Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Vasaloppet

Från Wikipedia
Vasaloppet
Jørgen Aukland Vasaloppet 2013 001.jpg
Jørgen Aukland vinner Vasaloppet2013.
Sport(er)Längdåkning
Disciplin(er)Klassisk teknik
LandSverige Sverige
PlatsSälenMora
Tidpunktförstasöndagen imars
År1922
Geografisk omfattningHela världen
ArrangörSälens IF,
IFK Mora
Regerande mästareAlvar Myhlback (herrar)
Stina Nilsson (damer) (2025)
Flest titlarNils "Mora-Nisse" Karlsson (9)
Webbplatswww.vasaloppet.se

Vasaloppet är ett årligtlångloppskidor som körs första söndagen i mars. Sträckan är 90 kilometer och går frånBerga by utanförSälen tillMora iDalarna iSverige. Det är det äldsta och dessutom det största långloppet i världen sett till antalet åkare varje år.

Loppet är baserat på en del av den färdväg som historien menar attGustav Vasa tog då han (åt motsatt håll) flydde från Mora till Sälen undanKristian II:s soldater vintern 1520–1521, där han enligt traditionen använde sig av skidor.[1] Det första Vasaloppet kördes1922. Tävlingen ingår i långloppscupenSki Classics. Det är en av de fyra tävlingarna iEn svensk klassiker, tillsammans med terränglöpningsloppetLidingöloppet,Vansbrosimningen och cykelloppetVätternrundan

Historik

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna

Första året

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Vasaloppet 1922
Ett fotografi från det första Vasaloppet 1922.

Vasaloppet är det äldsta långloppet i världen samt en av de största sett till antalet deltagare. Idén till tävlingen offentliggjordes iWestmanlands Läns Tidning den 10 februari 1922 avAnders Pers från Mora. TidningenDagens Nyheter sponsrade tävlingen med 1 000 kronor, och med den ekonomin säkrades att det skulle gå att genomföra Vasaloppet den 19 mars 1922.

Carl Emmanuel Berg frånIF Göta iKarlstad anmälde sig till Vasaloppet den 10 mars 1922 som förste man. Totalt anmälde sig 136 personer, men det var endast 116 som klockan 06:04 gav sig av frånOlnispagården, på västra sidan avVästerdalälven i Sälen, de nio milen i snöglopp mot Mora. Av dessa fullföljde 112 loppet.[2]

Den 19 mars 1922 flaggade förvaltareJohn Westling iväg de första Vasalöparna från Sälen till Mora. Idén till ett Vasalopp föddes bara en månad tidigare avAnders Pers från Mora. Han skrev en artikel iVestmanlands Läns tidning omskidsport och dess anknytning tillGustav Vasas flykt mot Norge 1521. Den återpublicerades sedan iDagens Nyheter.

Vinnaren av 1922 årsVasalopp blevErnst Alm, 22-åring frånIFK Norsjö, på tiden 7:32.49. I över 100 år, fram tillAlvar Myhlbacks seger år 2025, var han den yngste vinnaren av Vasaloppet.[2]

1920- och 1930-talen

[redigera |redigera wikitext]
Margit Nordin deltog 1923 som första kvinna i tävlingen

Den första kvinna som deltagit i Vasaloppet varMargit Nordin, som 1923 fullföljde loppet på 10:09.42. Margit Nordins deltagande 1923 gav upphov till massiv kritik, både från flera av hennes manliga konkurrenter och från landets sportjournalister, som inte såg kvinnliga idrottare som seriösa: Uttryck som "cirkus och skådespel" nämndes.[3]

Året efter förbjöds kvinnor att delta i loppet.[4] En motivering som nämndes var att "det kunde vara farligt för den kvinnliga hälsan att delta"[5]. Under större delen av tiden som kvinnoförbudet rådde, var det dock främst med sanitära argument som arrangörerna försvarade förbudet, som bristen på toaletter och duschar för kvinnliga deltagare.[6]

År 1924 restesVasaloppsstenen och året efter sändes Vasaloppet iradio för första gången.

År 1932 ställdes loppet in på grund av snöbrist och 1934 blev det inställt på grund av för få anmälda.[7]

1940-, 1950- och 1960-talen

[redigera |redigera wikitext]
Nils "Mora-Nisse" Karlsson vann sitt första Vasalopp 1943, och segrade totalt 9 gånger

1943 vannNils "Mora-Nisse" Karlsson sitt första Vasalopp, då med systern Elsa Karlsson som kranskulla. "Mora-Nisse" skulle komma att dominera spåren under de närmaste åren, med segrar alla år fram till och 1953 utom två.[8]

1954, året efter Karlssons sista seger, kom Vasaloppet för första gången att vinnas av en utländsk skidåkare – finländarenPekka Kuvaja.[9] Loppet präglades av plusgrader och stort behov av omvallningar. Kuvaja, som tävlat i Vasaloppet tre gånger tidigare, vallade om först efter sju mils åkning, vilket skulle visa sig utslagsgivande. I mål var han drygt nio minuter före andre man.[10]

År1966 direktsändes Vasaloppet iTV för första gången.[7] 1960-talet var annars präglat avJanne Stefanssons totalt sju segrar.[11]

Sent 1900-tal

[redigera |redigera wikitext]
Ernst Alm, segrare i första Vasaloppet 1922.

Carl XVI Gustaf blev 1977 den första svenska kung som deltagit. Han tävlade under namnet Carl Bernadotte och kom på 5 708:e plats.

År 1979 startadeÖppet spår, då även kvinnor fick delta. Förbudet mot kvinnor i Vasaloppet upphörde 1981. Tre år tidigare hade Birgitta Westhed utklädd till man blivit intervjuad i TV och i samband med det avslöjad. Fram till och med 1996 korades "Bästa dam" i loppet, och först 1997 infördes en särskild damklass i tävlingen.[12] Tillsammans med Westhed åkte även Britt Dohsé med mustasch Vasaloppet 1978. Hon klarade skida iväg en kontrollant och kom i mål men hon fick vid tidpunkten inget diplom. Diplomet överlämnades några år senare.[13]

När statsministerOlof Palme mördades bara två dagar före loppet1986, var det först risk att loppet skulle ställas in. Loppet gick dock planenligt med 10 000 deltagare som höll en tyst minut före start.

År 1988 blev det för första och hittills enda gången delad seger. BrödernaAnders ochÖrjan Blomquist åkte samtidigt i mål bärande kranskullan Karin Värnlund mellan sig.

Fler lopp, stilutveckling

[redigera |redigera wikitext]

Under 1980-talet slog skejttekniken igenom stor bland aktiva elitåkare. Under några års tid var det frivilligt att välja åkstil, men sedan 1987 är endast "klassisk" stil tillåten. Detta inkluderar de separata loppenKortvasan,Ungdomsvasan,Tjejvasan,Öppet spår,Halvvasan ochStafettvasan. Senare tester med enstaka skejtdagar i Öppet spår ledde inte till någon succé, och den specialiseradeSkejtvasan (45 km) lades ner och ersattes från 2013 av en satsning på fler deltagare i Stafettvasan. Förbudet mot skejt i Vasaloppet (samt nästan alla sidoloppen) motiveras med att skejttekniken förstör spår och försämrar framkomligheten i för sämre åkare i stora motionslopp av den här typen.[14]

Däremot är det fri stil, skejt eller klassiskt som gäller iNattvasan (med varianterna Nattvasan 90 och Nattvasan 45), som hade premiär 2017. Där prepareras två klassiska spår plus en pistad skejtyta.[14]

Allt fler av de bättre motionsåkarna har under senare år valt att överge det traditionella "diagonalandet" (den grundläggande längdåkningstekniken), för "stakåkning" (där kraften kommer från armarna). Trötta motionsåkare anses vara än mer beroende av bra spår.[15]

2000-talet

[redigera |redigera wikitext]
Jørgen Aukland var segrare i Vasaloppet 2013

I den 80:e upplagan som hölls den 7 mars 2004 kom cirka 15 500 skidåkare till start. Fler än 40 000 deltog i en av de sju olika lopp som hölls under den första veckan i mars.

År 2006 ingick Vasaloppet iVärldscupen i längdåkning, efter att åren 1979–2005 ha ingått i långloppslängdskidvärldscupenWorldloppet.

År 2008 sändes Vasaloppet för första gången i tvåTV-kanaler samtidigt,SVT1 ochSVT24. Dessutom sändes det direkt via webben[16]. Samma år fick även ungdomarna ett eget lopp med namnetUngdomsvasan. I det loppet åker man olika distanser beroende på hur gammal man är.

År 2012 gjorde Fredrik Englund, med startnummer 12904, den miljonte målgången i Vasaloppets historia sedan starten 1922. Detta gjorde han iÖppet spår på måndagen. Under årets Vasaloppsvecka avled en 65-årig man iSkejtvasan, 1,5 km från målet iMora, efter att ha drabbats av akuta hjärtproblem.[17]

År 2013 vannJørgen Aukland Vasaloppet utan fästvalla, vilket var första gången för någon blivande segrare.[18]

År 2014 avled en drygt 70-årig man i Kortvasan, ca 400 meter före mål. Han föll ihop och transporterades till akutmottagningen på Mora lasarett där han senare avled.[19]

Pandemiåret 2021

[redigera |redigera wikitext]
Fördjupning:Vasaloppet 2021

På grund av den pågåendecovid-19-pandemin arrangerades 2021 års arrangemang endast som en elittävling – en för damer och en för herrar. Damloppet (med 100 anmälda löpare) startade 20 minuter före herrarnas lopp (med 300 löpare). Starten flyttades tillTjärnhedens IP öster omriksväg 66 (som därför inte behövde stängas av i flera timmar enligt traditionellt mönster[14]), och först efter en kilometers åkning övergick loppet till den ordinarie banan.[20] Hjälpta av hårda spår och medvind slog båda tävlingarna de då gällande rekordtiderna.[21]

Inställda eller begränsade lopp

[redigera |redigera wikitext]

Loppet har ställts in vid tre tillfällen. Åren 1932 och 1990 skedde det till följd avsnöbrist, 1934 på grund av för få anmälda.[22]

Uppmärksamhet

[redigera |redigera wikitext]

Deltagarantal

[redigera |redigera wikitext]

Startåret 1922 lockade 119 startande (alla utom två fullföljde). 1959 deltog för första gången fler än 1 000 skidåkare i loppet, och 1977 var det fler än 10 000 deltagare. Numera arrangeras ett antal olika sidolopp, av varierande längd, under "Vasaloppsveckan" – totalt har åren 1922–2012 över en miljon skidåkare deltagit i något eller några av alla loppen med Vasaloppet-anknytning.[23]

TV-sändningar

[redigera |redigera wikitext]
André Pops frånSVT vid Vasaloppet 2008

Följande TV-bolag direktsände Vasaloppet 2015:SVTSverige,TV2Norge, TV2 DKDanmark, MTV3Finland, Czech TVTjeckien, Telemonteneve LivignoItalien,ESPNUSA &Karibien, NTV+Ryssland, LaolaTVÖsterrike,Schweiz ochTyskland.[24]

På frimärken

[redigera |redigera wikitext]

Vasaloppet har avbildats på svenska frimärken två gånger.

En bild av Vasaloppets start 1972 fanns med i frimärkshäftetI Dalom, som utkom den 2 mars 1973.[25]

En annan bild av Vasaloppet fanns med i frimärkshäftetEn Svensk Klassiker, som utkom den 16 januari 2014. Fem olika frimärken har en bild vardera av Vasaloppet,Lidingöloppet,Vansbrosimningen,Vätternrundan ochEngelbrektsloppet.[26]

Vasaloppets traditioner

[redigera |redigera wikitext]
Vasaloppets hus iMora är administrativt huvudkontor för tävlingen

Regler för tävlingen

[redigera |redigera wikitext]

Alla människor från alla länder får delta i Vasaloppet, dock med åldersgränsen 17 år (man ska fylla minst det under året).[27] En tanke med loppet är att locka fler till att åka skidor.

Endast klassisk stil tillåts, och användande avskejt leder till diskning. Det är även förbjudet att ta av sig skidorna och gå i spåret.[28]

Fluorvalla förbjudet i Vasaloppet

[redigera |redigera wikitext]

År 2019 fattade Internationella Skidförbundet och Svenska Skidförbundet ett beslut att från och med säsongen 2023/2024 förbjuda skidvalla som innehållerper- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i alla lopp som de sanktionerar. Beslutet gäller även alla de lopp som ingår i Vasaloppet, och omfattar både motionärsåkare och elitåkare.[29] Orsaken är att PFAS är skadliga föreningar, som även kan drabba miljön. Kända skador är hormonförändringar, fostermissbildningar och leverskador, som bland annat levercancer[30]. Yrkesvallare kan ha flera hundra gånger större mängd av de farliga ämnena i kroppen, jämfört med det normala för befolkningen[31].

Vasaloppets deltagare kommer att testas vid start. Upptäcks fluorvalla på skidorna kommer ägaren att informeras att vederbörande inte får använda skidorna i loppet, utan måste byta ut dem mot ett fluorfritt par. Ett begränsat antal låneskidor kommer även att finnas tillgängliga. Möjlighet att testa skidorna redan vid ankomsten kommer också att finnas i mån av tid. Stickprovskontroller kommer dessutom att göras efter loppet. Deltagare som visar sig ha åkt med fluorvallade skidor riskerar diskvalificering.[29]

Tävlingsdagen

[redigera |redigera wikitext]
Ett tidigt vasaloppsmärke med texten "I fädrens spår".

Vasaloppet har alltid genomförts på en söndag, och sedan 1948 alltid den första söndagen i mars varje år. Undantag var 2015 då Vasaloppet arrangerades andra söndagen i mars för att inte krocka medskid-VM i Falun.

Bergspriset

[redigera |redigera wikitext]

Sedan 1970 har den förste skidlöparen som passerar kontrollen iEvertsberg erövrat det prestigefyllda spurtprisetBergspriset på 10 000 kronor. Sedan 1997 har även damerna ett Bergspris. Från och med 1987 för herrarna (och sedan 2016 för damerna) så finns spurtpris även vid de övriga kontrollerna. Dessa är på 5 000 kronor.[32]

Kranskullor och kransmasar

[redigera |redigera wikitext]
2008 års kranskulla Carolina Westling.

Vid Vasaloppets mål väntar enkranskulla, och sedan 1988[33] iTjejvasans mål enkransmas. Denna person hänger ensegerkrans kring halsen på den segrande i respektive tävling.

När Vasaloppets damklass infördes 1997, hängde kranskullan en krans även kring den klassens vinnare. Sedan 2005 är det kransmasen (samma person som vid årets Tjejvasan) som hänger segerkransen kring halsen på segraren även i denna klass.[33]

För att få bli kranskulla respektive kransmas måste vissa villkor vara uppfyllda:[33]

  • Personen måste varaogift och representeraIFK Mora ellerSälens IF.
  • Personen måste ha idrottsliga meriter och meriter som föreningsrepresentant.

Idrottsliga insatser av andra inom familjen är meriterande.

Kranskullor genom tiderna

[redigera |redigera wikitext]

Kransmas i Vasaloppet sedan 1988

[redigera |redigera wikitext]
Vibeke Skofterud med kransmas 2012

Fram till och med 1994 var det ungdomar som blev kransmasar.

  • 1988 - Axel Jungward
  • 1989 - Mattias Helgesson
  • 1990 -Inställt
  • 1991 - Erik Frykberg
  • 1992 - Erik Eriksson
  • 1993 - Jonas Orsén
  • 1994 -Staffan Larsson
  • 1995 - Mikael Helgesson
  • 1996 - Thomas Sparr
  • 1997 - Jonas Buud
  • 1998 - Torbjörn Schedvin
  • 1999 - Stefan Hansson
  • 2000 - Thomas Eriksson
  • 2001 - Niklas Karlsson
  • 2002 - Mikael Hedh
  • 2003 - Andreas Johansson
  • 2004 - Niclas Jacobsson
  • 2005 - Markus Leijon
  • 2006 -Martin Johansson
  • 2007 - Lars Suther
  • 2008 -Joakim Engström
  • 2009 - Jonas Nilsson
  • 2010 - Johan Öhagen
  • 2011 - Anders Solin
  • 2012 - Erik Smedhs
  • 2013 - André Gatu
  • 2014 - Daniel Svensson[35]
  • 2015 - Victor Gustafsson
  • 2016 - Johan Wellert
  • 2017 - Linus Rapp
  • 2018 - Joakim Kullberg
  • 2019 - Victor Sticko
  • 2020 - Daniel Duhlbo
  • 2021 - Gustaf Berglund
  • 2022 - Edvin Nilsson
  • 2023 - Albin Gezelius

Speciella avsnitt av spåret

[redigera |redigera wikitext]
  • Sälenbacken – backe kort efter starten. Den är loppets längsta uppförsbacke, 150 m höjdskillnad och två km lång. För motionärerna är det en stor flaskhals, som kan ta upp till 45 minuter att passera på grund av trängseln.
  • Tennäng iVanåns dalgång, efter 29 km. Är ofta loppets kallaste plats, eftersom det är en dalgång, minst 100 m under omgivande terräng. Hit ner leder en lång lättåkt utförsbacke, sedan efter Tennäng kommer ett fem km långt parti som går uppför och är 100 m högt och som går ända till utförsbacken föreRisberg. Utförsbacken före Risberg är en av de snabbaste backarna och orsakar ofta många fall för åkare i de bakre leden.
  • Evertsberg, drygt halvvägs, efter 47 km. Här finns den största publiken förutom i Mora. Många bryter här, efter en 18 km lång sträcka med blandat platt och uppför, men det är mycket nedför efter Evertsberg.
  • Vasslan – efter utförsbackarna efter Evertsberg och efter vägundergången. Ett populärt ställe där många klubbar väljer att ha servicestationer.
  • Lundbäcksbacken – backen som ligger efter 59 km strax förekontrollen i Oxberg och har en stigning på 50 m; kallas så efterSven-Åke Lundbäck som ryckte i denna backe och vann Vasaloppet år 1981. I Oxberg bryter många, men det är mycket nedför därefter och inga större uppförsbackar kvar.
  • Moraparken – den sista flacka biten innan åkarna svänger in på upploppet. Området heter egentligen Prästholmen, men har i modern tid av okänd anledning kommit att kallas Moraparken.
  • Auklandbron – en bro i slutet av Moraparken. Den invigdes tillVasaloppet 2008, och det bestämdes att den skulle namnges efter den första som passerade bron under loppet. Det gjordeJörgen Aukland, följd av brodernAnders Aukland.[36]

Vasaloppets sträckning

[redigera |redigera wikitext]
Utsikt från den högsta punkten som nås efter några kilometer.
Spår invid målgången.

Banprofil

[redigera |redigera wikitext]
PlatsAvståndHöjd över havet
Berga0 km350 m
Sprängsbackarna5 km525 m
Smågan11 km480 m
Långheden17 km520 m
Mångsbodarna24 km425 m
Tennäng29 km315 m
Risberg35 km420 m
Lyttran37 km380 m
Evertsberg47 km430 m
Björnarvet57 km215 m
Kvarnbäcken60 km265 m
Oxberg62 km230 m
Hökberg71 km250 m
Eldris81 km205 m
Mora90 km165 m

Kontrollerna

[redigera |redigera wikitext]
IMångsbodarna finns en av Vasaloppets kontroller

Enligt en tradition sedan 1958 serverasEkströmsblåbärssoppa vid kontrollerna längs spåret (Smågan undantaget), och det brukar konsumeras omkring 55 000 liter under veckan.[37] Dessutom serveras även bland annatsportdryck ochVasaloppsbullar. I Eldris serveras ocksåkaffe.

Vasaloppskontrollerna
Head station
Berga by, 0 km
Station on track
Smågan, 11 km
Station on track
Mångsbodarna, 24 km
Station on track
Risberg, 35 km
Station on track
Evertsberg, 47 km
Station on track
Oxberg, 62 km
Station on track
Hökberg, 71 km
Station on track
Eldris, 81 km
End station
Mora, 90 km

Dessutom finns sedan 2009 en extra "brytstation" vidGopshus, mellan Oxberg och Hökberg.[38]

Spärrtider

[redigera |redigera wikitext]

För att få fortsätta i Vasaloppet måste man passera de olika kontrollerna före de klockslag som är uppsatta för dem. Om det är extrema väderförhållanden kan tävlingsledningen ändra tiderna.[39]

  • Smågan: 10:30
  • Mångsbodarna: 12:15
  • Risberg: 13:30
  • Evertsberg: 15:00
  • Oxberg: 16:30
  • Hökberg: 17:40
  • Eldris: 19:00

Kartor och satellitbilder

[redigera |redigera wikitext]

Olika lopp

[redigera |redigera wikitext]
Tjejvasan 2006

Vasaloppsveckan

[redigera |redigera wikitext]

Under Vasaloppsveckan, officiellt kallad Vasaloppets vintervecka, genomförs numera ett antal olika lopp, med olika åldersgränser. Mängden lopp har på senare år ökat kraftigt, och "Vasaloppsveckan" är numera utsträckt över två hela helger med ytterligare lopp i början av den mellanliggande veckan. Onsdag och torsdag före den andra helgen är numera utan lopp, bland annat med hänsyn till banpreparering.

DagLoppKaraktärÅldersgräns
FredagVasaloppet 3030 km12 år[40]
LördagTjejvasan30 km, endast kvinnor17 år[41]
SöndagÖppet spår söndag90 km, friare starttid17 år[42]
Ungdomsvasan9 el. 19 km11–16 år[43]
MåndagÖppet spår måndag90 km, fristil, friare starttid17 år[44]
TisdagVasaloppet 4545 km17 år[45]
FredagStafettvasanskidstafett, 90 km12 år[46]
Nattvasan 90parlopp, 90 km17 år[47]
Nattvasan 45parlopp, 45 km17 år[48]
LördagBlåbärsloppet9 km8 år[49]
SöndagVasaloppet90 km17 år[50]

Bland tidigare, numera nedlagda lopp finnsSkejtvasan (2002–2012).

Vasaloppets sommarvecka

[redigera |redigera wikitext]

Vasaloppet har också på senare år gett upphov till olika motionslopp icykling ochlöpning, alla medvasa ellervasan som del av loppnamnet.Vasaloppets sommarvecka inkluderar följande cykellopp:Cykelvasan 90 (hela Vasaloppet – påmountainbike[51]), Cykelvasan Öppet Spår, Cykelvasan 45, Cykelvasan 30,Ungdomscykelvasan och Cykelvasasprinten. Inom löpning finnsUltravasan 90, Ultravasan 45,Vasastafetten ochVasakvartetten.

Alla dessa lopp arrangeras i regel under en dryg vecka i mitten av augusti.[52] Att göra tre av loppen som arrangeras av Vasaloppet; skidor, cykling och löpning under ett kalenderår kallas förVasaloppstrippeln. Den har funnits som en officiell del av Vasloppets tävlingar sedan 2014.[53]

År 2020 hölls vasaloppets sommarvecka på distans, även kallat Hemmavasan.[54] Även 2021 ställdes de flesta lopp in på grund av Coronapandemin. Endast elitloppen arrangeras på plats och de övriga får antingen springa hemmavasan eller skjuta på loppet till året därpå då anmälan redan är betald.[55]

Systerlopp och långloppscup

[redigera |redigera wikitext]

Flera skidlopp världen över har modellerats på det svenska Vasaloppet och tagit dess namn.

Vasaloppet är en av deltävlingarna i långloppscupenSki Classics sedan 2011, efter att tidigare ha varit en del avWorldloppet ochFIS Marathon Cup.

Rekord

[redigera |redigera wikitext]
Den klassiska målportalen iMora.
Se även:Lista över segrare i Vasaloppet

Rekordtid

[redigera |redigera wikitext]
  • Den snabbaste segertiden i Vasaloppet är 3:28.18, avTord Gjerdalen 2021.
  • Snabbaste dam att åka Vasaloppet ärAstrid Øyre Slind från Norge som 2022 åkte på 3:50.06.
  • 1983 vann schweizarenKonrad Hallenbarter Vasaloppet på 3:58.08 vilket är den första tiden under fyra timmar.
  • Största försprång på herrsidan hadeNils "Mora-Nisse" Karlsson året 1950 med 21 minuter och 17 sekunder.[56]
  • Året 2003 vannUlrica Persson med 10 minuter och 5 sekunder på damsidan före tvåan.[56]
  • År 2025 vannAlvar Myhlback, som den yngsta någonsin, på den näst snabbaste tiden i historien.

Lista över de 10 snabbaste segrarna

[redigera |redigera wikitext]
HerrarDamer
ÅrÅkareLandTidMedelfart
(km/h)
ÅrÅkareLandTid
2021Tord Asle GjerdalenNorge Norge3:28.1825,922022Astrid Øyre SlindNorge Norge3:50.06
2025Alvar MyhlbackSverige Sverige3:28.4525,872021Lina KorsgrenSverige Sverige3:52.08
2022Andreas NygaardNorge Norge3:32.1825,452025Stina NilssonSverige Sverige3:54.00
2023Emil PerssonSverige Sverige3:37.4324,842023Emilie FletenNorge Norge4:04.08
2012Jörgen BrinkSverige Sverige3:38.4124,692012Vibeke SkofterudNorge Norge4:08.24
1998Peter GöranssonSverige Sverige3:38.5724,661998Kerrin PettyUSA USA4:17.02
2004Anders AuklandNorge Norge3:48.4223,612016Kateřina SmutnáÖsterrike Österrike4:17.56
1986Bengt HassisSverige Sverige3:48.5523,592017Britta Johansson NorgrenSverige Sverige4:19.43
2013Jørgen AuklandNorge Norge3:50.4823,402004Sofia LindSverige Sverige4:20.28
2005Oskar SvärdSverige Sverige3:51.4723,302013Laila KveliNorge Norge4:22.22

Lista över segerinnehavares antal segrar

[redigera |redigera wikitext]

Herrklassen

[redigera |redigera wikitext]
Nils "Mora-Nisse" Karlsson har vunnit Vasaloppet 9 gånger
SegrarInnehavareSegerår
9Nils "Mora-Nisse" Karlsson1943,1945,1946,1947,1948,1949,1950,1951,1953
7Janne Stefansson1962,1963,1964,1965,1966,1968,1969
4Arthur Häggblad1933,1935,1937,1940
4Jan Ottosson1989,1991,1992,1994
3Oskar Svärd2003,2005,2007
3Daniel Tynell2002,2006,2009
3Jörgen Brink2010,2011,2012
3John Kristian Dahl2014,2016,2017

Damklassen

[redigera |redigera wikitext]

Kvinnor fick inte delta mellan 1924 och 1980. Flera kvinnor klädde ut sig till män och deltog ändå.[57]

SegrarInnehavareSegerår
4(5)Sofia Lind1996 (inofficiell damklass),1997,1999,2004,2005
3Lina Korsgren2018,2020,2021
2Svetlana Nagejkina2000,2002
2Ulrica Persson2001,2003
2Sandra Hansson2008,2009
2Laila Kveli2013,2014
2Britta Johansson Norgren2017,2019
1(3)Kerrin Petty1994 (inofficiell damklass),1995 (inofficiell damklass),1998

Särskilda bedrifter

[redigera |redigera wikitext]
  • Oscar Olsson från Göteborg genomförde, som första person, den 15 oktober 2020 alla tre grenarna i Vasaloppstrippeln, där skidloppet genomfördes på rullskidor, cykelvasan och löpningen ultravasan i direkt följd. Året därpå, den 5 juni 2021 gjorde han ett nytt försök, och lyckades med tiden 16 timmar 32 minuter[58] slå sitt förra rekord. Begreppet att göra Vasaloppstrippeln i följd har kommit att kallas förSupervasan.[59]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Dick Harrison (15 juni 2010). ”Åkte Gustav Vasa verkligen Vasaloppet?” (på svenska). Svenska Dagbladet.http://blog.svd.se/kunglighistoria/2010/06/15/akte-gustav-vasa-verkligen-vasaloppet/. Läst 10 augusti 2019. 
  2. ^ [ab]Ahlin, Per (26 februari 2014). ”I fäders spår sedan 1922”.Dagens Nyheter.http://www.dn.se/dn-150-ar/i-faders-spar-sedan-1922/. Läst 26 februari 2014. 
  3. ^Åke Jonsson (11 augusti 2023). ”Margit Nordin och Vasaloppet: Kvinnlig pionjär i spåren”. Populär Historia.https://popularhistoria.se/vardagsliv/sport/kvinnlig-pionjar-i-fadrens-spar. Läst 3 mars 2024. 
  4. ^”Kvinnorna och Vasaloppet”. Institutet för språk och folkminnen. 22 februari 2022.https://www.isof.se/lar-dig-mer/webbutstallningar/i-vasaloppets-spar/kvinnorna-och-vasaloppet. Läst 3 mars 2024. 
  5. ^Maria Krums-Vabins (4 mars 2019). ”Historien om kvinnornas väg till Vasaloppet blir radiodokumentär”. SVT Nyheter.https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/historien-om-kvinnornas-vag-till-vasaloppet-blir-radiodokumentar. Läst 3 mars 2024. 
  6. ^Karin S Lindelöf, Annie Woube (21 februari 2022). ”Kvinnor och tjejer i fädrens spår”. Institutet för språk och folkminnen.https://www.isof.se/lar-dig-mer/bloggar/folkminnesbloggen/inlagg/2022-02-21-kvinnor-och-tjejer-i-fadrens-spar. Läst 3 mars 2024. 
  7. ^ [ab]”Fakta, statistik, kuriosa och nyheter inför det 92:a Vasaloppet”. vasaloppet.se. 3 mars 2016.http://www.vasaloppet.se/nyheter/fakta-statistik-kuriosa-och-nyheter-infor-det-92a-vasaloppet/. Läst 18 januari 2019. 
  8. ^”Nils (”Mora-Nisse”) Karlsson”. ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nils-mora-nisse-karlsson. Läst 18 januari 2019. 
  9. ^”Utländska segrare i Vasaloppet”. SVT Sport. 2 februari 2011.https://www.svt.se/sport/artikel/utlandska-segrare-i-vasaloppet. Läst 18 januari 2019. 
  10. ^Sandlin, Lasse (7 mars 1999). ”Aftonbladet sport: Århundradets Sport”. aftonbladet.se.http://wwwc.aftonbladet.se/arhundradets/dagar/990307.html. Läst 18 januari 2019. 
  11. ^”Janne Stefansson”. ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/janne-stefansson. Läst 18 januari 2019. 
  12. ^”Fakta, statistik, nyheter och kuriosa inför det 93:e Vasaloppet”. vasaloppet.se. 2 mars 2017.http://www.vasaloppet.se/nyheter/fakta-statistik-nyheter-och-kuriosa-infor-det-93e-vasaloppet/. Läst 18 januari 2019. 
  13. ^Lenngren, Henrik (2021). ”Britt Dohsé”. Vasaloppet - 90 Kvinnor och Män i fäders spår. Louise Bäckelin Förlag. sid. 104−105 
  14. ^ [abc] Funktionärsguide – Vinterveckan 21 februari - 1 mars 2020. vasaloppet.se. 2020. sid. 47.https://www.vasaloppet.se/wp-content/uploads/sites/1/2020/01/funktionarsguide_vinter_2020_webb_191220.pdf. Läst 10 mars 2021 
  15. ^Larsson, Lars-Gunnar (25 februari 2016). ”Nu ska Vasaloppet avslöja skejtare”. SVT Nyheter.https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/nu-ska-vasaloppet-avsloja-skejtare. Läst 10 mars 2021. 
  16. ^Sportbladet 9 februari 2008 -SVT sänder Vasaloppet i två kanaler – samtidigt
  17. ^SVT:Man avled under SkejtvasanArkiverad 3 mars 2012 hämtat från theWayback Machine.
  18. ^Vasaloppet.se:Jörgen Aukland och Laila Kveli vann Vasaloppet 2013Arkiverad 6 mars 2013 hämtat från theWayback Machine.
  19. ^”Dt.se:Man dog under Kortvasan”. Arkiverad frånoriginalet den 11 januari 2018.https://web.archive.org/web/20180111165014/http://www.dt.se/allmant/dalarna/man-dog-under-kortvasan. Läst 19 april 2024. 
  20. ^”Vasaloppet Elit”. vasaloppet.se. 25 mars 2021. Arkiverad frånoriginalet den 7 mars 2021.https://web.archive.org/web/20210307075152/https://www.vasaloppet.se/lopp/skidlopp/vasaloppet-elit/. Läst 10 mars 2021. 
  21. ^Kristiansen, Kjell-Erik (7 mars 2021). ”Dr Gjerdalen med full gas hela vägen - Sweski.com - Sverige sajt för längdåkning!”. www.sweski.com. Arkiverad frånoriginalet den 3 december 2021.https://web.archive.org/web/20211203063821/https://www.sweski.com/dr-gjerdalen-med-full-gas-hela-vaumlgen.6373029.html. Läst 10 mars 2021. 
  22. ^http://www.vasaloppet.se/wps/wcm/connect/se/vasaloppet/start/nyheter_o_reportage/senaste_nytt/nyhet_nu_ar_60000_anmalda_120124[död länk]
  23. ^"I fäders spår för framtids segrar".Arkiverad 2 mars 2014 hämtat från theWayback Machine. Vaxjobladet.se, 29 februari 2012. Läst 2012-03-19.
  24. ^http://www.vasaloppet.se/nyheter/fakta-statistik-och-kuriosa-infor-det-91a-vasaloppet/
  25. ^Sigurd Tullberg, Frimärkenas Sverige och Sveriges frimärken, Bok och Bild, 1975,ISBN 91-7020-024-6, s. 361
  26. ^Bulletin nr 1 2014, ss. 8-10Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från theWayback Machine.
  27. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 30 augusti 2011.https://web.archive.org/web/20110830223409/http://www.vasaloppet.se/wps/wcm/connect/se/vasaloppet/start/loppen/anmalan/vasaloppet_anmalan_steg1. Läst 19 januari 2011. 
  28. ^ Vasaloppets faktaguide 2021. vasaloppet.se. 2021. sid. 19.https://www.vasaloppet.se/wp-content/uploads/sites/1/2021/02/faktaguide_2021_utskrift.pdf 
  29. ^ [ab]”Så testar Vasaloppet för fluorvalla”. SVESKi.com. 2024. Arkiverad frånoriginalet den 24 februari 2024.https://web.archive.org/web/20240224222006/https://www.sweski.com/saa-testar-vasaloppet-foer-fluorvalla.6642868-184999.html. Läst 28 februari 2024. 
  30. ^”Farliga ångor i vallaboden”.Sveriges Radio. 20 februari 2013.http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/156130?programid=412. Läst 28 februari 2024. 
  31. ^Bertholof Brännström (19 november 2012). ”Valla farlig för proffs på skidor”. Arbetarskydd. Arkiverad frånoriginalet den 5 april 2013.https://web.archive.org/web/20130405024918/http://www.arbetarskydd.se/tidningen/article3583924.ece. Läst 28 februari 2024. 
  32. ^”Faktaguide 2018 - Vasaloppet”. Vasaloppet.http://www.vasaloppet.se/faktaguide/. Läst 10 oktober 2018. 
  33. ^ [abc]”Kranskulla och kransmas - Vasaloppet”. Vasaloppet.http://www.vasaloppet.se/om-oss/historia/kranskulla-och-kransmas/. Läst 10 januari 2018. 
  34. ^"Här är årets kransmas och kranskulla". Langd.se, 5 januari 2008. Läst 5 december 2012.
  35. ^”Segrare, kranskullor och kransmasar”. Vasaloppet. Arkiverad frånoriginalet den 7 mars 2016.https://web.archive.org/web/20160307043557/http://www.vasaloppet.se/wp-content/uploads/sites/1/2015/10/statistik_vasaloppet_sve_2015-10-02.pdf. Läst 13 september 2015. 
  36. ^Bröderna Aukland invigde bro och marknadsför Vasaloppet i Norge. Publicerat 10 september 2010. Läst 7 mars 2021.
  37. ^Blåbärssoppan lugnar magen på Vasaloppsåkarna[död länk] Pressmeddelande 22 februari 2006 Procordia Food AB
  38. ^"Mora/Sälen – Vasaloppet lyssnar på kritiska åkare". Svt.se, 2008-04-29. Läst 11 februari 2014.
  39. ^Deltagarinformation Vasaloppet 2012[död länk]
  40. ^”Kortvasan - Vasaloppet”. Vasaloppet. Arkiverad frånoriginalet den 30 oktober 2018.https://web.archive.org/web/20181030195337/http://www.vasaloppet.se/lopp/skidlopp/kortvasan/. Läst 10 september 2018. 
  41. ^”Tjejvasan - Vasaloppet”. Vasaloppet.http://www.vasaloppet.se/lopp/skidlopp/tjejvasan/. Läst 10 september 2018. 
  42. ^”Öppet Spår söndag - Vasaloppet”. Vasaloppet.http://www.vasaloppet.se/lopp/skidlopp/oppet-spar-sondag/. Läst 10 september 2018. 
  43. ^”Ungdomsvasan - Vasaloppet”. Vasaloppet.http://www.vasaloppet.se/lopp/skidlopp/ungdomsvasan/. Läst 10 september 2018. 
  44. ^”Öppet Spår måndag - Vasaloppet”. Vasaloppet.http://www.vasaloppet.se/lopp/skidlopp/oppet-spar-mandag/. Läst 10 september 2018. 
  45. ^”Halvvasan - Vasaloppet”. Vasaloppet. Arkiverad frånoriginalet den 10 september 2018.https://web.archive.org/web/20180910204556/http://www.vasaloppet.se/lopp/skidlopp/halvvasan/. Läst 10 september 2018. 
  46. ^”Stafettvasan - Vasaloppet”. Vasaloppet.http://www.vasaloppet.se/lopp/skidlopp/stafettvasan/. Läst 10 september 2018. 
  47. ^”Nattvasan 90 - Vasaloppet”. Vasaloppet.http://www.vasaloppet.se/lopp/skidlopp/nattvasan90/. Läst 30 november 2018. 
  48. ^”Nattvasan 45 - Vasaloppet”. Vasaloppet.http://www.vasaloppet.se/lopp/skidlopp/nattvasan45/. Läst 30 november 2018. 
  49. ^”Blåbärsloppet - Vasaloppet”. Vasaloppet. Arkiverad frånoriginalet den 10 september 2018.https://web.archive.org/web/20180910204608/http://www.vasaloppet.se/lopp/skidlopp/blabarsloppet/. Läst 10 september 2018. 
  50. ^”Vasaloppet - Vasaloppet”. Vasaloppet.https://www.vasaloppet.se/vinter/anmalan/. Läst 10 september 2018. 
  51. ^”Cykelvasan 90 - Vasaloppet”. Vasaloppet.http://www.vasaloppet.se/lopp/cykellopp/cykelvasan90/. Läst 10 september 2018. 
  52. ^”Fakta, statistik, nyheter och kuriosa inför det 94:e Vasaloppet - Vasaloppet”. Vasaloppet.http://www.vasaloppet.se/nyheter/fakta-statistik-nyheter-och-kuriosa-infor-det-94e-vasaloppet/. Läst 10 september 2018. 
  53. ^”Vasaloppstrippeln”. Vasaloppet.https://www.vasaloppet.se/vasaloppstrippeln/. Läst 17 mars 2024. 
  54. ^”Hemmavasan 2020”. Vasaloppet. 12 augusti 2020.https://www.vasaloppet.se/hemmavasan/. Läst 12 augusti 2020. 
  55. ^”Information med anledning av covid-19”. Vasaloppet. Arkiverad frånoriginalet den 2 juni 2021.https://web.archive.org/web/20210602212656/https://www.vasaloppet.se/covid-19/. Läst 31 maj 2021. 
  56. ^ [ab]Tove Nordenhall (27 februari 2024). ”Guide: Vasaloppet 2024”. Dagens Nyheter.https://www.dn.se/sport/guide-vasaloppet-2024-jubileum-nya-regler-och-kuriosa/. Läst 27 februari 2024. 
  57. ^http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1602&grupp=21842&artikel=6085041 läst 2015-03-15
  58. ^”Oscar åkte TRE Vasalopp på en dag – vill uppmuntra människor att ta hand om sin hälsa”. Malungsbladet. 5 juni 2021.https://malungsbladet.se/sport-fritid/oscar-akte-tre-vasalopp-pa-en-dag-vill-uppmuntra-manniskor-att-ta-hand-om-sin-halsa/. Läst 21 maj 2022. 
  59. ^Supervasan

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Vasaloppet
1922192319241925192619271928192919301931 Inställt 19321933 Inställt 19341935193619371938193919401941194219431944194519461947194819491950195119521953195419551956195719581959196019611962196319641965196619671968196919701971197219731974197519761977197819791980198119821983198419851986198719881989Inställt 199019911992199319941995199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010201120122013201420152016201720182019202020212022202320242025
Kontroller
Berga(Start) ·Smågan(11 km) ·Mångsbodarna(24 km) ·Risberg(35 km) ·Evertsberg(47 km) ·Oxberg(62 km) ·Hökberg(71 km) ·Eldris(81 km) ·Mora(Mål)
Vasaloppets vintervecka
Vasaloppets sommarvecka
Övrigt
Andra länder
v  r
En svensk klassiker
v  r
Worldloppet Ski Federation
Amerika
Asien
Europa
Oceanien
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vasaloppet&oldid=57195324
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp