Vatikanstatens främsta funktion är att tillförsäkra Heliga stolen ett oberoende så att påven och den romersk-katolska kyrkan inte skall vara beroende av någon annan världslig makt, på det sätt som den varit mellan 1870 och 1929.[13] Befolkningen i Vatikanstaten är runt 800 personer av vilka endast cirka 450 ärmedborgare.[14] Till både yta och befolkning rör det sig om världens minsta självständiga stat.Vatikanens namn kommer från Vatikankullen i Rom, och runt dessterritorium löper enmur som är cirka 3 200meter lång. Vatikanstaden skrevs 1984 in iUnescosvärldsarvslista.[15]
Karta över Vatikanstaten.SedanLateranfördraget slöts är detta område Vatikanstatens territorium.
Fram till 1870 var påven furste överKyrkostaten som täckte en betydande del av denapenninska halvön, men i samband medItaliens enande införlivades dess territorier i det framväxandeKungariket Italien. Påven gick från att ha varit en suverän furste till att vara beroende av det italienska kungadömet, och förklarade sig då som varande "fånge iVatikanen".[16]
Det var först 1929 underBenito Mussolinis period som regeringschef som konflikten kunde överbryggas genomLateranfördraget.[17] Fördraget återgav Heliga stolen kontroll över viktiga kyrkobyggnader iRom, därVatikanen fick bilda en suverän stadsstat, samt att kyrkor och administrationsbyggnader utanförVatikanens område tillerkändesexterritorialitet motsvarande som för utländska staters ambassader.[15] Som en försoningsgest färdigställde Italien också paradgatanVia della Conciliazione som löper genom Rom till Petersplatsen.
Genom Lateranfördraget upprättades också ettkonkordat som bland annat gav kyrkan möjlighet att påverka Italiens familje- och undervisningslagstiftning, men de flesta av dessa privilegier avskaffades genom ett nytt konkordat 1984.[18][19]
Som högste ledare för den romersk-katolska kyrkan är påven Vatikanstatens suverän och härskare (italienska:Sovrano dello Stato della Città del Vaticano). Somstatschef och medabsolut monarki somstatsskick har påven genom den suveränalagstiftande,verkställande ochdömande makten möjlighet att enväldigt ingripa i styret, men i praktiken sköts statsförvaltningens verksamhet löpande genomPåvliga kommissionen för Vatikanstaten som på egen hand ärlagstiftande församling. Vatikanstaten är en av endast några få stater i världen som inte ens på pappret (de jure) är någon demokrati.
Heliga stolen (latin:Sancta Sedes, italienska:Santa Sede), som är skild från Vatikanstaten, har inte något eget territorium, men erkänns ändå som ett internationellt rättssubjekt och har diplomatiska relationer med 176 stater och internationella organisationer somFörenta nationerna ochEuropeiska unionen.[12]Kurian utgör Heliga stolens regering och det är genom denna som påven leder kyrkans verksamhet. Den äldsta instansen i kurian ärHeliga stolens statssekretariat vilket leds avkardinalstatssekreterare Pietro Parolin. Statssekretariatet är indelat i sektionen för allmänna frågor som leds av en ärkebiskop med titelnsubstitut och sektionen för internationella relationer som leds av en ärkebiskop med titelnsekreterare för relationer med stater. ÄrkebiskopDominique Mamberti leder den andra sektionen och är Heliga stolensutrikesminister. Lagstiftningen för Heliga stolen sker till skillnad från Vatikanstaten pålatin, vilket även det officiella språket i kurian.[21]
Kyrkan har ungefär 1,1 miljarder medlemmar världen över och som religiös ledare för en sjättedel av världens befolkning har påven ett betydande inflytande.Johannes Paulus II, som var påve mellan 1978 och 2005, var avpolsk nationalitet och hade verkat som präst bakomjärnridån före upphöjelsen, kom tydligt att påverka den politiska utvecklingen i Östeuropa. Han utvecklade även förbindelser med andra religioner, bland annat diplomatiska relationer med denjudiska statenIsrael1994. År 2005 utsågs kardinal Joseph Ratzinger till Johannes Paulus efterträdare varvid han tog sig namnetBenedictus XVI, och han har ansetts stå sin föregångare ideologiskt nära samt dela dennes konservativa syn på bland annataborter och kvinnliga präster. Sedan 2025 ärLeo XIV, född som Robert Prevost i Chicago i USA, påve.
Peterspenningen som samlas in bland den romersk-katolska kyrkans medlemmar är en viktig inkomstkälla för Heliga stolen.
Vatikanstaten upprätthåller visserligen inte på egen hand några diplomatiska relationer med andra stater och har sällan några bilaterala relationer med andra stater än Italien, men genom demellanstatliga organisationer man deltar i kommer man ändå i kontakt med andra stater. Samarbetet inom dessa organisationer är snarast av teknisk natur, med frågor som bland annat gällerkommunikationer ochupphovsrätt.[13] Exempel på mellanstatliga organ där Vatikanstaten deltar:[22]
Inkomsterna till Vatikanstaten kommer från försäljning avfrimärken, mynt och souvenirer till turister, från avgifter för inträde till Vatikanens museum samt från försäljning av olika skrifter. Inkomsterna och levnadsstandarden för dem som arbetar i Vatikanen är jämförbara med eller något bättre än de som gäller för dem som arbetar i stadenRom.[23]
Vatikanstaten är inte medlem av denekonomiska och monetära unionen, men tack vare sinvalutaunion med Italien bytte man frånvatikansk lira tilleuro samtidigt someuroländerna. Genom ett särskilt avtal medEuropeiska unionen har Vatikanstaten även rätt att präglasina egna euromynt.[24] Euromynten och sedlarna introducerades den 1 januari 2002, men Vatikanstaten ger inte ut egna sedlar. Utfärdandet av euromynt är strikt reglerat genom fördrag, även om ett något större antal tillåts ge ut då det tillträder en ny påve.[25] Mynten är dock sällan i cirkulation då de köps upp av myntsamlare.[26] Fram till antagandet av euro var Vatikanstatens mynt och frimärken märkta med den egna valutan vatikansk lira, vilken var knuten till denitaliensk liran.
Vatikanstatens gendarmeri (italienska:Corpo della Gendarmeria dello Stato della Città del Vaticano) upprättades 1970 och utgör Vatikanstatens poliskår.[27]Schweizergardet (italienska:Guardia Svizzera Pontificia) är sannolikt den mest kända säkerhetsstyrkan på Vatikanens område, men den tillhör inte Vatikanstaten utan Heliga stolen. Före 1970 då säkerhetsstyrkorna reformerades fanns det ytterligare ett antal militär- och poliskårer under Heliga stolen posterade i Vatikanen. Gendarmeriet och Schweizergardet har även ett nära samarbete med den italienska civila statspolisen (italienska:Polizia di Stato - Ispettorato di pubblica sicurezza presso il Vatican), då det råder fri passage för allmänheten mellan Italien och Vatikanstaten vidPetersplatsen. Att besöka de delar av Vatikanen som inte är öppna för allmänheten fordrar särskilt tillstånd.
^Besökare och turister får ej köra i Vatikanstaten utan specifikt tillstånd, vilket normalt endast beviljas till de som har officiella göromål i Vatikanstaten.
^Internationella teleunionen tilldelade koden +379 till Vatikanstaten; ingår i den italienska telefonnumren och använder den italienska landskoden +39 följt av 06 (för Rom) och 698.
^Kertzer, David I. (2004) (på engelska). Prisoner of the Vatican: The Pope's Secret Plot to Capture Rome from the New Italian State. Houghton Mifflin. sid. 3.ISBN 9780618224425. ”When, on September 20, 1870, Italian troops finally broke through Rome's walls and clamied the city as part of the new Italian state, Pius proclamed himself a 'prisoner of the Vatican.'”
^Hirsch Ballin, Ernst (2004). ”The Italian Republic”. i Prakke, Kortmann (på engelska). Constitutional law of 15 EU member states. Kleuwer Legal Publishers. sid. 486.ISBN 90 13 01255 8