Den här artikelnbehöverkällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2019-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan. |
Vadarsvalor | |
![]() Mindre vadarsvala (Glareola lactea) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
Underordning | Vadare Charadrii |
Familj | Glareolidae |
Släkte | Glareola Brisson,1760 |
Släkte | Stiltia Gray, 1855 |
![]() Rödvingad vadarsvala (Glareola pratincola) |
Vadarsvalor är en grupp medfåglar som tillhör ordningenvadarfåglar (Charadriiformes).[1] Gruppen omfattar enbart släktetGlareola. De skiljer sig ifrån andravadare genom att de flygande fångar insekter i luften.
Vadarsvalor är ett grupp som tillsammans med ökenlöpare bildar familjenGlareolidae i ordningenvadarfåglar. Vanligen utgörs den av ett släkte med åtta arter,Glareola.[1]
Artenaustralisk vadarsvala (Glareola isabella) har tidvis placerats i egna släktetStiltia, vilket först beskrevs 1855 avGeorge Robert Gray. Arten lever i torrare biotoper och ansågs utgöra en mellanform mellan gruppen vadarsvalor och ökenlöparna. Senare genetiska studier visar dock att den är en del av släktetGlareola
Vadarsvalorna har en tärnlik form med spetsiga vingar och kluven stjärt. Kort grov näbb som ofta går i svart och rött. Vadarsvalorna är ofta mörka på ovansidan och ljusa undertill. Deras fjäderdräkt går i färgerna svart, grått, vitt, brunt och beige och de har alla svarta ögon.
Precis som ökenlöpare finner man vadarsvalor i de varmare delarna av södra Europa, östra Afrika, Asien och Australien. Några av arterna är långflyttare.
Till skillnad från de andra arterna bland vadare fångar vadarsvalor merparten av sin föda flygande i luften. De har en svallik, kraftig flykt när de kastar sig fram och tillbaka i luften för att fånga insekter. De kan dock också fånga byten på marken. De är som mest aktiva kring gryning och skymning och vilar sig under de varma timmarna på dagen. De lägger två till fyra ägg direkt på marken.
|