Vicekung (vicekonung) betecknar vanligen enmonarks omedelbare ställföreträdare i ettbiland. Så brukades detta namn (eng.viceroy) i dagligt tal ombrittiska kronans högtbetrodde representant iIndien och påIrland, trots att de officiella titlarna var "Governor general of India" och "Lord-lieutenant-general and general governor of Ireland". Före 1800-talet använde sig ävenSpanien av en rad olika vicekungsbefattningar, såväl iAmerika, som i de spanska länderna iEuropa utanförKastilien.
Av samma slag var också det vicekungadöme, som i juli1814 frånnorsk sida föreslogs för Norge underunionen medSverige. Namnet togs upp i de svenska förslagen till norskgrundlov, men i en annan mening, som även blev fastslagen i den norska grundlagen. "Vicekongen" blev nämligen inte någon permanent institution, utan tillsattes efterkungens behag ochNorges vicekung lade alltid ned sitt uppdrag, då kungen själv kom till Norge.
Hans makt inskränktes till ordförande i detstatsrådet, med två röster vid lika röstetal. Självständig rätt ägde han endast till att vid speciella tillfällen utse extra statsrådsledamöter.Ämbetet var således liktriksståthållarens men till vicekung kunde endastkronprinsen och dennes äldste son utses. Som kunglig prins förde han hovstat och kunde inte kallas införstortinget och inte heller ställas inför riksrätt. Dessutom var det föreskrivet, att han måste bo i Norge och inte fick lämna landet längre än 3 månader.
Den sista bestämmelsen gjorde att platsen endast var besatt fem gånger, nämligen en kort tid 1816 (kronprinsKarl Johan), fyra månader 1824 och ett par månader 1833 (kronprinsOscar (I)), maj 1856–juni 1857 (kronprinsKarl (XV)) och slutligen en vecka i mars 1884 (kronprinsGustaf).
Med tiden började den norska uppfattningen av ämbetet förändras. I början, och fortfarande av 1844 års kommitté, ansågs det vara till fördel för Norge. Senare ansågs det vara ett provinsmärke på Norge. När det även visade sig sakna praktisk betydelse och dessutom befarades vara avsett att blanda in en kommande kung i partistriden, togs det helt bort i 1867 års kommittéförslag och avskaffades30 juni1891 genom beslut i Norges statsråd.
Titeln vicekung användes ofta i västvärlden för att beteckna generalguvernören (zongdu 總督) iQingdynastins Kina, som i allmänhet hade ansvar för två provinser och lydde direkt under kejsaren.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånNordisk familjebok,Vicekonung, 1904–1926.
Wikimedia Commons har media som rörvicekung.