Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Vattenbuffel

Från Wikipedia
Vattenbuffel
Status i världen:Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPartåiga hovdjur
Artiodactyla
FamiljSlidhornsdjur
Bovidae
UnderfamiljOxdjur
Bovinae
SläkteBubalus
ArtVattenbuffel
B. arnee
Vetenskapligt namn
§Bubalus arnee
Auktor(Kerr,1792)
Utbredning
Större populationer i grön och gul, mindre populationer ochintroducerade djur i röd
Synonymer
vetenskapliga
  • Bos bubalis
  • Bos arnee
  • Buffelus bubalis
  • Bubalus bubalis
trivialnamn
  • Indisk buffel
Domesticerad vattenbuffel i Thailand.
Domesticerad vattenbuffel iThailand.
Hitta fler artiklar om djur med

Vattenbuffel ellerasiatisk buffel[2] (Bubalus arnee) är ettslidhornsdjur som tillhör underfamiljenoxdjur. Vattenbuffelndomesticerades för cirka 4000 år sedan och är sällsynt i det vilda. Den används som dragdjur och hålls även för mjölk och kött.

Utseende

[redigera |redigera wikitext]

Den vilda vattenbuffeln kan bli upp till 3 meter lång och 150–190 centimeter hög, men de domesticerade brukar vara betydligt mindre.[3] Signifikant för djuret är den välvda pannan och de jämförelsevis små öronen. Vattenbuffelns horn är svängda utåt och bakåt och avståndet mellan hornens spetsar kan överstiga en meter. Hornen är vid basen vitt skilda och de är något längre hos tjuren än hos kon.[3]

  • Ko med kalv.
    Ko med kalv.
  • Förvildad vattenbuffel i Australien.
    Förvildad vattenbuffel i Australien.

Systematik

[redigera |redigera wikitext]

Vattenbuffeln beskrev vetenskapligt första gången 1758 avCarl von Linné under det vetenskapliga namnetBos bubalis, men utgick då ifrån den domesticerade formen. 1792 beskrev Robert Kerr den vilda formen under namnetBos arnee. Under en period placerades vattenbuffeln i endera tre släkten:Bos,Bubalus ellerBuffelus.[4]

2003 beslutadeInternational Commission on Zoological Nomenclature (ICZN) att korrekt vetenskapligt namn för den vilda populationen ärBubalus arnee.[5] Flertalet auktoriteter har accepterat dettabinomialnamn förtaxonet.[6]

Endast ett fåtalDNA-sekvenser finns tillgängliga från de vilda populationerna av vattenbuffel.[7] Den vilda vattenbufflen anses vara ursprunget till dagens domesticerade vattenbufflar men den genetiska variationen inomB. arnee är inte utrett, och hur den är besläktad med de domesticerade formerna är också oklart.[8]

Utbredning

[redigera |redigera wikitext]
Vild vattenbuffel som grävt ned sig i lera.

I vilt tillstånd finns endast något tusental djur i små spridda populationer iIndien, södraNepal ochSydostasien.[1] Ursprungligen förekom den i ett bälte mellan nuvarandeMalaysia ochIndonesien. Tama vattenbufflar är vanliga i Sydostasien och finns även på andra håll i världen.

Under 1800-taletintroducerades vattenbuffeln tillAustralien för jakt och köttets skull och ett förvildat bestånd kom att etablera sig i den norra delen av landet. På 1970-talet hade antalet vattenbufflar i Australien blivit så många att de utgjorde ett hot mot flera våtmarker. Att de var bärare av sjukdomar som skulle kunna sprida sig till tamboskap utgjorde en annan fara, varför åtgärder vidtogs för att hålla beståndet nere och begränsa skadorna.[9]

Underarter

[redigera |redigera wikitext]

Groves (1996) delar upp den vilda vattenbuffeln i tre underarter:[1]

  • B. a. arnee - populationen som förekommer i Indien och Nepal
  • B. a. fulvus - förekommer i Assam och närliggande områden
  • B. a. theerapati - förekommer i Sydostasien.

Ekologi

[redigera |redigera wikitext]

Den vilda vattenbuffeln lever i hjordar. Den lever i fuktiga gräsområden, våtmarker och liknande habitat. Vattenbuffeln livnär sig i första hand på färskt gräs. I det vilda kan de bli upp till 25 år.[3][1] I fångenskap har individer blivit 29 år gamla.[3]

Vattenbuffeln och människan

[redigera |redigera wikitext]

Som nyttodjur

[redigera |redigera wikitext]

Vattenbuffeln används som dragdjur och hålls även för mjölk och kött. Även dyngan används torkad, bland annat för att elda med. Den italienska ostenmozzarella ystas traditionellt påmjölk från vattenbuffel.

I Sverige har det blivit vanligare med vattenbufflar för att återskapavåtmarker.[10]

  • Vattenbufflar plöjer ett risfält på centrala Java i Indonesien.
    Vattenbufflar plöjer ett risfält på centralaJava iIndonesien.
  • Pojke plöjer med vattenbuffel i Laos.
    Pojke plöjer med vattenbuffel iLaos.
  • Mjölkprodukter från vattenbuffel.
    Mjölkprodukter från vattenbuffel.

Hot och status

[redigera |redigera wikitext]

Den vilda vattenbuffeln är fredad iBhutan,Indien,Nepal ochThailand.IUCN kategoriserar den somakut hotad (EN).[1]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [abcde]Bubalus arnee på IUCN:s rödlista, auktor: Kaul, R., Williams, A.C., rithe, k., Steinmetz, R. & Mishra, R. 2016, besökt 1 februari 2023.
  2. ^Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.7, läst 2018-09-28.
  3. ^ [abcd]Animal Diversity Web
  4. ^Ellerman, J. R., Morrison-Scott, T. C. S. (1966).Checklist of Palaearctic and Indian mammals 1758 to 1946. Second edition. London: British Museum of Natural History. sid:383–384.
  5. ^International Commission on Zoological Nomenclature (2003).Opinion 2027 (Case 3010). Usage of 17 specific names based on wild species which are pre-dated by or contemporary with those based on domestic animals (Lepidoptera, Osteichthyes, Mammalia). The Bulletin of Zoological Nomenclature, vol.60, nr.1, sid:81–84.
  6. ^Gentry, A. Clutton-Brock, J., Groves, C. P. (2004).The naming of wild animal species and their domestic derivatives. Journal of Archaeological Science, vol.31, sid:645–651.
  7. ^Flamand, J. R. B., Vankan, D., Gairhe, K. P., Duong, H., Barker, J. S. F. (2003).Genetic identification of wild Asian water buffalo in NepalArkiverad 2 juni 2013 hämtat från theWayback Machine.. Animal Conservation 6 (3): 265–270.
  8. ^Yang, D. Y., Li Liu, Chen, X., Speller, C. F. (2008).Wild or domesticated: DNA analysis of ancient water buffalo remains from north China. Journal of Archaeological Science 35 (2008): 2778–2785.
  9. ^Australian Goverment: The feral water buffalo (Bubalus bubalis)
  10. ^”Vattenbufflar sköter Hallands våtmarker”. Sveriges Natur. 29 oktober 2025.https://www.sverigesnatur.org/gron-guide/vattenbufflar-skoter-hallands-vatmarker/. Läst 12 november 2025. 

Källor

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Jordbruk
Jordbruksmark
Grödor
Djurslag
Jordbruksredskap
Jordbruksarbete
och jordbrukets cykler
Inriktningar och metoder
Katalogdata
  AFD: Bubalus_bubalis  Arkive: bubalus-bubalis, asian-buffalo/bubalus-bubalis​​​​  EoL: 311907  GBIF: 7422937​​​  Inaturalist: 81925  ITIS: 552476​​  NCBI: 89462  Fossilworks: 149716​​​  MSW: 14200694​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​  Xeno-canto: Bubalus-bubalis​​​​​​
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vattenbuffel&oldid=58546121
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp