planteras ofta längs stränder som skoning för att binda strandkanten.[3]

Honblommans fröfjun är så yvigt att man kan göraljusvekar därav. Detta är anledning till det dialektala namnetvekarepil.[6]

Medicin

[redigera |redigera wikitext]

Pilblad användes redan på500-talet f.Kr. mot smärtor ochfeber.Felix Hoffmann, en tyskkemist upptäckte också denna egenskap på 1890-talet.Medicinen som utvecklades senare är nu känd under namnenaspirin,magnecyl elleracetylsalicylsyra (salix betyder "pil" på latin).[7]

Idag används främstSalix purpurea vid framställning av pilträdsextrakt för dess höga halt avsalicin och ingår i olika naturmedel. Användning avser främst medel motgikt, led- och muskelinflammationer och värk, samthuvudvärk. Använd växtdel är stammens och grenarnas bark.[8]

Dottertaxa till videsläktet, i alfabetisk ordning [1]

[redigera |redigera wikitext]

Bilder

[redigera |redigera wikitext]

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [abc]Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (5 februari 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK.http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17266442. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^Sveriges lantbruksuniversitet 2012–.Salix L. nom. cons. - Videsläktet frånSvensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 4 augusti 2015
  3. ^ [abcd]Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 651-653 
  4. ^”Sälgen behövs” ( PDF). Jordbruksverket. Arkiverad frånoriginalet den 25 mars 2015.https://web.archive.org/web/20150325021338/http://www2.sjv.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo09_3.pdf. Läst 24 juni 2012. 
  5. ^Ernst Rietz:Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867,faksimilutgåva Malmö 1962], sida 215[1]
  6. ^Ernst Rietz:Svenskt dialektlexikon,sida 806,[2],Gleerups,Lund 1862 ... 1867,faksimilutgåva Malmö 1962
  7. ^Flytlie, Knut T. (på svenska: 1999). Vitaminrevolutionen. sid. 184.ISBN 91-46-17295-5 
  8. ^Raimo Heino, Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Videsläktet&oldid=55756037
Kategori:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp