FysikernAlbert Einstein, en av vår tids mest berömda vetenskapsmän.
Envetenskapsman är en expert inom åtminstone ettvetenskapligt område och som använder vetenskapliga metoder för att bedrivaforskning. Ordet är belagt i svenskan sedan åtminstone 1811, och begreppet ”vetenskap” i denna betydelse sedan tidigt 1700-tal[1]. Tidigare har vetenskapsmän kallats ”naturfilosofer”.
Ordetvetenskapsman förekommer oavsett kön, och ordets icke-könsneutrala karaktär kan anses vara en historisk artefakt (jämför med ordenombudsman,gärningsman,brandman ochsjuksköterska). Vissa anser attforskare är ett mer könsneutralt ord, och är i de flesta kontexter synonymt, men kan även avseprivatforskare. Andra föreslagna alternativ ärvetenskapare ochvetenskapsperson; dessa är dock inte allmänt vedertagna.
Till forskare räknasteoretiker som i huvudsak utvecklar nya modeller för att förklara existerande data, och experimentalister vilka testar modeller genom att göra mätningar. En annan uppdelning kan göras mellan forskare som ägnar sig åt experimentella vetenskaper eller observerande vetenskaper, som till exempel asastronomi,meteorologi ochseismologi. I realiteten existerar dock ingen klar uppdelning utan en vetenskapsman kan vara både teoretiker, experimentalist, samt använda observationsdata.
Descartes uppfann analytisk geometri, formulerade teorin förmekanik och musklernas kontraktion. Visuell perception (synförmåga) intresserade läkaren och fysikernThomas Young ochHermann von Helmholtz, som studeraroptik ochljud.Isaac Newton utökade Descartes' matematik genom att utveckla nya matematiska metoder och formulerade den klassiska mekaniken och undersökte ljuset i optiska fenomen. Andra exempel på berömda vetenskapsmän ärJoseph Fourier som skapade en ny gren i matematiken (Fourieranalys). Många matematiskt begåvade vetenskapsmän har även varit musiker, till exempelGalileo Galilei.
Matematiken är en hörnsten i de flesta naturvetenskaper. En god matematiker startar med en teori och använder symbolisk matematik eller datorberäkningar för att antingen bekräfta teorin eller förkasta den. Många av de störstafysikerna har även varit kreativa matematiker[källa behövs].
Det finns ingen tydlig gräns mellan vetenskap och ingenjörskonst, förutom att ingenjörer ofta har praktiska målsättningar medan forskare i allmänhet ofta vill förklara grundläggande fenomen. Men båda yrkeskategorier går från ett problem mot en lösning. Vissa vetenskapliga områden domineras av ingenjörer, exempelvismekanik,elektronik,kemiteknik och flygtekniska områden och många andra.
