Organismer ärfysikaliskt strukturerademateriellaobjekt som till största del består avorganiskt kemiska substanser. Dessa objekt har en rad kännetecken som utgör nödvändiga kriterier förliv. Andra ord för organismer ärlivsformer ochkreatur.
Organismer har stort inflytande påjordens utseende och sammansättningen av planetensatmosfär. Det uppskattas att massan för alla organismer på jorden tillsammans ligger vid 1 850 miljarder ton. 99 procent av denna massa har uppskattas bestå avväxter. I nyare uppskattning förmodas dock 30 procent av jordens biomassa utgöras av underjordiskamikroorganismer.
Alla organismer som idag finns på jorden härstammar från andra organismer (evolution). Hur dessa uppkom från den icke-levande materien har varit, och är fortfarande, föremål för intensivforskning.Biologin är den vetenskapliga gren som befattar sig med organismer och deras utveckling samt liknade objekt (till exempelvirus).
Enskilda kännetecken för organismer finns även hos andra fysikaliska kemiska system. Därför finns definitionen attceller av i nutid förekommande organismer som är fullt utbildade måste uppvisa alla av dessa kriterier. Utvecklingsstadier av organismer, somsporer, kan sakna enskilda kännetecken.
Sedentär är en organism som lever fastsittande på en yta. Mångamarina organismer lever sedentärt. De skaffar ofta föda genom att filtrera ut små partiklar (plankton) ur vattnet.
Alla organismer (växter,svampar,djur, med flera) består av celler ellersyncytium (celler med flera cellkärnor, finns exempelvis hos flera svampar). Alla celler av en enskild organism föreställer ett komplexartat system. Alla celler och hela organismen avgränsas med ettmembran.
I varje cell finns all information för organismens arvsmassa (DNA).
Organismer består huvudsakligen avvatten och organiska kolförbindelser. Dessutom finns ofta skal- eller stödsystem avmineraler.
Kol,väte ochsyre är dessa grundämnen som huvudsakligen förekommer i biomolekylerna. Dessutom förekommerkväve,fosfor,svavel,järn,magnesium,kalium,natrium ochkalcium i mindre omfattning. Andra grundämnen förekommer bara i spår men är trots allt viktiga för organismerna.
Begreppet "organism" (från grekiska ὀργανισμός,organismos och ὄργανον,organon) i betydelsen "instrument, verktyg eller organ för förnuft eller uppfattning" förekom först i det svenska språket i skrift 1817.[1] I engelska språket förekom det redan 1703, men i nuvarande betydelse 1834.[2]
Ordet har tre dokumenterade betydelser enligt Svenska Akademiens Ordbok. Den dominerande betydelsen är som sammanfattningen av organen i djur- och växtkroppen med tanke på livsfunktionerna.[1]
I engelska språket har debattens vågor gått hög beträffande den bästa definitionen av organism.[3][4][5][6][7]
^Michod, R E (1999) (på engelska). Darwinian dynamics: evolutionary transitions in fitness and individuality. Princeton University Press.ISBN 978-0-691-05011-9. Läst 5 december 2014
^Queller, D. C; Strassmann J. E. (2009). ”Beyond society: the evolution of organismality” (på engelska). Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences 364 (1533): sid. 3143.doi:10.1098/rstb.2009.0095. Läst 5 december 2014.
^Wilson, R (2007). ”The biological notion of individual” (på engelska). Stanford Encyclopedia of Philosophy. Läst 5 december 2014.
^J. W. Pepper, M. D. Herron (2008). ”Does biology need an organism concept?” (på engelska). Biological Reviews 83 (4): sid. 621–627.doi:10.1111/j.1469-185X.2008.00057.x.PMID 18947335. Läst 5 december 2014.
^J. Wilson (2000). ”Ontological butchery: organism concepts and biological generalizations” (på engelska). Philosophy of Science: sid. 301–311. Läst 5 december 2014.
