Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Valdemar Nyman

Från Wikipedia
Valdemar Nyman
Född15 augusti1904
Vasa
Död25 november1998 (94 år)
Mariehamn
NationalitetFinland
Medborgare iFinland[1]
Sysselsättningpräst,författare
Befattning
Kyrkoherde
Utmärkelser
Tollanderska priset (1978)
Svenska Akademiens Finlandspris (1996)
Redigera Wikidata

BrunoValdemar Nyman, född15 augusti1904Vasa iÖsterbotten,Finland, död25 november1998 iMariehamnÅland, var enfinlandssvensk präst och romanförfattare. Han var far till läkarenDag Nyman.

Nyman verkade somkyrkoherde och blev senare landsprost iFinströms kyrka påÅland. Han inledde sin författarkarriär 1944 med bokenSom tusen liljor i vilken 1800-talets Åland, med stildrag typiska för bondesamhället, skildras. År 1945 utgav hanSko, sko hästen där en ung student vid namn Halvar Skog revolterar mot de gamla traditionerna. Nyman har skrivit flera historiska romaner och skildringar där han beskriver det åländska samhället. Nyman var intresserad av katolicismen. År 1947 utkomBroder Kilian, ett av hans mest kända stycken, där den katolska kyrkan diskuteras. Den handlar om enmunkKökar kring 1400-talet och hans kamp kring tron. Här deltar sagofigurer, djur och döda, vilket gör boken ytterst speciell.

Nästa bok i raden ärMargareta Jönsdotter till Bastö (1950) vilken handlar om näromgivningen kringFinströms kyrka. Kring 1500-talet var det diskussioner om märkesgården på Bastö skulle få behålla sitt frälse eller inte. Boken grundar sig på dessa händelser där flera kända personligheter och biskopar närvarade. Det speciella med denna bok är att den är skriven i andra personsingularis vilket ger ett mycket speciellt förhållande till läsaren och huvudpersonen. IDen stora flykten (1953) befinner man sig på den stora ofreden 1714, där prästen Johannes Lilliewahn försöker lära sig ödmjukhet och underkastelse. Åren 1972 och 1974 kom en tvådelad berättelse om en engelsk munk där han reser genomEuropa för att utveckla sig själv och sina sinnen;Osmund Kåresons ungdom ochOsmund och Aftonstjärnan.

Utöver sina romaner har Nyman också skrivit flera prosalyriska böcker omÅland och då speciellt omFinströms socken. IPå åländska vägar till lands och till sjöss berättas det om hans resa längs den åländska naturen där han tar upp kulturhistoria och naturvetenskap i förening med en stark hembygdskänsla. Även hans stora Finströmskrönika finns där. I denna finns alla Finströms byar dokumentarade, både genom hans egna upplevelser och kunskaper, men också från släktforskning och utredningar.

Vet man något om de vattenvidder stävarna klyver och om de fjärrblånande, närgröna land man lyckas urskilja, är resan genom denna i världen alldeles enastående arkipelag dubbelt nöjsam. Dock – det finns mer storslagna landskap, det finns skönhetssyner av mer affischklatschigt mondän natur eller mer vilt ödemarksromantiska. Vad vi i detta landskap ser, är den älskades anlete, intimt, med det outsägbaras charm, öppnande sig som blomman för den enkelt fattiga kärlekens allvarsljus".
– Valdemar Nyman

Bibliografi

[redigera |redigera wikitext]
  • 1944Som tusen liljor
  • 1945Sko, sko hästen
  • 1947Broder Kilian
  • 1947Personhistoriska förbindelser mellan områdena för de gamla Linköpings och Åbo stiften
  • 1950Margareta Jönsdotter till Bastö
  • 1951St Colombas arvingar
  • 1954Den stora flykten
  • 1955Åland
  • 1968Längs åländska sjövägar
  • 1972Osmund Kåresons ungdom
  • 1974Osmund och aftonstjärnan
  • 1977Pojken och den gråa byn Joel Pettersson 1892–1937
  • 1980På åländska vägar
  • 1985Grelsby kungsgård
  • 1988Kyrkogränden
  • 1989Postvägsbyarna
  • 1989Från Tuna till Ljugarn
  • 1990Joels brev till Werner Eker
  • 1990Vassrike
  • 1991Thul i Thule
  • 1991Getakarla marklag
  • 1993Slant i håven
  • 1994Kom Videla – kom Vadela
  • 2004Jag är en stenskärva som det roar gudomen att kasta smörgås med

Priser och utmärkelser

[redigera |redigera wikitext]

Källor

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Libris,Kungliga biblioteket, 15 oktober 2012,Libris-URI:wt79bpgf3c99t81, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^Dagens Nyheter, 26 juli 1964, sid. 10

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Tollanderska priset avSvenska litteratursällskapet i Finland
1913-1929
1930-1949
1930:Emil Zilliacus · 1931:Arvid Mörne · 1932:Emil Zilliacus · 1933:R.R. Eklund · 1934:Hagar Olsson · 1935:Hans Ruin · 1936:Sigurd Frosterus · 1937:Sally Salminen · 1938:Eric Anthoni · 1939:Harald Jernström · 1940:Jacob Tegengren · 1941:Ivar Heikel · 1942:Bertel Gripenberg · 1943:Elmer Diktonius · 1944:R.R. Eklund · 1945:Bertel Hintze · 1946:Solveig von Schoultz · 1947:Olav Ahlbäck · 1948:Mirjam Tuominen · 1949:Sven Lindman
1950-1969
1970-1989
1990-2009
2010-
2010:Ralf Långbacka · 2011:Ulla-Lena Lundberg · 2012:Kurt Högnäs · 2013:Rainer Knapas · 2014:Bo Lönnqvist · 2015:Birgitta Boucht · 2016:Bengt Ahlfors · 2017:Max Engman · 2018:Kjell Westö · 2019:Tuva Korsström · 2020:Monika Fagerholm · 2021:Fredrik Lång · 2022:Robert Åsbacka · 2023:Gustav Björkstrand · 2024:Ralf Andtbacka
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Valdemar_Nyman&oldid=55608658
Kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp