Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Vatikanstaten

Koordinater:41°54′09″N12°27′09″Ö / 41.90250°N 12.45250°Ö /41.90250; 12.45250
Från Wikipedia

Ej att förväxla med Vatikanen.
Vatikanstaten
Status Civitatis Vaticanae (latin)
Stato della Città del Vaticano (italienska)
FlaggaStatsvapen
Nationalsång: Inno e Marcia Pontificale
(Svenska: "Hymn och påvlig marsch")
Vatikanstatens nationalsång, Inno e Marcia Pontificale.

läge
Vatikanstatens läge (grön) iEuropa (mörkgrå)
med omgivande regioner (grå).
Detaljkarta över Vatikanstaten
Detaljkarta över Vatikanstaten läge
Detaljkarta över Vatikanstaten
HuvudstadVatikanstaten (endel avRom,Italien)
Största stadVatikanstaden (endel avRom,Italien)
Officiellt språkItalienska[a]
StatsskickEnhetsstatlig
Absolut monarki under ettecklesiologisktteokratisktvalrike[b]
 - SuveränitetHeliga stolen
 - Suverän/PåveLeo XIV
 - KardinalstatssekreterarePietro Parolin
 - GuvernörFernando Vérgez Alzaga
NationalförsamlingPåvliga kommissionen
SjälvständighetfrånItalien genomLateranfördraget[8] 
 - Erkänd11 februari 1929;
för 97 år sedan
 (1929-02-11) 
Area
 - Totalt0,44 km²[3]  (258:e)
 - Vatten (%)Försumbart
Befolkning
 - 2020 års uppskattning801[9] (235:e)
 - 2014 års folkräkning842[10] 
 - Befolkningstäthet1 043 inv./km² (12:e)
ValutaEuro (EUR)
TidszonCET(UTC+1)
 - SommartidCEST (UTC+2)
Topografi
 - Högsta punktVatikanträdgårdarna,78 m ö.h.
Kör påHöger sida[c]
Nationaldag13 mars
NationalitetsmärkeV
LandskodVA, VAT, 336
Toppdomän.va
Landsnummer+379[d]

Vatikanstaten (latin:Status Civitatis Vaticanae;italienska:Stato della Città del Vaticano ”Vatikanstadens stat”)[11] är ensuveränmikrostat belägen som enenklav iItalienshuvudstadRom.

Vatikanstaten upprättades 1929 genomLateranfördraget, vilket gavpåven och ledningen för denromersk-katolska kyrkan oberoende efter en mångårig konflikt medKungariket Italien. Påven har sitt ämbete som kyrkans högste ledare genom att han företräderHeliga stolen, ett internationellt rättssubjekt skiljt från Vatikanstaten. Det är genomHeliga stolen somkyrkan upprätthållerdiplomatiska relationer med andrastater och internationella organisationer.[12]

Vatikanstatens främsta funktion är att tillförsäkra Heliga stolen ett oberoende så att påven och den romersk-katolska kyrkan inte skall vara beroende av någon annan världslig makt, på det sätt som den varit mellan 1870 och 1929.[13] Befolkningen i Vatikanstaten är runt 800 personer av vilka endast cirka 450 ärmedborgare.[14] Till både yta och befolkning rör det sig om världens minsta självständiga stat.Vatikanens namn kommer från Vatikankullen i Rom, och runt dessterritorium löper enmur som är cirka 3 200meter lång. Vatikanstaden skrevs 1984 in iUnescosvärldsarvslista.[15]

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Karta över Vatikanstaten.
SedanLateranfördraget slöts är detta område Vatikanstatens territorium.

Fram till 1870 var påven furste överKyrkostaten som täckte en betydande del av denapenninska halvön, men i samband medItaliens enande införlivades dess territorier i det framväxandeKungariket Italien. Påven gick från att ha varit en suverän furste till att vara beroende av det italienska kungadömet, och förklarade sig då som varande "fånge iVatikanen".[16]

Det var först 1929 underBenito Mussolinis period som regeringschef som konflikten kunde överbryggas genomLateranfördraget.[17] Fördraget återgav Heliga stolen kontroll över viktiga kyrkobyggnader iRom, därVatikanen fick bilda en suverän stadsstat, samt att kyrkor och administrationsbyggnader utanförVatikanens område tillerkändesexterritorialitet motsvarande som för utländska staters ambassader.[15] Som en försoningsgest färdigställde Italien också paradgatanVia della Conciliazione som löper genom Rom till Petersplatsen.

Genom Lateranfördraget upprättades också ettkonkordat som bland annat gav kyrkan möjlighet att påverka Italiens familje- och undervisningslagstiftning, men de flesta av dessa privilegier avskaffades genom ett nytt konkordat 1984.[18][19]

Statsskick

[redigera |redigera wikitext]

Som högste ledare för den romersk-katolska kyrkan är påven Vatikanstatens suverän och härskare (italienska:Sovrano dello Stato della Città del Vaticano). Somstatschef och medabsolut monarki somstatsskick har påven genom den suveränalagstiftande,verkställande ochdömande makten möjlighet att enväldigt ingripa i styret, men i praktiken sköts statsförvaltningens verksamhet löpande genomPåvliga kommissionen för Vatikanstaten som på egen hand ärlagstiftande församling. Vatikanstaten är en av endast några få stater i världen som inte ens på pappret (de jure) är någon demokrati.

KardinalFernando Vérgez Alzaga, som är ordförande förPåvliga kommissionen för Vatikanstaten, agerar samtidigt regeringschef som ordförande i det råd som utövarVatikanstatens guvernorat.[20]Lagstiftningen sker påitalienska och rättsakterna kungörs iSupplemento per le leggi e disposizioni dello Stato della Città del Vaticano vilket är ett supplement till Heliga stolens officiella tidningActa Apostolicae Sedis. Vatikanstatens funktioner upprätthålls endast på en miniminivå för att få staten att fungera, och det är istället Heliga stolen som utgör det mer betydelsefulla organet.[13]

Heliga stolen

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Heliga stolen

Heliga stolen (latin:Sancta Sedes, italienska:Santa Sede), som är skild från Vatikanstaten, har inte något eget territorium, men erkänns ändå som ett internationellt rättssubjekt och har diplomatiska relationer med 176 stater och internationella organisationer somFörenta nationerna ochEuropeiska unionen.[12]Kurian utgör Heliga stolens regering och det är genom denna som påven leder kyrkans verksamhet. Den äldsta instansen i kurian ärHeliga stolens statssekretariat vilket leds avkardinalstatssekreterare Pietro Parolin. Statssekretariatet är indelat i sektionen för allmänna frågor som leds av en ärkebiskop med titelnsubstitut och sektionen för internationella relationer som leds av en ärkebiskop med titelnsekreterare för relationer med stater. ÄrkebiskopDominique Mamberti leder den andra sektionen och är Heliga stolensutrikesminister. Lagstiftningen för Heliga stolen sker till skillnad från Vatikanstaten pålatin, vilket även det officiella språket i kurian.[21]

Kyrkan har ungefär 1,1 miljarder medlemmar världen över och som religiös ledare för en sjättedel av världens befolkning har påven ett betydande inflytande.Johannes Paulus II, som var påve mellan 1978 och 2005, var avpolsk nationalitet och hade verkat som präst bakomjärnridån före upphöjelsen, kom tydligt att påverka den politiska utvecklingen i Östeuropa. Han utvecklade även förbindelser med andra religioner, bland annat diplomatiska relationer med denjudiska statenIsrael1994. År 2005 utsågs kardinal Joseph Ratzinger till Johannes Paulus efterträdare varvid han tog sig namnetBenedictus XVI, och han har ansetts stå sin föregångare ideologiskt nära samt dela dennes konservativa syn på bland annataborter och kvinnliga präster. Sedan 2025 ärLeo XIV, född som Robert Prevost i Chicago i USA, påve.

Peterspenningen som samlas in bland den romersk-katolska kyrkans medlemmar är en viktig inkomstkälla för Heliga stolen.

Internationella relationer

[redigera |redigera wikitext]

Vatikanstaten upprätthåller visserligen inte på egen hand några diplomatiska relationer med andra stater och har sällan några bilaterala relationer med andra stater än Italien, men genom demellanstatliga organisationer man deltar i kommer man ändå i kontakt med andra stater. Samarbetet inom dessa organisationer är snarast av teknisk natur, med frågor som bland annat gällerkommunikationer ochupphovsrätt.[13] Exempel på mellanstatliga organ där Vatikanstaten deltar:[22]

Ekonomi

[redigera |redigera wikitext]

Inkomsterna till Vatikanstaten kommer från försäljning avfrimärken, mynt och souvenirer till turister, från avgifter för inträde till Vatikanens museum samt från försäljning av olika skrifter. Inkomsterna och levnadsstandarden för dem som arbetar i Vatikanen är jämförbara med eller något bättre än de som gäller för dem som arbetar i stadenRom.[23]

Vatikanstaten är inte medlem av denekonomiska och monetära unionen, men tack vare sinvalutaunion med Italien bytte man frånvatikansk lira tilleuro samtidigt someuroländerna. Genom ett särskilt avtal medEuropeiska unionen har Vatikanstaten även rätt att präglasina egna euromynt.[24] Euromynten och sedlarna introducerades den 1 januari 2002, men Vatikanstaten ger inte ut egna sedlar. Utfärdandet av euromynt är strikt reglerat genom fördrag, även om ett något större antal tillåts ge ut då det tillträder en ny påve.[25] Mynten är dock sällan i cirkulation då de köps upp av myntsamlare.[26] Fram till antagandet av euro var Vatikanstatens mynt och frimärken märkta med den egna valutan vatikansk lira, vilken var knuten till denitaliensk liran.

Den enda fackföreningen i Vatikanstaten,Associazione Dipendenti Laici Vaticani, bildades 1988.

Polis

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Vatikanstatens gendarmeri

Vatikanstatens gendarmeri (italienska:Corpo della Gendarmeria dello Stato della Città del Vaticano) upprättades 1970 och utgör Vatikanstatens poliskår.[27]Schweizergardet (italienska:Guardia Svizzera Pontificia) är sannolikt den mest kända säkerhetsstyrkan på Vatikanens område, men den tillhör inte Vatikanstaten utan Heliga stolen. Före 1970 då säkerhetsstyrkorna reformerades fanns det ytterligare ett antal militär- och poliskårer under Heliga stolen posterade i Vatikanen. Gendarmeriet och Schweizergardet har även ett nära samarbete med den italienska civila statspolisen (italienska:Polizia di Stato - Ispettorato di pubblica sicurezza presso il Vatican), då det råder fri passage för allmänheten mellan Italien och Vatikanstaten vidPetersplatsen. Att besöka de delar av Vatikanen som inte är öppna för allmänheten fordrar särskilt tillstånd.

Kultur

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Kultur i Vatikanstaten

Vatikanstatens sevärdheter består av bland annatPeterskyrkan,Petersplatsen,Sixtinska kapellet,Vatikanmuseerna (inkluderandeStanze di Raffaello),Vatikanträdgårdarna,Cortile del Belvedere samtpåvens bostad iPalazzo Apostolico, administrativa byggnader ochkurians möteslokaler. Vatikanen har varit påvens residens sedan tidigt1400-tal. I Vatikanen finns det både egentelevision- ochradiostation, vilken bland annat sänder påsvenska. En dagstidning ges ut som heterL'Osservatore Romano, och det finns en nyhetsbyrå. Vatikanstaten har också ett eget postväsen, och enjärnvägsstation.

Helgdagar och högtider

[redigera |redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändrasdär.


Kyrkor

[redigera |redigera wikitext]

Kapell

[redigera |redigera wikitext]

Bilder

[redigera |redigera wikitext]
  • Vy över staden från Castel Sant'Angelo.
    Vy över staden frånCastel Sant'Angelo.
  • Peterskyrkan.
  • Schweizergardet.
  • Utsikt från Peterskyrkans kupol.
    Utsikt från Peterskyrkans kupol.
  • Vatikanmuseerna från Peterskyrkans kupol.
    Vatikanmuseerna från Peterskyrkans kupol.
  • Ingången till Vatikanmuseerna i ringmuren kring Vatikanstaten.
    Ingången till Vatikanmuseerna i ringmuren kring Vatikanstaten.
  • Närmare bild på ingången till museerna.
    Närmare bild på ingången till museerna.
  • Karta över Vatikanstaten.
    Karta över Vatikanstaten.
  • Vatikanstaten 2013.
    Vatikanstaten 2013.
  • Peterskyrkan 2013.
    Peterskyrkan 2013.
  • Peterskyrkan, interiör 2013.
    Peterskyrkan, interiör 2013.
  • Peterskyrkan, interiör 2013.
    Peterskyrkan, interiör 2013.

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Många andraspråk används avinstitutioner som är belägna istadsstaten, som exempelvisHeliga stolen,Schweizergardet och denPåvliga vetenskapsakademin. Heliga stolen använderlatin som officiellt språk,italienska som lagstiftningsspråk och franska som diplomatiskt språk; dessutom använderHeliga stolens statssekretariatengelska,tyska, italienska,polska,portugisiska ochspanska. Schweizergardet, där kommandon oftast ges på tyska, använder också franska och italienska, samt två av de tre officiella schweiziska språken, i sina officiella ceremonier.[1]
  2. ^([2][3][4][5][6][7]) Notera attpåven är såsombiskopen av Romex officio statsöverhuvud.
  3. ^Besökare och turister får ej köra i Vatikanstaten utan specifikt tillstånd, vilket normalt endast beviljas till de som har officiella göromål i Vatikanstaten.
  4. ^Internationella teleunionen tilldelade koden +379 till Vatikanstaten; ingår i den italienska telefonnumren och använder den italienska landskoden +39 följt av 06 (för Rom) och 698.

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”Solemn oath of the Vatican Swiss guards” (Videofil påYoutube).Vatican News. 6 maj 2014.https://www.youtube.com/watch?v=QTeh9_3VGLQ. Läst 30 mars 2020. 
  2. ^”State Departments” (på engelska). Vatikanstatens officiella webbplats. Arkiverad frånoriginalet den 24 maj 2011.https://web.archive.org/web/20110524030947/http://www.vaticanstate.va/EN/State_and_Government/StateDepartments/index.htm. Läst 30 mars 2020. 
  3. ^ [ab]”Europe :: Holy See (Vatican City)”.The World Factbook.Central Intelligence Agency. Arkiverad frånoriginalet den 7 januari 2019.https://web.archive.org/web/20190107082440/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/vt.html%20. Läst 30 mars 2020. 
  4. ^Robbers, Gerhard (2006) (på engelska). Encyclopedia of World Constitutions. Infobase Publishing. sid. 1009.ISBN 978-0-81606078-8.https://books.google.se/books?id=M3A-xgf1yM4C&pg=PA1009&redir_esc=y. Läst 30 mars 2020 
  5. ^Megoran, Nick (2009) (på engelska) ( PDF). International Encyclopedia of Human Geography. "11". Elsevier. sid. 226.ISBN 978-0-08-044911-1.https://www.staff.ncl.ac.uk/nick.megoran/pdf/theocracy.pdf. Läst 30 mars 2020 
  6. ^”Vatikanstaten: Politiskt system”.Utrikespolitiska Institutet. Arkiverad frånoriginalet den 30 mars 2020.https://web.archive.org/web/20200330004947/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vatikanstaten/politiskt-system/. Läst 30 mars 2020. 
  7. ^”Organi dello Stato” (på italienska). Vatikanstatens officiella webbplats. Arkiverad frånoriginalet den 22 maj 2010.https://web.archive.org/web/20100522225439/http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/OrganidelloStato/. Läst 30 mars 2020. ”La forma di governo è la monarchia assoluta.” 
  8. ^”Lateranfördraget”.Nationalencyklopedin.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lateranf%C3%B6rdraget. Läst 30 mars 2020. 
  9. ^”Vatican City Population 2020”. World Population Review.https://worldpopulationreview.com/countries/vatican-city-population/. Läst 30 mars 2020. 
  10. ^”Holy See (Vatican City) - Population”. IndexMundi.https://www.indexmundi.com/g/g.aspx?c=vt&v=21. Läst 30 mars 2020. 
  11. ^”Portale Istituzionale”. Stato della Città del Vaticano.http://www.vaticanstate.va/. Läst 14 maj 2010. (italienska)
  12. ^ [ab]”Relazioni bilaterali e multilaterali della Santa Sede”.Heliga stolen.http://www.vatican.va/news_services/press/documentazione/documents/corpo-diplomatico_index_it.html. Läst 14 maj 2010. (italienska)
  13. ^ [abc]”Origini e Natura”. Stato della Città del Vaticano. Arkiverad frånoriginalet den 11 april 2010.https://web.archive.org/web/20100411075657/http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/NoteGenerali/Origini_e_Natura.htm. Läst 14 maj 2010. ”... le strutture dello Stato Vaticano sono ridotte al minimo indispensabile per il suo funzionamento.” (italienska)
  14. ^”Popolazione”. Stato della Città del Vaticano. Arkiverad frånoriginalet den 8 april 2010.https://web.archive.org/web/20100408214552/http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/NoteGenerali/Popolazione.htm. Läst 14 maj 2010. (italienska)
  15. ^ [ab]”Extraterritorialità”. Stato della Città del Vaticano. Arkiverad frånoriginalet den 11 januari 2010.https://web.archive.org/web/20100111081503/http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/NoteGenerali/Extraterritorialita.htm. Läst 14 maj 2010. (italienska)
  16. ^Kertzer, David I. (2004) (på engelska). Prisoner of the Vatican: The Pope's Secret Plot to Capture Rome from the New Italian State. Houghton Mifflin. sid. 3.ISBN 9780618224425. ”When, on September 20, 1870, Italian troops finally broke through Rome's walls and clamied the city as part of the new Italian state, Pius proclamed himself a 'prisoner of the Vatican.'” 
  17. ^”Trattato Santa Sede - Stato Italiano”. Stato della Città del Vaticano. Arkiverad frånoriginalet den 12 april 2010.https://web.archive.org/web/20100412171831/http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/LegislazioneeNormativa/Leggi_e_Decreti.htm. Läst 14 maj 2010. (italienska)
  18. ^Hirsch Ballin, Ernst (2004). ”The Italian Republic”. i Prakke, Kortmann (på engelska). Constitutional law of 15 EU member states. Kleuwer Legal Publishers. sid. 486.ISBN 90 13 01255 8 
  19. ^L. 25 marzo 1985, n. 121 - Ratifica ed esecuzione dell'accordo, con protocollo addizionale, firmato a Roma il 18 febbraio 1984, che apporta modificazioni al Concordato lateranense dell'11 febbraio 1929, tra la Repubblica italiana e la Santa Sede.Accordo di Villa Madama.Parlamento italiano.Wikisource.(italienska)
  20. ^”Presidenza del Governatorato dello S.C.V.”. Stato della Città del Vaticano. Arkiverad frånoriginalet den 14 maj 2010.https://web.archive.org/web/20100514114823/http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/StrutturadelGovernatorato/Presidenza/. Läst 14 maj 2010. (italienska)
  21. ^”Regimi Ecclesiae Universae”.Heliga stolen.http://www.vatican.va/holy_father/paul_vi/apost_constitutions/documents/hf_p-vi_apc_19670815_regimini-ecclesiae-universae_it.html. Läst 14 maj 2010. ”La Curia Romana, oltre alla lingua ufficiale latina, può far uso anche delle lingue oggi largamente conosciute.” (italienska)
  22. ^”Partecipazioni ad Organizzazioni Internazionali”. Stato della Città del Vaticano. Arkiverad frånoriginalet den 12 april 2010.https://web.archive.org/web/20100412151133/http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/RapportiInternazionali/Partecipazioni_ad_Organizzazioni_Internazionali.htm. Läst 14 maj 2010. (italienska)
  23. ^”Holy See (Vatican City): Economy”. CIA - The World Factbook. Arkiverad frånoriginalet den 7 januari 2019.https://web.archive.org/web/20190107082440/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/vt.html%20#Econ. Läst 21 augusti 2009. (engelska)
  24. ^”Euromyntens utseende”.Europeiska unionensofficiella tidning nr C 373, 28/12/2001 s. 0001 - 0030.http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:52001XC1228%2804%29:SV:HTML. Läst 13 maj 2010. 
  25. ^”Agreements on monetary relations (Monaco, San Marino, the Vatican and Andorra)”. Activities of the European Union: Summaries of legislation.http://europa.eu/legislation_summaries/economic_and_monetary_affairs/institutional_and_economic_framework/l25040_en.htm. Läst 21 augusti 2009. 
  26. ^”Benedict Vatican euros set for release”. Catholic News. 21 augusti 2009. Arkiverad frånoriginalet den 5 juli 2008.https://web.archive.org/web/20080705161645/http://www.cathnews.com/news/604/100.php. Läst 21 augusti 2009. 
  27. ^”Corpo della Gendarmeria dello Stato della Città del Vaticano”. Stato della Città del Vaticano. Arkiverad frånoriginalet den 28 juni 2010.https://web.archive.org/web/20100628140246/http://www.vaticanstate.va/IT/Stato_e_Governo/StrutturadelGovernatorato/Corpo_della_Gendarmeria.htm. Läst 14 maj 2010. (italienska)

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Europa
Självständiga stater
Särskilda områden
v  r
Romersk-katolska kyrkan
Organisation, påvedöme, lära och liturgiska traditioner
HistorikHeliga stolens heraldiska vapen
Hierarki
Teologi
Sakrament
Mariologi
Påve Leo XIV
Tidigare påvar
Religiösa institut
ochsällskap
Andra Vatikankonciliet
Delkyrkor
ochliturgiska riter
Kategori:Romersk-katolska kyrkan
v  r
Påvligasymboler ochritualer
SymbolerHeliga stolens heraldiska vapen
Evenemang
Klädsel
Huvudbasilikor
Platser
Transportmedel
Heliga stolen ·Romersk-katolska kyrkan
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vatikanstaten&oldid=58672260
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp