 | Den här artikeln eller avsnittetanses behöva ett mertidlöst perspektiv.(2020-02) Hjälp gärna Wikipedia med attåtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken pådiskussionssidan. |
| Versalisering |
|---|
 Versalt och gement a i två olikatypsnitt. |
Medversalisering avses bruket avversaler (storabokstäver) i text som i övrigt skrivs medgemener (små bokstäver). Regler och konventioner skiljer sig åt mellan olika språk och har förändrats över tid. Påtyska skrivs till exempel allasubstantiv med inledande versal, medan man isvenskan främst versaliseraregennamn.
Organisationsnamn och varumärken är ofta registrerade med avvikande versalisering, exempelvis enbart med versaler ellerkamelnotation ("KamelNotation"), i marknadsföringssyfte. I vissa språk, exempelvis svenskan, är det vanligt i icke marknadsförande texter att normalisera skrivsättet så att det följer språkliga normer. Syftet är att öka läsbarheten och vara neutral genom att undvika att vissa namn lyfts fram.
Historiskt har användning av versaler i svenska och andra språk ofta varierat. Man använde bland annat i 1600-talets tyska och svenska så kallad textuell markering via inledande versal,[1] vilket kan jämföras medkursivering, understrykning,fettning eller andra sätt att markera ett visst ord eller textavsnitt.
Det vanliga bruket att använda snirkligaanfanger och dito versaler ska ha lett till att bland annat franskan och engelskan efter 1700-talet i stort sett slutade använda versaler i allmän text. I tyskan var versalisering av substantiv vanligt förekommande sedanmedeltiden. Att tyskan valde att fortsätta versalisera substantiv, medanromanska språk inte gjorde det, berodde till stor del på att tyskan vanligen skrevs medfrakturstil och romanska språk iantikvastil. I den senare skriftformen skiljer sig versaler och gemener tydligare åt.[1]
Efter 1600-talet försvann också bruket av versaliserade substantiv ur svensk skrift. Detta var också del av en distansering från tyskan och den fram till 1700-talets mitt stora kulturella påverkan från Tyskland. Dessutom markerade man då också en distans mot danskan, som fortfarande in i 1900-talet skrev substantiv med initial versal.[1]
I svenskan används versaler i början av en mening. Undantag är om meningen börjar med ettegennamn eller enförkortning som inleds med gemen bokstav, till exempelaf Chapman ellerpH-värde. I sådant fall rekommenderas skribenten att formulera om meningen.
Efter kolon används stor bokstav om det efterföljande är en självständig mening, eller flera meningar.
Kolon följs av liten bokstav i följande fall: vid uppräkningar, vid kortare exemplifiering eller förklaring, för osjälvständiga meningar.
I början av egennamn, både personliga och opersonliga, används stor bokstav. Detta gäller även sammansättningar med egennamn, till exempelGuillou-romaner, dock inte sådana som slutat vara tillfälliga sammansättningar, till exempelfalukorv.Internet förekommer med både inledande versal och gemen. Ursprungligen skrevs det med inledande versal eftersom det uppfattades som ett namn på ett datornät i mängden, men med tiden har det blivit allmänt och allt fler förespråkar inledande gemen, exempelvis SAOL[2] och Institutet för språk och folkminnen.[3] Ord som har avletts ur egennamn har ingen stor bokstav:marxism,amerikansk. Egennamn som består av mer än ett ord skrivs normalt med endast första ordet, och andra egennamn som ingår i det, versaliserade.
I vissa kategorier av egennamn finns ett antal namnbärare som är så vanliga och välkända att det är överflödigt att markera dem med versal. Så är fallet med bland annat ett fåtal astronomiska objekt och myndigheter. När det gäller t.ex. statens affärsdrivande verk har bruket varit vacklande. Somliga verk har fastställt att deras namn (inuti en mening) skall skrivas med versal begynnelsebokstav, andra verk har bestämt gemen begynnelsebokstav för samma situation.
En del egennamn skrivs av hävd med avvikande versalisering: "Svenska Akademien". I vissa fall gör också viljan till tydlighet att man versaliserar mer än ett ord, speciellt om första ordet också är ett egennamn. Namn som börjar med "Kungliga" brukar även få andra ordet versaliserat: "Kungliga Tekniska högskolan".
Uttrycksförkortningar somd.v.s. ochm.a.o. stavas som vanliga ord – alltså normalt med gemener, men med inledande versaler i början av en mening. (Huruvida det i de visade exemplen och analoga fall skall vara punkter, och om det ska vara blanksteg eller inte mellan bokstäverna är kontroversiellt. Ibland inkonsekvent till och med inom en och samma regelsamling.)
Det finns inga heltäckande och allmänt vedertagna regler för versalisering av förkortningar, men följande riktlinjer finns med vissa undantag:
Yrkestitlar och befattningar skrivs alltid med gemena bokstäver, även om yrkestiteln har ursprung i engelskan, såsomkey account manager ochcontroller.
Branscher skrivs alltid med gemena bokstäver, även om branschens namn har ursprung i engelskan, såsomlife science ochprivate banking.
Genrer och stilar skrivs alltid med gemena bokstäver, även om genrens namn har ursprung i engelskan, såsomhiphop ochnew wave.
Idanskan följde man fram till1948 samma principer som ityskan (se nedan). Numera skriver man på ett sätt som mer liknar dagens svenska.[1]
Följande ord och ordgrupper skrivs med inledande versal:[11]
Det finns två sätt att skriva rubriker och titlar i engelskan:title case ochsentence case.
Ititle case används stor begynnelsebokstav för första och sista ordet samt för alla ord som ingår i rubriken utomartiklar (a,an,the),samordnande konjunktioner (and,but,for,nor,or,so,yet)prepositioner med färre än fem bokstäver,infinitivmärkeetto ochas om det följs av ett substantiv. I ord som satts samman med bindestreck är huvudregeln att båda har stor begynnelsebokstav (Twenty‑One). Undantag är för det första att led som inte är första ledet i sammansättningen skrivs med liten begynnelsebokstav om det är ett småord som skrivs med liten bokstav när det uppträder självständigt (Step‑by‑Step), för det andra att sammansättningar där första ledet är ett prefix som inte är ett självständigt ord har liten begynnelsebokstav på andra sammansättningsledet (Anti-inflammatory), och för det tredje att sammansättningar där första ledet består av endast en bokstav har liten begynnelsebokstav på andra ledet (T‑shirt). Formatettitle case är standard iamerikansk engelska[12] och är mycket väl spritt i titlar på filmer och litterära verk.[11]
Prepositioner som är en del av vanligt förekommande predikatsuttryck (medbetonad preposition) såsomGo On,Come On ochShow Up versaliseras dock.
Sentence case är vanligt i engelska utanför Nordamerika. Det innebär att rubriken eller titeln skrivs som en vanlig mening, det vill säga inledningsordet versalt och resten som i en vanlig mening, till exempel:As I lay dying.
Bruket är olika i brittisk engelska och amerikansk engelska. Exempel: "voltage standing wave ratio" blir v.s.w.r. i England men VSWR i USA.
En yrkestitel skrivs versalgement om den står direkt före eller efter namnet på den som innehar titeln, exempelvisour Sales Director, John Smith ellerJohn Smith, Sales Director. I alla andra fall skrivs yrkestiteln med gemena bokstäver, till exempelThe company will recruit a new sales director this year.
Versalisering ifransk skrift följer i hög grad samma grundregler som i svenskan. Dock finns skillnader inte minst i början av en fras/titel/rubrik. Om en rubrik eller titel inleds med bestämd artikel, bör nästa ord versaliseras.
I många egennamn som består av ordsammansättningar versaliseras endast detefterställda huvudordet.[13] Således skrivs det franska ordet förjultomtepère Noël och en gata iParissom rue de Provence.
Ityskan versaliserassubstantiv.[1] Däremot versaliseras inte andra ord, så länge de inte är egennamn.
SI-enheter skrivs gement när de skrivs ut, till exempelmeter,newton ochfarad med undantagetgrad Celsius där grad eller grader skrivs gement men det efterföljande Celsius med inledande versal. Förkortningarna inleds med versal för enheter som namngetts efter personer – newton blir N, farad (av Faraday) blir F och grad Celsius blir °C. Övriga enheter förkortas med liten bokstav, exempelvis meter blir m och sekund blir s. Ett undantag ärliter som inom bland annat sjukvård förkortas L för att undvika förväxling med siffran 1.
Prefixförkortningar som innebär någonting som är mindre än eller högst tusen gånger större än den definierade enheten skrivs ut med gemener (k förkilo, c förcenti, μ förmikro med flera) (tidigare användes dock D fördeka). Förkortningar som innebär någonting som är större än tusen gånger den definierade enheten förkortas med versal (M förmega, G förgiga, T förtera, med flera).