Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Vara kommun

Koordinater:58°16′00″N12°57′00″Ö / 58.266666666667°N 12.95°Ö /58.266666666667; 12.95
Från Wikipedia
För kommunen i Estland, seVara kommun, Estland.
Vara kommun
Kommun
Vara kommunhus
SloganHär ser vi längre / Vara vågar
Kommunens vapen.
Vara kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Skaraborgs län (–)
CentralortVara
Inrättad1 januari 1971
Ersatt avEssunga kommun (1983)
(Essunga församling)
Befolkning, areal
Folkmängd16 088 ()[1]
Areal700,66kvadratkilometer ()[2]
- därav land696,86kvadratkilometer[2]
- därav vatten3,8kvadratkilometer[2]
Bef.täthet23,09 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°16′00″N12°57′00″Ö / 58.266666666667°N 12.95°Ö /58.266666666667; 12.95
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSkaraborgs domkrets (–)
Lidköpings domsaga ()
Vara domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2924[3]
Anställda1 475 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1470 (–)
1660 (–)
GeoNames2665011
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Vara kommun är enkommun iVästra Götalands län, i före dettaSkaraborgs län.Centralort ärVara.

Jordbrukskommunen Vara är belägen på Västgötaslätten. Kommunens mellersta delar består av en bördig och uppodlad slätt som övergår i Kedumbergens skogsområde i nordväst. Förutom en stor jord- och skogsbruksektor finns även en stortillverkningsindustri som domineras avsmå och medelstora företag.

Sedan kommunen bildades har invånarantalet varit relativt stabilt och legat mellan 15 662 och 17 101 personer. Efter de första två valen på 2010-talet styrdes kommunen av två breda blocköverskridande koalitionener. Mandatperioden 2018–2022 styrs dock kommunen av de borgerliga partiernaCenterpartietLiberalerna och Moderaterna.

Administrativ historik

[redigera |redigera wikitext]

Kommunens område motsvararsocknarnaEdsvära,Eling,Fyrunga,Hällum,Jung,Kvänum,Larv,Laske-Vedum,Levene,Long,Längjum,Naum,Norra Vånga,Ryda,Skarstad,Slädene,Sparlösa,Södra Kedum,Södra Lundby,Tråvad,Vara,Västerbitterna,Önum,Österbitterna ochÖttum. I dessa socknar bildades vidkommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vara municipalsamhälle inrättades iVara landskommun 26 oktober 1883 och upplöstes 1894 närVara köping bildades ur landskommunen, vars resterande del införlivades i köpingskommunen 1936.Kvänums municipalsamhälle inrättades 21 november 1913 och upplöstes vid utgången av 1961.Vedums municipalsamhälle inrättades 4 december 1925 och upplöstes vid utgången av 1959.

Vidkommunreformen 1952 bildades i området de fem "storkommunerna"Kvänum (av de tidigare kommunernaEdsvära,Fyrunga,Jung, Kvänum,Norra Vånga ochÖttum),Larv (av Larv,Längjum ochTråvad),Levene (av Levene,Long,Slädene ochSparlösa),Ryda (avHällum,Naum, Ryda,Skarstad,Södra Kedum ochÖnum) ochVedum (avEling,Laske-Vedum,Södra Lundby,Västerbitterna ochÖsterbitterna) medanVara köping förblev oförändrad.

1967 införlivades i köpingen Levene, Ryda och Vedums landskommuner.Vara kommun bildades vidkommunreformen 1971 genom en ombildning av Vara köping. 1974 införlivadesEssunga,Kvänums ochLarvs kommuner. Ur kommunen utbröts 1983 huvuddelen av det område som utgjort Essunga kommun och återbildades somegen kommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 iVara domsaga, och från 1974 till 2009 ingick den iLidköpings domsaga. Sedan 2009 ingår kommunen iSkaraborgs domsaga.[6]

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863

Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Vara kommun från 1863 och framåt. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar. Notera särskilt Levene som var något så ovanligt som en socken delad påtre härader. Essunga kommun är idag egen kommun menvar del av Vara en tid.

Kommunsammanslagningarna till Falköpings kommun
före reformernaefterreformen 1862dito 1952dito 1971
-18621863-931894-19351936-511952-661967-701971-731974-821983-
häradsockenlandskommun,köpingskommun"storkommun""blockkommun"enhetlig kommun
BarneEssunga snEssunga lnEssunga lnEssunga kn Essunga kn
Fåglums snFåglums ln
Kyrkås snKyrkås ln
Lekåsa snLekåsa ln
Åsaka snÅsaka ln (Barne-Åsaka 1886-)
Viste
Bärebergs snBärebergs ln
Främmestads snFrämmestads ln
Malma snMalma ln
Sparlösa snSparlösa lnLevene ln    
Kålland
Slädene snSlädene ln
 Levene ln
VisteLevene sn
Barne 
Longs snLongs ln
Vara snVara ln    Vara kn
Vara köping 
Hällums snHällums lnRyda ln   
Kedums snKedums ln (Södra Kedum 1886-) 
Naums snNaums ln 
Ryda snRyda ln
Skarstads snSkarstads ln
Önums snÖnums ln
Elings snElings lnVedums ln
Laske
Lundby snLundby ln (Södra Lundby 1886-)
Vedums snVedums ln (Laske-Vedum 1886-)
Västerbitterna snVästerbitterna ln
Österbitterna snÖsterbitterna ln
Larvs snLarvs lnLarvs lnLarvs kn
Längjum och Vässby snLängjum och Vässby ln (Längjum 1886-)
Tråvads snTråvads ln
SkåningEdsvära snEdsvära lnKvänums lnKvänums kn
Fyrunga snFyrunga ln
Jungs snJungs ln
Kvänums snKvänums ln
Vånga snVånga ln (Norra Vånga 1886-)
Öttums snÖttums ln

Vara kommun ligger mitt iVästergötlands gamla kulturbygd, och flera historiskt intressanta personer har levt och verkat här, bland annat skakungStenkil ha bott iLevene, och därmed troligen även dennes sönerHalsten ochInge den äldre.

Birger jarls bror,lagmannenEskil Magnusson, bodde senare iLong, där ännu senare även Birger jarl dog.

ILarv finnsLarva hed, där bland annat delar av historien kringVästgötaherrarnas uppror utspelade sig.

Geografi

[redigera |redigera wikitext]

Kommunen ligger cirka 10 mil nordöst omGöteborg i de centrala delarna avlandskapetVästergötland. ÅnLidan rinner från öster i en krök genom kommunen mot norr. Vara kommun gränsar i väster tillEssunga kommun ochGrästorps kommun, i norr tillLidköpings kommun, i nordöst tillSkara kommun och i sydöst tillFalköpings kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I söder gränsar kommunen tillHerrljunga kommun i före dettaÄlvsborgs län.

Topografi och hydrografi

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Lista över insjöar i Vara kommun

Jordbrukskommunen Vara är belägen påVästgötaslätten. Berggrunden har en flack överyta och består huvudsakligen avgnejs. Kommunen mellersta delar består av en bördig och uppodlad slätt som övergår iKedumbergens skogsområde i nordväst. VidSjötorp består landskapet av moränryggar och grusfält och söder om centralorten finns ett stortflygsandsfält. Dessa områden tillkom i samband med den senaste inlandsisens avsmältning.Lidan flyter genom kommunen en mer eller mindre djupt nedskuren dalgång.[7]

Naturskydd

[redigera |redigera wikitext]

År 2022 fanns femnaturreservat i Vara kommun, varav fyra förvaltades avLänsstyrelsen i Västra Götaland och ett av kommunen.

Ranahult var Sveriges första kommunala reservat. Landskapet är kuperat och har varit odlat sedan 1500-talet. ReservatetRösjö mosse utgörs avSkaraborgs största våtmark och löper även in iFalköpings kommun. ILöjtnantsholm finns öppna, parallella diken som undgått täckdikning. Dessa har bevarats eftersom de har blivit en ovanlig syn i Sverige. De övriga två reservaten varSkallstaden ochLevene äng.[8]

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar –Kvänum,Larvs,Levene,Ryda,Vara ochVedum.

Distrikt (socknar) inom Vara kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 23distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna.[9]

Distrikten i Vara kommun

Tätorter

[redigera |redigera wikitext]

Totalt bodde 58,6 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[10] EnligtSCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns niotätorter i kommunen:[11]

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln eller det här avsnittetinnehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras.(2025-03)
Motivering:Delar av avsnittet ej uppdaterat efter valet 2022
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom attredigera artikeln eller diskutera saken pådiskussionssidan.

Styre

[redigera |redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående avCenterpartiet,Kristdemokraterna,Miljöpartiet,Socialdemokraterna ochVänsterpartiet. Koalitionen samlade 25 av 45 mandat.

Efter valet 2014 fortsatte samma koalition att styra i majoritet.[12] Mandatperioden 2018–2022 styr en minoritetskoalition bestående av Centerpartiet,Liberalerna ochModeraterna.[13]

Kommunfullmäktige

[redigera |redigera wikitext]

Presidium

[redigera |redigera wikitext]
Presidium 2022–2026
OrdförandeMPer Gunnarsson
Förste vice ordförandeMJohannes Lundén
Andre vice ordförandeSBengt Karlsson

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera |redigera wikitext]
ValårVSMPÖVRSDNYDOKSHVKBCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701915511
915511
4187,3
37
197311205112
1120512
4991,3
46
1976102204112
10220412
4991,5
427
1979108164110
10816410
4989,8
409
1982128142112
12814212
4990,2
409
1985137134111
13713411
4988,5
3811
198811316134110
13613410
4984,8
3910
1991111133104214
1133104214
4985,4
3712
19941142112113113
142211313
4983,8
2920
19983121103416
312103416
4978,17
2821
20023141104314
314104314
4976,82
3019
2006213183216
21383216
4579,10
2817
20102141264214
214264214
4581,46
2718
20142161552113
21655213
4583,17
2817
2018212745213
212745213
4583,96
2817
2022211854114
21185414
4581,72
2619
Data hämtat frånStatistiska centralbyrån ochValmyndigheten.

Nämnder

[redigera |redigera wikitext]

Kommunstyrelse

[redigera |redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter. Mandatperioden 2014–2018 tillhörde sex av dessa Socialdemokraterna, tre Moderaterna och två tillhörde Centerpartiet. Liberalerna och Sverigedemokraterna hade en ledamot vardera.[14]

Presidium 2022–2026
OrdförandeMGabriela Bosnjakovic
Förste vice ordförandeSDPeter Romlén
Andre vice ordförandeSFredrik Nelander

Övriga nämnder

[redigera |redigera wikitext]
NämndOrdförandeVice ordförande
SocialnämndenSDElin HärlingMHelen Bender
BildningsnämndenMPeter JonssonMLena König
Miljö- och byggnadsnämndenMJohannes LundénSPeter Persson
ValnämndenMPer GunnarssonSPeter Persson
Tekniska nämndenMErik LindströmHVKBMikael Karlsson

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]
Volvo Pentas fabrik utanför Vara.

Vara är en utpräglad jordbrukskommun. I början av 2020-talet stod jord- och skogsbruket för sju procent av arbetstillfällena i kommunen, vilket var betydligt högre än genomsnittet för Sverige där motsvarande siffra var cirka två procent. Små och medelstora företag dominerade tillverkningsindustrin, som svarade för knappt en tredjedel av arbetstillfällena. Bland de större företagen i kommunen hittasVedum Kök & Bad AB,Volvo Penta AB ochSwegon AB.[7]

Conditori Nordpolen i Vara.

Bland företag med lång tradition hittas exempelvisConditori Nordpolen med ett 40-tal anställda 2022.[15]

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Transporter

[redigera |redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas från sydväst mot nordöst avE20 och från nordväst mot sydöst avriksväg 47. I Vara tarlänsväg 187 av åt norr. Från nordöst mot söder genomkorsas kommunen av järnvägenÄlvsborgsbanan med stationer iHåkantorp, Vara ochVedum. I Håkantorp i kommunens norra del ansluterKinnekullebanan åt nordöst med stopp även iStora Levene. Båda banorna trafikeras avVästtågens regiontåg.

Utbildning och forskning

[redigera |redigera wikitext]

Vara folkbibliotek återfinns på Stora torget iVara. Det finns även tre filialbibliotek som ligger iVedum,Kvänum ochLevene.

Kommunens gymnasieskola,Lagmansgymnasiet, finns på Allégatan och i direkt anslutning till denna liggerVara konserthus. Intill ligger också Academy Of Music & Business. På Torggatan 41 ligger ocksåVara folkhögskola som drivs avVästra Götalandsregionen.

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]

Befolkningsutveckling

[redigera |redigera wikitext]

Kommunen har 16 088 invånare (31 december 2024), vilket placerar den på149:e plats avseende folkmängd blandSveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Vara kommun 1970–2020[16]
ÅrFolkmängd
1970
  
17 101
1975
  
16 717
1980
  
16 932
1985
  
16 787
1990
  
16 997
1995
  
16 844
2000
  
16 044
2005
  
16 008
2010
  
15 762
2015
  
15 662
2020
  
16 096

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Konstarter

[redigera |redigera wikitext]

Offentlig konst

[redigera |redigera wikitext]

Vara kommun har en tydlig kulturprofil.[17] I början av 2020-talet fanns ett 30-tal konstverk runt om i utemiljörna och "ett antal" i de offentliga inomhusmiljörna. De olika konstverken är från olika tidsepoker och gjorda med varierande tekniker.[18] Ett av de offentlig konstverken i utomhusmiljö ärBlue Orange utanför resecentrum i centralorten.[19]

Museum

[redigera |redigera wikitext]

År 2015 byggdesVara folkhögskolas elevförbunds forngård och museum som främst visar lantbruksföremål från 1700-1800-talet. På området visas exempelvisNaumstugan ochVäderbenstampen.[20]Kålles Rekordmagasin ligger i Tråvad. Museet beskrivs avVisit Vara som ett "privatmuseum rikt på idrotts- och nöjeshistoria. Här finns en särskild våning för OS och VM, spännande fotbollshistoria och allt om tidningenRekordmagasinet".[21]

Sparlösastenen.

I en särskild byggnad i anslutning tillSparlösa kyrka visas den märkligarunstenenSparlösastenen. Den beskrivs som unik då både på grund av dess bilder men också för att den har både samnordiska och svenska runor.[22]

Kulturarv

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Lista över fornlämningar i Vara kommun

År 2022 fanns fembyggnadsminnen i kommunen. Dessa är:Tingshuset i Vara,Bjertorp slott,Slädene storegård,Vedums station ochBengtssonska spannmålsmagasinet.[23]

Lagerhuset iVara.

Lagerhuset i Vara är det enda av de nio statliga lagerhus som, i beredskapssyfte, tillkom under första världskriget och som idag är i drift.

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2024,SCB, 21 februari 2025,läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [abcd]Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019,SCB, 21 februari 2019,läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [ab]Kommuner, lista,Sveriges Kommuner och Regioner,läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [ab]Största offentliga arbetsgivare,Näringslivets ekonomifakta,läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking.Libris7766806.ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^Elsa Trolle Önnerfors:Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [ab]”Vara - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vara-(ingress-kommun-r-l%C3%A4n). Läst 29 augusti 2022. 
  8. ^Fransson, Ulrika. ”Naturreservat i Vara”. vara.se. Arkiverad frånoriginalet den 29 augusti 2022.https://web.archive.org/web/20220829144035/https://vara.se/bygga-bo-och-miljo/naturvard/naturreservat-i-vara/. Läst 29 augusti 2022. 
  9. ^
  10. ^”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se.https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1470&id2=null. Läst 29 augusti 2022. 
  11. ^”Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. SCB.https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 21 augusti 2022. 
  12. ^”Ny politisk majoritet i Vara kommun - www.vara.se”. archive.ph. 8 december 2014.https://archive.ph/pVJwV. Läst 29 augusti 2022. 
  13. ^”Styre i kommuner” (PDF). Sveriges kommuner och regioner. 1 april 2021. Arkiverad frånoriginalet den 29 augusti 2022.https://web.archive.org/web/20220829112238/https://skr.se/download/18.5454beb81808a4df36f49833/1652256315297/Styre-kommun-uppdat-20210427.xlsx. Läst 30 augusti 2022. 
  14. ^”Kommunstyrelsen”. Vara kommun. Arkiverad frånoriginalet den 17 november 2016.https://web.archive.org/web/20161117144737/http://vara.se/kommun-och-politik/politik/politisk-organisation/kommunstyrelsen/. Läst 16 november 2016. 
  15. ^”Konditoriet – Conditori Nordpolen”. nordpolen.se.https://nordpolen.se/konditoriet/. Läst 29 augusti 2022. 
  16. ^”SCB - Folkmängd efter region och tid.”.http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  17. ^Arvidsson, Stina. ”Konst i Vara kommun”. vara.se. Arkiverad frånoriginalet den 29 augusti 2022.https://web.archive.org/web/20220829104753/https://vara.se/uppleva-och-gora/konst-i-vara-kommun/. Läst 29 augusti 2022. 
  18. ^Arvidsson, Stina. ”Konstfadder”. vara.se. Arkiverad frånoriginalet den 29 augusti 2022.https://web.archive.org/web/20220829104751/https://vara.se/uppleva-och-gora/konst-i-vara-kommun/konstfadder/. Läst 29 augusti 2022. 
  19. ^”The Blue Orange”. Statens konstråd. Arkiverad frånoriginalet den 29 augusti 2022.https://web.archive.org/web/20220829104755/https://statenskonstrad.se/konst/the-blue-orange/. Läst 29 augusti 2022. 
  20. ^”Museum och fornstuga”. www.vastsverige.com.https://www.vastsverige.com/vara/produkter/vara-folkhogskola-museum/. Läst 29 augusti 2022. 
  21. ^”Kålles Redordmagasin”. www.vastsverige.com.https://www.vastsverige.com/vara/produkter/kalles-rekordmagasin/. Läst 29 augusti 2022. 
  22. ^”Sparlösastenen”. www.vastsverige.com.https://www.vastsverige.com/vara/produkter/sparlosastenen/. Läst 29 augusti 2022. 
  23. ^Ihanus, Minna. ”Kulturmiljö”. vara.se. Arkiverad frånoriginalet den 29 augusti 2022.https://web.archive.org/web/20220829110101/https://vara.se/bygga-bo-och-miljo/bygg/kulturmiljo/. Läst 29 augusti 2022. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Vara kommun iVästra Götalands län
DistriktVara kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
v  r
Kommuner iVästra Götalands län
Västra Götalands läns vapen
Se även:Lista över Sveriges kommuner
v  r
Kommuner iSkaraborgs kommunalförbund
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vara_kommun&oldid=57183890
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp